Regeringen utlovar effektivare tillståndsprocesser och kompetenslyft för att bidra till grön återstart. Bra initiativ men var är den stora handlingskraften?

Förra veckan presenterade miljö- och klimatminister Per Bolund och jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi “historiskt stora satsningar på miljö och klimat” i budgetpropositionen för 2022. Bland annat kommer berörda myndigheter att få ökade resurser för sitt arbete med till­stånds­­prövning och tillsynsvägledning.

Önskvärt givetvis att tillståndsprocesser och prövningar inte ska ligga som hinder för innovationer som kan bidra till en klimatsmartare vardag. Men var är de styrmedel som kan bidra till detta ytterligare, att de positiva alternativen blir de enklaste och mest tillgängliga? Så länge miljöskadliga alternativ kan fortsätta som tidigare, utan åtgärder, kommer det ta för lång tid att ställa om.

Ett exempel är trafiken där regeringen tar beslut som går i motsatt riktning mot vad vi behöver. Trafiken behöver minskas och istället för att satsa på åtgärder som kan bidra till det tas beslut att genomföra projektet Tvärförbindelse Södertörn i södra Storstockholm. Ett beslut som inte innebär annat än att gynna bilism och snarare öka istället för att minska bilanvändningen. Total galenskap och något som visar den totala bristen på ansvar och effektiva åtgärder från regeringen för att nå klimatmålen. 

DN har skrivit en läsvärd artikel om projektet. 

Kompetenslyft

Kompetensbrist kanske kan vara en av anledningarna till det galna beslutet, även om det i just detta fall ligger långt mer än så bakom det. Men bristen på kompetens är stor på många håll. Inom i stort sett alla områden behöver den höjas och skolor behöver ställa om så att hållbarhet blir en naturlig del av utbildningen. Cirkularitet måste bli det nya normala, den norm som ska ligga till grund för vilken utbildning studenter får med sig när de kommer ut i arbetslivet.

Att regeringen därför satsar på kompetenslyft låter lovvärt. Lyftet “ska främja näringslivets klimatomställning och omställningen till en cirkulär ekonomi” och lärosätena får 260 miljoner kronor år 2022–2024 för att fortsätta satsningen på livslångt lärande.

Välbehövligt och låt oss hoppas att detta spiller över i alla kategorier så att det inte stannar inom de kluster av företag och utbildningar som redan arbetar aktivt med dessa frågor, det behöver breddas.

Tacksamt med tillskott av ekonomiska medel inom dessa områden men vi behöver som sagt även styrmedel för att snabba på utfasning av dåliga alternativ. Längtar efter att få se det. Mod att ta dessa frågor på allvar. En pandemi visade att det går att utföra kraftfulla åtgärder och det snabbt, det är vad som behövs här också. Inte en ny väg som främjar biltrafiken.