Med anledning av en aktivitet i skolan som jag anser vinklad och även sponsrad har jag skickat brev till några olika personer inom skolan på beslutsfattande nivå. Brevet har skickats till bland andra Lotta Edhom, skolborgarråd i Stockholms stad och Thomas Persson, chef för utbildningsförvaltningen i Stockholm stad.
Jag har fortfarande inte fått något svar på brevet, varken från kommun, stad eller skola. Delar brevet i sin helhet här, kanske någon annan som har kunskap i ämnet och kan bidra med råd.
Hej,
Informationen ni skickat om att ni ska besöka en Arla-gård tycker jag är mycket upprörande. Ni säger att ”Syftet med måltiden är att barnen ska få smaka produkter som gjorts av kornas mjölk och vi vill helst inte att barnen tar med annan mat eller dryck.”
Det är upprörande ur allergisynpunkt, och jag anser även att det är ren propaganda vilket inte är förenligt med svensk skolundervisning. Eller kommer ni följande veckor att besöka produktion av ris- soja och havremjölk också för att sedan sammanställa och jämföra de olika dryckerna?
”Alla barn får också ett eget Arlaglas att ta med hem”, det är ju helt klart marknadsföring mot barn vilket inte heller känns korrekt inom skolans värld. Skulle det accepteras om det hela om det var t.ex. BOB som vill visa saft gjord av bär? Detta är helt onyanserat och så uppenbart vinklat. Är det verkligen vad som ska stödjas inom skolan? Är det överhuvudtaget lagligt att en kommunal skola tar ställning för mjölkindustrins sida? I skolans uppgift ligger väl att belysa olika ämnen och ur olika perspektiv för att lyfta värderingar och ge en bredd av åsikter så barnen själva uppmuntras att ta ställning och utveckla ett kritiskt förhållningssätt.
Här http://lawline.se/answers/4686 kan man läsa att det är viktigt att sponsring inte kommer i konflikt med bestämmelser i skollagstiftningen eller annan lagstiftning. Många kommuner har utfärdat olika policy för hur de skall bemöta reklam och sponsring. Reklamen ska inte påverka verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Ett eventuellt samarbete mellan kommunen och näringslivet får inte innebära ett otillåtet stöd till ett enskilt företag. Hur passar då Arla-besöket in här?
Ni skriver att ”Ett bondgårdsbesök är en spännande upplevelse för många barn. Nya frågor och funderingar väcks.” Javisst, men tar man då även upp t.ex. att alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) inte har rätt att gå ute mer än 2-4 månader, minst sex timmar per dygn? Det är mindre än 10 % av djurens liv. Betesrätten omfattar inte kalvar och tjurar, så de står ofta inne året om. Detta och mer om saken kan man läsa om här.
De flesta barn gillar väl att besöka djur, även vuxna. Men frågan är vad barnen tycker om hanteringen av dem – om de fick chans att känna till den? Att en kalv de första 2 – 8 veckorna lever ensam i en box som inte är större än att hon precis kan vända sig om? Att mjölken där serveras ett par gånger om dagen i hink, eller i vissa fall ur konstgjord spene? De insemineras sedan gång på gång till hon vid ca 5 år inte klarar mer. De får leva bara så länge det produceras tillräckligt mycket mjölk och har tillräckligt låga veterinärkostnader för att vara lönsamma, sedan skickas de till slakt, oftast pga juverinflammation som drabbar ungefär var tredje ko.
Här kan man läsa mer om de fruktansvärda villkor kor och kalvar ställs inför direkt efter födseln: https://www.djurensratt.se/djur-i-livsmedelsindustrin/om-hanteringen-av-mjolkkalvar.
Aveln av mjölkkor i Sverige har lett till att korna fått enormt stora juver som kan ge 40 – 50 liter mjölk om dagen, men många andra egenskaper har satts åt sidan. Det leder bland annat till sjukdomar och svåra kalvningar. Att antibiotikaanvändningen är ett problem inom djurindustrin och ett hot mot folkhälsan behöver väl inte tilläggas?
