För någon vecka sedan så fick vi veta att det bildats ett nytt nätverk för ökad ekologisk konsumtion, Organic Sweden. Idag kan vi på DN Debatt läsa om ytterligare ett initiativ där läkare har bildat den nya läkarföreningen Läkare för framtiden. Syftet är att sprida kunskap om kostens betydelse för hälsan, något som verkligen kan behövas. 

Folkhälsan går inte åt rätt håll överallt, en del är väldigt medvetna om konsekvenserna om vad de äter men långt ifrån alla verkar veta eller bry sig. Medvetenheten är högre bland välutbildade och att nyttig mat är dyrare än onyttig gör knappast saken bättre. Hur ska du få en familj med väldigt ansträngd ekonomi att prioritera pengar till dyrare mat, i synnerhet om de inte känner sig säkra på att det är bättre? Hur stor är chansen att de väljer nyttigt framför onyttigt då? 

Enligt debattartikeln så är bara 16 procent av vårt kaloriintag hälsobringande. Bättre kostval skulle kunna minska folksjukdomar som cancer och diabetes drastiskt. Hur får man då folk att välja den vägen? Förslaget är att hälsosam mat momsbefrias och subventioneras. Jag tycker det låter som en rimlig idé, om det även görs tillsammans med information. Jag tror att människor måste få bättre kunskap om detta för att det verkligen ska ge effekt. Att 84 procent av vårt genomsnittliga intag av kalorier utgörs av kött, grädde, ägg, socker och raffinerade fetter mm inte är hälsosamt torde väl vem som helst förstå men frågan är hur mycket folk tänker på vad de verkligen stoppar i sig? Att istället för chips, godis och glass välja bär, nötter och frukt vore en stor vinst för hälsa och miljö men i dagsläget knappast för plånboken. Du kan få enorma mängder av de förstnämnda varorna av dålig kvalité i lågprisbutiker, men knappast detsamma om du väljer det senare. 

Hos oss konsumerar vi istället för animaliska mjölkprodukter enbart vegetabiliska diton och många som testat det för att gå över till en mer miljö- och hälsovådlig livsstil reagerar just på kostaden. Att betala långt mycket mer för yoghurt, mjölk och ost är väl inget som lockar och det krävs både ekonomi och stor beslutsamhet för att byta. Det har dessvärre inte alla. Till och med om du vill unna dig något onyttigt men ändå ta den vegetabiliska vägen är det mycket dyrare. Priset på sojaglass är skrattretande högt om du jämför med en lågprisvariant gjord på komjölk, socker och e-nummer. Att vända och vrida på kronor och ören för att ha råd att äta nyttigare är inte roligt, och man kan knappast klandra någon som inte fixar det. 

Prissättningen på mat är alltså väldigt snedvriden, komjölksprodukter är subventionerade trots att man kan tycka att subventioner självfallet borde gå till det som är bäst för miljö och folkhälsa. Låt oss hoppas att denna nya förening kan vara ett steg åt rätt håll för att få våra politiker att prioritera detta framför sämre alternativ. 

I artikeln tar man upp jämförelsen med tobak och alkohol, och jag brukar säga detsamma, om man väljer att konsumera något som är direkt skadligt och orsakar stora kostnader för vården ska man inte vara med och betala det då? Man kan tycka att det är långt att gå från droger till kött, men då kött är ett hälso – och miljöproblem och därmed belastar negativt på flera områden borde väl ändå något göras? Låt oss hoppas att informationen börjar spridas mer så att folk oavsett ekonomi vill äta på ett bättre sätt. Om det framgår att folk inte kan äta på det sätt de vill och borde för att må bra kanske fler också börjar ställa krav på att brisbilden på nyttiga respektive onyttiga varor justeras. Hoppas det. 

Nötter och chips. Båda trevliga snacks till fredagsmyset. Den ena nyttig och dyr, den andra onyttig och billig. Vad väljer man?