Herr Wilkinsons favoritgrönsaker – en kokbok som hyllar säsongerna gör faktiskt rätt för sin titel gällande säsong. Och om grönsaker så säger författaren redan i inledningen av boken att grönsakerna är det första han tänker på när maten skall lagas. Men det är det långt ifrån alla som gör. Och tvärtemot vad många tror så äter inte alltid vegetarianer ”bara grönsaker”. Jag både vill och antagligen bör öka mitt eget intag och den här boken ger faktiskt en del inspiration. 

Boken består av 24 olika grönsakskapitel som t.ex. rödbetor, blomkål, gurka och potatis, men även de som kanske inte är lika vanligt förekommande vid middagsbordet som nässlor och brysselkål. Den senare äter vi väldigt sällan och den förra har aldrig hänt är jag rädd. 

Varje kapitel inleds med en hel del fakta om den aktuella grönsaken tillsammans med tillagningstips och inte minst råd om var, när och hur du kan odla dem. Mycket välkommet nu när allt fler verkar intressera sig för att ha sin egen lilla grönsaksproduktion på balkongen eller vad man nu har till hands att odla på. 

Recepten innehåller en del animaliska ingredienser som kotunga, sardeller, musslor etc. Men detta kan man ju utesluta eller byta ut mot något vegetariskt och ändå låta sig inspireras av receptet i övrigt. Och det bjuds på en hel del inläggningar och röror, så visst finns det recept att ta till sig även om man vill äta veg. Och vad som kan vara bra med detta är väl ändå att kanske få köttätare att se att det finns så mycket mer att äta än själva köttbiten? Ju mer ”annat” man har till, desto mer kanske de upptäcker att det är andra saker som bidrar till goda smaker och gör en mätt och glad? Man kan ju hoppas. 

Olika sallader finns det förstås recept på, men inte alls så många som man först skulle kunna tro. Och återigen, en bra inspirationskälla till att komponera sina egna favoriter men framför allt att ha som tillbehör till maten. Utöver detta några bakverk som morotskaka och majsbröd. Bilderna är fina och har en mycket mer dov karaktär än de glättiga och färgrika varianter som blivit vanliga sista tiden. Hela boken känns rustik och ”jordig”, en bok som höjer känslan och önskan av att vilja laga närodlat och ekologiskt. 

I ena hörnet på mitt bokomslag står det ”En grön kokbok där kött och fisk är tillbehör”. Fint va? Och vänjer man sig vid att tillaga grönsaker så är ju nästa steg att sluta med den sortens tillbehör inte så stort. En köttfri måndag kan ju vara på sin plats i alla fall.