Vego Eco

Veckomeny 20 november

Så var det dags för en ny vecka och en ny veckomeny igen. Denna gång med bland annat värmande grytor, paj och taco. 

Måndag: Vegetarisk korvgryta med potatis
Tisdag: Vegowok med tofu och grönsaker
Onsdag: Gräddig chi chi med pasta
Torsdag: Kikärtsgryta med rotfrukter
Fredag: Koreansk BBQ-taco
Lördag: Tofu med apelsin och mangochutney
Söndag: Z:as färspaj

Servera med sallad och ett gott bröd när rätten kräver. Smaklig måltid!

En obekväm uppföljare

2017 kommer att bli ett av de tre varmaste åren som hittills har uppmätts. Detta rapporterade WMO nyligen och under året har vi förutom värmerekord även drabbats av flera extrema väder­händelser som översvämningar, torka och kraftiga orkaner. Dessa extremväder är just vad Al Gore fokuserar på i En obekväm uppföljare.

För tio år sedan kom filmen En obekväm sanning där miljöaktivisten och före detta vicepresident Al Gore satte fingret på de klimatproblem vi står inför. Filmen vann en Oscar för bästa dokumentärfilm men det hindrade inte skeptikerna och klimatförnekarna att kritisera den och dess budskap. Detta är vad fortsättningen En obekväm uppföljare inleds med där vi blir levererade en ström av sågningar över Al Gores dumhet.

Extrema väder allt vanligare

Tio år efter världssuccén kastas vi denna gång in i bilder som beskriver de extrema händelser Gore varnade för i sin första film. Bilder av rasande ismassor som störtar i havet följs av frågan om var allt vatten från ismassorna tar vägen. Gores svar är bland annat Miami precis som många andra havsnära städer. En räddningsarbetare kommenterar händelserna med att “det händer” som svar på om någon skulle ifrågasätta klimatförändringarnas existens.

Al Gore på Grönland i En Obekväm uppföljare. Foto: Paramount Pictures and Participant Media.

För ifrågasättandet finns där. I En obekväm sanning visas bilder på New York som översvämmas. Det scenariot var det mest kritiserade inslaget i hela filmen men nu har det hänt. Högvatten i städer blir vanligare och det blir värre och värre. Önationen Kiribati i Stilla havet skapade för en tid sedan rubriker efter att ha köpt mark för att kunna flytta hela befolkningen på grund av att havsnivåerna stiger.

Det extrema vädret visas även med smältande gator där människor ramlar när inte kommer loss för att deras skor fastnar i marken. Extrem torka, obeskrivliga orkaner och tyfoner. Så fortsätter det, dagens nya väderverklighet.

Människor som har blivit drabbade av de extrema ovädren beskriver en fruktansvärd rädsla. Vi får träffa överlevare från Tacloban på Filippinerna där tyfonen Haiyan drog fram 2013. Staden totalförstördes och tiotusentals människor omkom. “Jag är så rädd, jag är så rädd”, kommentaren kan te sig tunn i skrift men från en överlevare där sorg och skräck väller fram blir katastrofen påtaglig. Den stora dödligheten skildras genom rad efter rad med kors visar den enorma förlust som kommit i översvämningarnas spår.

Al Gore med Alfred Romualdez, tidigare borgmästaren i Tacloban City, och överlevande Demi Raya i Rayas familjehem, Filippinerna 12 mars 2016 i En Obekväm uppföljare. Foto Jensen Walker

Vad beror det på?

Varför blir det extremare väder? Naturen har väl sin gång och det är inget som människan rår på? Al Gore växlar dokumentära katastrof- och naturbilder med föreläsningar från klimatutbildningar han håller. Där beskrivs på ett enkelt sätt hur mer vatten avdunstar på grund av varmare hav. Större avdunstning ger regnbomber som är av en helt annan styrka än annars. Värmen gör också att fukten sugs ur marken vilket orsakar torka och bränder. En förklaring till att dessa företeelser har ökat runt om i världen samtidigt som vissa delar slås sönder av vattenbomber. Så sett är filmen lärorik och tankeväckande. Det är svårt att inte sugas in i klimatbudskapet och få ökad förståelse för hur dessa saker hänger samman.

