Svante Axelsson som är generalsekreterare för Naturskyddsföreningen gav för en tid sedan ut boken Vår tid är nu där han ger sin bild av hur vi kan gå över till ett mer hållbart samhälle. Med olika perspektiv visar han här hur en omställning kan vara lättare än vad många tror och inte hotar jobb och välfärd utan istället kan bidra om det görs på rätt sätt.

Har man lyssnat på Svante när han debatterar eller föreläser så känner man igen tonen i boken, den är positiv men samtidigt lite aggressivt uppfordrande. Att motståndare till en omställning till mer hållbara alternativ hävdar att just jobb och ekonomi skulle försvinna motsägs för att istället visa att de kan påskyndas.

Många perspektiv för ett mer hållbart leverne tas upp, bl.a. solenergi, matvanor, återvinning mm. Att minska köttkonsumtionen är det viktigaste vi kan göra för att få ned utsläppen från jordbruk menar han. Inte bara konsumtion av kött måste ner utan även mejerivaror måste drastiskt minskas för att vi ska komma ned på hållbara nivåer. Inom jordbruket handlar utmaningen därmed framför allt om förändrade matvanor.

Oavsett vilket område man talar om för en förändring mot hållbarare alternativ möter man motstånd baserade på värderingar och vanor. Detta ska inte underskattas, normer och invanda mönster är inte sällan första barriären man måste över vid förändringsarbete. Positivt är dock att värderingar kan ändras fortare än vad många tror men för att nå förändring krävs hjälp. Förändringen kommer inte av sig själv, det som kan upplevas som offer på förhand kan förändras till något annat när man väl förändrat synen på det och ändrats till att bli något man till och med är stolt över när man väl tagit steget. Allt beror på hur vi tolkar det och några jämförande exempel som ges är synen på barnaga eller homosexualitet. 1982 ansåg 18 procent av Sveriges befolkning att homosexualitet var försvarbart medan siffran 2006 var 61 procent. Gällande barnaga var 53 procent av föräldrar positiva till barnaga på 1970-talet medan siffran är 8 procent idag. Rökförbudet likaså, det som upprörde så många vill inte ens tas bort av rökarna själva idag, även trängselskatten är en sådan fråga. Idag ser de flesta sopsortering som något självklart man inte ens reflekterar över men som man inte förstod vikten av bara för några år sedan. 
Denna process att vänja oss kallas för habituering och sker snabbare än vi tror. Men hur når vi dit på ett bredare plan för en hållbarare framtid? Hjälp till att förändra vanor och ekonomiska regleringar är delar som här presenteras som lösningar. 

Just ekonomin och våra skatter är en viktig sak som påverkar mer än bara vår vardagsekonomi. Miljöproblem uppstår i allmänhet genom att de som förstör inte betalar skadan. Den enorma summan av 544 miljarder dollar per år används av världens stater för att stimulera användningen av kol, olja och fossilgas. Det är fem gånger mer än vad som satsas på förnybar energi och flera gånger mer än världens samlade bistånd.

Axelsson rör sig genom grundläggande problem och tankar kring lösningar för klimatkrisen där han tar upp många olika perspektiv. Mycket ekonomi men även den redan nämnda kosten. En ekologisk kost har i regel högre pris i kronor men desto lägre sett ur det totala perspektivet, om man räknar in vad de icke ekologiska produkterna har för åverkan på miljön. Men har man ont om pengar så kan man tyvärr inte alltid prioritera det ekologiska perspektivet. Och den privata ekonomin nämns inte bara i samband med kost utan även i andra sammanhang som el där han föreslår olika lösningar som bidrag/skattereglering för de hushåll som behöver som kompensation för t.ex. höjda mat- eller elpriser. Dock påpekar han att man redan idag borde kunna köpa ekologisk mat om man ser hur stor del matkontot har av hushållsbudgeten. 1985 stod maten för 18 procent medan den i dag är endast 12 procent. Även om man skulle välja genomgående ekologiskt så skulle man därmed inte betala mer för maten än vad man gjorde för 25 år sedan. Således inte bara en prioriteringsfråga för de flesta utan en samvetsfråga. 

En annan sak som berörs är detta som jag hör ofta, att ”det spelar ingen roll vad jag gör”. Varför ska jag sortera/återvinna/köpa ekologiskt, det gör ingen skillnad i det stora hela? Samma sak sägs i större perspektiv, ”vad spelar det för roll om vi minskar utsläppen i Sverige, när det bara rör sig om några få promille av världens samlade koldioxidutsläpp”. Axelsson menar att i princip gör det ingen skillnad men om alla tänker så blir det ingen förändring. Det Sverige och EU gör ska i sin tur leda till att fler följer efter. Ha en strävan efter att länder ska bli bäst på miljö! Och på det privata samma sak, börja med dig själv, annars är det svårt att kräva något. 

Boken ger verkligen ett större ekonomiskt perspektiv och för den som inte är så påläst om det som påverkar klimatet får dessutom en ordentligt inblick även där. Oavsett om man håller med om de beräkningar och förslag som ges eller inte så får man både fakta och nya insikter. Läs för klimatets skull och för din egen. Boken är en sällsynt optimistisk sak så låt inte ordet klimatkris skrämma, snarare locka. Att Axelsson borde vara uppgiven och totalt less på hur långsamt och även bakåtsträvande miljöarbetet kan te sig märks inte annat än ibland i humoristiska vinklar. Det går att förändra och förbättra, det gäller bara att vi gör det. Det är en positiv bok! Så läs den och låt det inte dröja lika länge för dig som det tyvärr gjorde för mig.