För att få ut så mycket mjölk som det bara är möjligt ur en ko så krävs det att hon får i sig väldigt mycket energi- och proteinrik mat. En ko som bara äter hö eller gräs ger inte lika mycket mjölk som en ko som får till exempel vete, soja, havre och sockerbetor. Den felaktiga kosten leder till att så gott som alla kor är konstant dåliga i magen, med kroniska flytande diarréer. En ko som är i en period av maximal mjölkproduktion gödslar omkring 100 liter om dagen. Och då kommer man osökt in även på den enorma, negativa miljöpåverkan som mjölkproduktionen har. En fruktansvärd miljöbov och man kan ju ifrågasätta vilka som behöver vete, soja, havre och sockerbetor mest, människor eller mjölkkor?
Jag vill veta hur skolan resonerat sig fram till detta beslut. Ett beslut att ta våra skolbarn till ett kommersiellt livsmedelsföretag som omsätter 55 miljarder DKK (!), helt utan kritik eller jämförelser till varken konkurrenter eller alternativa livsmedel. Detta dessutom i en tid där många skolbarn har mjölkallergi och larmen om miljökatastrof duggar tätt.
Att man får informationen en vecka innan besöket och därmed svårare att hinna ta upp frågor som dessa är också anmärkningsvärt.
Sista frågan: är det inte dessutom diskriminerande? ”vi vill helst inte att barnen tar med annan mat eller dryck”, hur ska mjölkallergiker känna sig efter en sådan uppmaning? Eller de som tycker att det är fel att dricka komjölk? Skulle det accepteras om man tog alla lärare på en konferens där man t.ex. bara serverar skaldjur, hur ska allergiker och veggos känna sig då? Diskriminering är väl inte tillåtet inom lagens gränser? Allt är upprörande och jag emotser snarast ert bemötande på dessa punkter.
Hälsningar,
Anna Gisslen.
P.S. Eftersom det i informationen anges följande: ”inbjuder Arla alla skolbarn mellan 6-9 år” så är detta således inte en sak som berör bara mina barns skola och jag skickar därför detta som öppet brev även till t.ex. skolborgarrådet.
Anmärkningsvärt, återigen, är att det känns oerhört manipulativt att man bjuder in så unga elever. Elever som bara ska pumpas fulla med Arlas propaganda?! Elever som inte på ett mer kritiskt sätt som t.ex. gymnasieelever skulle kunna ta detta som en del i lärandet om olika livsmedel, miljö- och djurrättsfrågor etc. D.S.
Det var brevet. Och jag vill innan komjölksbelackare börjar hojta påpeka att jag inte är emot besök utan det är alltså förfarandet det går till på. Det är toppen att barn får lära sig mer om livsmedel och var de kommer ifrån. Som jag t.ex. har påpekat tidigare, det är direkt skrämmande när de inte vet var maten kommer ifrån eller ens vet vad det är.
Men i detta fall där det inte ges någon motpol i undervisningen om andra alternativ eller ”andra sidan” av produktionen i form av slakt etc. känns det för vinklat och manipulativt där man kan få uppfattningen om att detta är det enda och det rätta. Vilket är galet, och direkt anmärkningsvärt även ur miljöhänseende.
Jag dryftade mina tankar på Facebook och fick där denna kommentar som säger lite om hur onyanserat detta enda besök i ämnet är: ”Jag hörde på en podcast om ett samhälle i USA där barnen faktiskt fick gå på studiebesök på slakteriet. Föräldrarna tyckte det var bra att barnen skulle få lära sig var deras mat kom ifrån. Tyvärr så fick de lägga ned studiebesöken raskare än kvickt då barnen inte längre ville ha mat från detta hemska ställe. Tänka sig…”
Hur som helst emotser jag mer info och svar på mina frågor från skolledning/politiker. Det är väl det minsta man kan begära i alla fall? För vad man än tycker om komjölk så är varken diskriminering eller marknadsföring mot barn i skolan ok.
Tillägg: en sammanfattning med svar och kommentarer finns samlat i inlägget Sammanfattning angående skolans Arlabesök.