Filmen är även lite av en hyllning till Al Gore. Förvisso gör han ett enormt arbete, fullständigt dedikerad klimatfrågan, men när vi får se honom på gatan där folk hyllar honom som en rockstjärna och komplimanger och ryggdunkningar haglar kan en bli lite matt. Precis som skildringen av hur Parisavtalet kom till stånd.

Vi får följa med till maktens korridorer där Al Gore kommer med idéer och förslag på hur de ska få med fler länder att skriva under avtalet, framför allt Indien som är en mycket viktig part. Förhandlingar pågår för att nå avtalet och detta enorma arbete, så viktigt och oerhört att det kom till stånd, är intressant att se. Dock med en lite unken bismak när det närmast lyfts som att det var en idé av Al Gore som blir verklighet och ror det hela i hamn. Riktigt så enkelt var det förstås inte.

Filmen är hela tiden helt inriktad på energifrågor. Det talas ingenting om andra klimataspekter då Al Gore menar att arbetet för att lösa klimatkrisen handlar helt om energi. Det leder vidare till andra politiker i USA som menar att det är ”common sence”, ju mindre skit i luften desto bättre. ”Du behöver inte vara forskare för att räkna ut det” säger en guvernör som har ställt om till hundra procent förnybar energi trots att de enligt honom själv är de konservativaste av de konservativa.

Omställning målet

Omställning till förnybar energi är ett sätt att rädda mänskligheten. Det är fel att förorena planeten, rätt att rädda den menar Gore och med Trump som dragit tillbaka Parisavtalet och struntar helt i klimatfrågan blir det upp till folket att äga den. Och det görs, många engagerar sig och vill påverka och göra rätt. Vilka hjältarna som kommer att rädda vår planet är står klart, det är förstås alla de som gått Al Gores klimatubildningar.

Filmen ger kunskap och insikter och är trots det tunga ämnet underhållande. Det kommer självklart att finnas de som hittar sätt att såga de fakta som presenteras, men de flesta borde tack vare filmen bli medvetna om vilka konsekvenser våra utsläpp har. Al Gore fortsätter sin kamp för att påverka den internationella klimatpolitiken och alla är välkomna att engagera sig. De extrema väder som drabbar oss är ingen slump eller otur. Det är vi som har bidragit, då kan vi även se till att vända det hela.

Filmen hade biopremiär över hela landet den 17 november.

Recensionen har även införts i tidningen Syre.

SparaSpara

Kurera garderoben med second hand

Shopping är en del av vår livsstil, trender och statusjakt bidrar till ökad konsumtion. Det är många som erkänner sin ovilja till att avstå från nya kläder. Men de måste inte vara nytillverkade.

Otaliga är de klädesplagg och andra varor som efter en tid blir liggandes. Impulsköp, felköp eller andra orsaker gör att kläder i nyskick inte kommer till användning. Att då se till att de kommer till nytta istället för att ligga och skräpa, eller i värsta fall hamna i soporna, är förstås en väg att föredra.

Vi behöver se ett ändrat konsumetbeteende, även om det är många som redan insett det fina med att handla second hand, så är nykonsumtionen fortfarande väldigt stor. Enligt en undersökning Myrorna har gjort vill 1,2 miljoner svenskar handla mer second hand. Samtidigt handlar vi 12,5 kilo nyproducerade kläder per år, men bara 0,9 kilo från second hand.

Som så ofta handlar det om vanor, vanan att göra på ett sätt en alltid har gjort. Men även fördomar om att det inte finns det som en ska ha. Men detta kan alla bidra till att ändra på. Ju fler som skänker sina fina saker till second hand-butiker, desto större chans är det att det vi behöver faktiskt finns där. Detta är något Myrorna hoppas på när de öppnat en ny butik i Täby Centrum. Här är det fokus på prylar och kläder och deras förhoppning är att få Täbyborna att handla mer hållbart.

