Vego EcoHar gjort ett besök på Konstfacks vårutställning. Det var en hel del som även uppskattades av barnen. En intressant notering är dock att de fastnar oerhört lätt för något så fort det är rörligt. Detta oavsett om det är små snäckor som plingar eller om det är film. Till och med en film som torde vara helt ointressant i deras ögon stannar de vid medan andra saker som man kan tycka skulle fånga deras uppmärksamhet går obermärkt förbi.
Det som dock blev favoriten var Olof Svendblad som blev en form av jackpot för barnen med både rörlig grafik på väggen samt musik, Swecret Wishes. De började spontant dansa och var där länge. Och jag hann verkligen ta del av detta ordentligt med tanke på hur länge barnen ville vara kvar där.
En annan uppskattad sak var Tilly och Gul, väldigt fina bilder av Fideli Sundqvist. Böckerna som fanns att bläddra i var fina, men såklart gjorde sig förstoringarna på väggarna allra bäst. Jag tycker de var underbara!
På plats fanns även dessa små byggen och minsta försökte snatta en kopp, men se det satte vi stopp för. Vågade inte låta dem ta i något av det med risk för att eventuellt skada det.
Jag gillade också ”Men nu iranier är ju bra på mönster – och andra berättelser om svenskhet” som var olika kompositioner av vad som ses som typiskt svenska saker, tex knäckebröd, kräftor, sädesslag och försås själva Sverige-kartan.
Ett bord som skulle uppmana även vuxna till lek med små gömmor. Fint, men man fick inte röra…
Tyvärr orkade man inte så länge. Det var tyvärr oerhört dålig luft, varmt och kvavt. Hade velat vara kvar längre men orkade helt enkelt inte. Men en trevlig eftermiddag blev det i alla fall som avslutades med fika. Nybakade muffins, det är aldrig fel.
Ta er nu tid att göra er ett besök, utsättningen är öppet ett tag till.