Second hand nära kunderna

Myrornas vd Caroline Andermatt beskriver etableringen som en dröm som har gått i uppfyllelse. Med en rådande trend där allt fler vill handla hållbart ser de goda chanser att möta upp konsumenternas önskan och behov att handla hållbart och ser med Täbybutiken till att fler får möjlighet att handla second hand.

– För att bidra till en konsumtionsförändring vill vi vara nära kunderna, ett alternativ till nyhandel. Det är viktigt att möta upp och erbjuda kunderna hållbara val genom att vara i den miljö där de finns. Därför är det jätteroligt att Täby Centrum är aktiva och förstår vikten av hållbar konsumtion och har varit drivande i att få till den här etableringen, säger Caroline Andermatt.

Vid öppningen satsade butiken på teman kring art deco, svensk tenn och natur. Detta kommer de troligen att fortsätta med på olika sätt och vi kommer sannolikt att få se mer profilerade teman i Myrornas butiker framöver.

Myrorna inviger ny butik i Täby Centrum. Foto Jonas Nimmersjö

– Täby-butiken är liten och kan inte ha ett fullt sortiment, vi kommer därför noga följa vad kunderna efterfrågar. Vi vill få till en förändring och då det är avgörande att vi kommer med lösningar och svar på behov, fortsätter Caroline Andermatt.

Responsen har inte låtit vänta på sig. Det är många som hört av sig och berättat hur kul de tycker det är att Myrorna har etablerat sig i Täby. Ett gott mottagande som borgar för en större medvetenhet kring mer hållbar konsumtion. För med det positiva gensvaret har också många frågor kommit gällande att lämna in sina saker till butiken. Något som belyser vikten av att berätta om fördelarna med second hand och att du kan skänka saker för att de ska komma till användning igen.

Kurera garderoben

Men det handlar förstås inte bara om att skänka, vi behöver även konsumera mindre. Om vi kurerar vår garderob genom att ha färre plagg, men mer genomtänkta, kan vi få ner den mängd plagg vi tror oss behöva. Och detta ger förhoppningsvis utrymme för en annan tanke, att köpa färre men mer hållbara varor. Om ett plagg är väldigt billigt, då är det någon eller något annat som har fått betala. I regel vår miljö och andra människor som är utsatta under dåliga arbetsvillkor. Köp hellre färre produkter som är bra tillverkade, helst på second hand.

Genom att handla second hand slår du därför flera flugor i en smäll. Du orsakar ingen nykonsumtion och förhoppningsvis har du köpt en vara som är producerad under förhållandevis goda villkor. Många second hand-butiker drivs dessutom av välgörenhetsorganisationer där överskottet går till social verksamhet.

Denna text har tidigare publicerats i Tidningen Syre.

SparaSpara

Veckomeny 13 november

Ny vecka och ny veckomeny med bland annat spett, en färgglad soppa och lasagne. 

Måndag: Vegetariska spett med kokt potatis
Tisdag: Pasta med kikärtor och spenat
Onsdag: Kikärtsgryta
Torsdag: Färgglad morotssoppa, servera gärna ett gott bröd till, till exempel baguetter
Fredag: Fuskgratäng
Lördag: Grönsakslasagne
Söndag: Minivårrullar med tofu

Servera rätterna med grönsaker. Smaklig måltid!

Klimat- och vegopepp på Vegovision

Höstmörkret är över oss men för djur och klimat så kan en ljusning skönjas. Vi har en allvarlig klimatutmaning att ta tag i och industrier föder upp djur i under vidriga förhållanden. Men allt fler vänder sig mot detta. Det syntes tydligt i helgen då folk bokstavligen vallfärdade till Vegovisions två mässdagar.

Mässan, som arrangerades för första gången i Umeå 2008, har växt för varje år. I år blev det återigen besöksrekord när över 4800 personer tog sig till Münchenbryggeriet för att provsmaka god mat och lyssna på inspirerande samtal.

Vegovision hade dukat upp för en varierad smakupplevelse där godis och glass samsades om utrymmet med livsmedelskedjor. Känslan blev snabbt att det inte är särskilt svårt att vara vegan, tvärtom är det enkelt att äta gott och utbudet är stort.

Veganism inte bara mat

Men att vara vegan handlar inte bara mat. Något som lyftes på mässan både genom kunniga talare och flera utställare. Skor, hudvård och kläder fanns på plats, precis som tidningen Syre där även jag skriver. Det var verkligen roligt att träffa gamla och nya bekantskaper på plats som med stort intresse ville diskutera olika veganska och klimatmässiga frågeställningar.

Detta blir särskilt roligt när du besöker mässan med barn. De hade ett eget område på mässan hos Rädda djuren-klubben. Där fick de fritt spelrum att pyssla, läsa och umgås. Tipspromenad och andra aktiviteter för att lära dig mer om djur fanns också. Ett trevligt avbryt från vandring och provsmakning bland montrarna. Även om detta innebär att det blir lite mindre fokus på seminarier. Men lite grann blev det ändå.

För intressanta diskussioner pågick på scenerna. Där kunde vi bland andra höra läkaren David Stenholtz från Läkare för framtiden prata om de hälsomässiga fördelar som kommer med vegetarisk kosthållning. Även fitnessprofiler fanns på plats som med stor tydlighet bekräftade att vi kan träna intensivt och må bra som vegan. Vegetabiliska proteiner är knappast för lite för att klara sig på, tvärtom mår kroppen bra och orkar mycket när den förses med näring som inte är tung att processa.

Maten är ett stort intresseområde med stora konsekvenser för både klimat och djur. Så det blev prat om mat även på scenerna. På plats fanns bland andra kakdrottningen Karolina Tegelaar, som det har refererats till otaliga gånger genom åren här på Vego Eco. Hon har utvecklat hundratals ägg- och mjölkfria recept för den ultimata, veganska fikastunden och påminde om möjligheten att fika utan ägg och mjölk till jul. Alla klassiker som lussekatter, pepparkakor och konfekt går lätt att baka utan animaliska ingredienser.

Kraftigt ökat intresse för veganska produkter

Nina Färdig, grundare av den veganska skobutiken Green Laces är veteran på mässan vid det här laget. Hon har varit utställare sedan mässans start och tycker den fyller en viktig funktion. Nina har tydligt kunnat se ett ökat intresse för veganska produkter, något som har fått draghjälp av att intresset för vegansk kost har vuxit.

– Jag upplever att de yngre, nyblivna veganerna är ivriga att byta ut alla sina konsumtionsprodukter till veganska snabbt, medan de äldre ibland fokuserar på mat i flera år innan de tittar ner på fötterna och inser att de går omkring i animaliska pjuck, säger Nina Färdig.

Nina Färdig, grundare av veganbutiken Green Laces. Foto: Annika Lundkvist

En förändring som har kunnat ses de senaste åren är att det inte bara handlar om materialval. Nina Färdig beskriver att konsumenterna också visar en större längtan efter ett helhetsgrepp i tillverkningen. Produkterna ska helst vara etiskt tillverkade hela vägen, det räcker inte med att de bara är veganska. En positiv utveckling där fler perspektiv tas in.

Nina Färdig är nöjd med sitt deltagande på mässan, över att få vara en del av en kraftfull djurrättsrörelse. En utveckling som bidrar till att få fler att välja produkter som är bättre för både miljö, djur och hälsa. När även större, välkända företag som Ica och Body Shop finns på plats och förespråkar detta kan vi enklare nå en större konsumtionsförändring. Det känns mycket positivt.

En annan version av denna text har tidigare publicerats i tidningen Syre.

Pasta med kikärtor och spenat

Pastastnäckor i avlång vit form med svamp- och spenatfräs ovanpå. Ovanför ses två kryddkvarnar

En lättlagad rätt som är både nyttig, mättande och god. En rätt där det för en gångs skull går att få i barnen spenat.

Recept, ca 4 pers
400 gram pasta
250 gram champinjoner
2 vitlöksklyftor
olja till stekning
200 gram babyspenat
1 dl soltorkade tomater
1 förpackning kikärtor
1 burk iFraiche
salt och svartpeppar

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Skiva svampen och finhacka vitlöksklyftorna. Fräs detta i olja i en panna tills vätskan har dunstat. Strimla under tiden de soltorkade tomaterna och tillsätt dem och spenaten. Låt fräsa någon minut. Skölj kikärtorna, rör ner dem och Fraichen. Koka upp och smaka av med kryddor. Ta bort från plattan när det kokat upp, det ska bara bli varmt.

Servera såsen tillsammans med pastan.

Pastastnäckor i avlång vit form med svamp- och spenatfräs ovanpå. Ovanför ses två kryddkvarnar

SparaSpara

SparaSpara

Hyllning till bönan – hållbart protein

Vad vi äter har stor inverkan på både klimat och vår egen hälsa. Det pratas mycket om protein där köttets klimatpåverkan gör att ljuset riktas mot mer hållbara alternativ. Här fyller bönan en stor funktion.

Vi behöver protein och kött är den källa många spontant refererar till. Men kött är det sämsta valet sett till hälsa och klimat. Bönan är svar på mycket, den är proteinrik och har inte alls den stora negativa klimatpåverkan som kött har.

Lösningen redan här

Coop vill nu bidra till att höja medvetenheten om det förträffliga med att äta bönor. De menar att “lösningen funnits framför ögonen på oss hela tiden” som svar på klimatsmart och hälsosamt proteinalternativ. Trots att bönor är näringsrika, klimatsmarta och billiga hamnar de bara på tallriken vid knappt tre procent av måltiderna. Det vill Coop nu ändra på och gör det med kampanjen ”Framtidens protein”.

De som äter bönor och linser upplever att de mår 15 procent bättre än genomsnittet. Mest baljväxter äter kvinnor, unga mellan 16 – 29 år och låginkomsttagare. Det visar Coops Matometer, Sveriges största undersökning om vad vi äter varje dag. Matometern bygger på data från över 160 000 måltider och visar att det finns tydliga positiva samband med att äta bönor och en bättre upplevd hälsa. Matometern visar också att de som äter bönor och linser i mindre utsträckning är överviktiga eller har fetma. Samtidigt uppskattar de också sin hälsa som 15 procent bättre än genomsnittet.

Rektangulär aluminiumform sedd uppifrån med ugnsbakade bönor och grönsaker

De som insett det fina med bönor är främst yngre och kvinnor. De mellan 16 och 29 år äter dubbelt så mycket bönor som de som är över 50 år och kvinnor äter nästan dubbelt så mycket bönor som män. Universitetsutbildade äter bönor nästan dubbelt så ofta som de som enbart har grundskoleutbildning och låginkomsttagare med en inkomst på upp till 200 000 kronor äter 50 procent oftare bönor än de som tjänar mer.

Nyttigt, billigt och klimatsmart

Så varför äter vi då inte mer bönor om vi mår så bra av dem? Och de dessutom är billiga och klimatsmarta? Förhoppningsvis kan Coops satsning bidra till att öka medvetenheten om bönors förträfflighet och höja statusen på dem. En ny film med profiler inom sport, mat, lantbruk och nutrition har tagits fram där de berättar varför bönor är framtidens protein. Bland annat berättar Alexander ”The Mauler” Gustafsson om att äta växtbaserat protein som elitidrottare, stjärnkocken Mathias Dahlgren om bönan som råvara och SOK:s kostrådgivare Dr. Linda Bakkman berättar om bönans näringsuppsättning.

Givetvis kompletteras kampanjen med en mängd recept och fakta om bönor. På Coop.se/framtidensprotein hittar du allt detta att botanisera bland. Samtidigt är det läge att reflektera över hur mycket vi äter, många äter för mycket protein.

SparaSpara

Veckomeny 6 november

Denna vecka inleds med klassikern korvstroganoff och följs av tofubiffar och till helgen blir det paj och tabouleh. 

Måndag: Vegetarisk korvstroganoff
Tisdag: Easy peasy pastasås
Onsdag: Tofubiffar Rosso med kokt potatis och sås
Torsdag: Glasnudlar med lime och jordnötter
Fredag: Vegetarisk wrap
Lördag: Spenatpaj med tofu
Söndag: Kikärtsbiffar med tabouleh

Servera rätterna med grönsaker och sallad. Smaklig måltid!

Handlingsplan för minskat matsvinn

Purjolök och morötter på rad

Matsvinn är ett stort klimatproblem där enorma mängder mat slängs helt i onödan. Svinnet är stort både i producentledet och hos konsumenter. Vi behöver snarast komma tillrätta med problemet och nu har regeringen beslutat att en handlingsplan ska verkställas.

Sverige har åtagit sig att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och i konsumentledet. Handlingsplanen ska visa hur Sverige långsiktigt ska arbeta för att nå detta. Frågan om matsvinn är en viktig del i en hållbar livsmedelsproduktion och för att nå dit behövs samverkan och större medvetenhet om problemet.

Vad kan vi göra för att minska svinnet?

Enligt Livsmedelsverkets slutrapport för minskat matsvinn sker två tredjedelar av svinnet i konsumentledet. Därför är det viktigt att öka hushållens kunskap i frågan. Men det är inte bara konsumenternas ansvar, detta berör hela livsmedelskedjan och alla aktörer måste ta ansvar för att minska svinnet.

Vid en närmare titt på livsmedelshanteringen så går det att se att det finns saker att åtgärda i alla led, redan från skörden. Svinn som sker redan innan det ens har hunnit bli en vara sker systematiskt på grund av vad som ska levereras och vad konsumenter väljer att köpa. Broccoli är ett exempel där endast två vikter efterfrågas, 250 gram och 400 gram. Om broccolin är mindre eller större så skördas den inte. Om det skulle finnas ett industriellt intresse för att ta tillvara det som odlas hade betydligt mycket mer kunnat skördas.

Detta berättade odlaren Lars Wall Persson, VD på Sydgrönt om på en kickoff i början av oktober då myndigheter och branschorganisationer deltog för att sätta igång med att arbeta fram en handlingsplanen mot matsvinn.

Broccoliexemplet kan få vem som helst att häpna. Vem är det som säger att det är just de två vikterna som efterfrågas? Är det konsumenterna eller är det enklast för handeln? Härom tvistar de lärda, men mycket handlar om försäljning som ska vara så effektiv och lönsam som möjligt. Ekonomiska incitament har inverkan på mängden svinn. Ju högre värde en vara har, desto lägre svinn.

Rata inte knasiga grönsaker, enorma mängder går till spillo helt i onödan när grönsaker och frukt med lite konstigt utseende väljs bort.

Öka konsumenternas kunskap

För att nå ett ändrat konsumentbeteende nämns datummärkningen som en av de viktigaste frågorna. Här är utmaningen att få konsumenter att inse att varan inte är förstörd bara för att datumet är passerat. Livsmedelsverkets kampanj “Bäst före – bra efter?” är en del i det arbetet där konsumenterna ska bli bättre på att ta hand om sin mat och lita på lukt och smak istället för att stirra sig blind på ett datum. Även medvetenheten om skillnaden mellan “Bäst före-datum” och “Sista förbrukningsdag” behöver ökas, där den senare handlar om att maten kan vara hälsofarlig och inte bör konsumeras medan den förra är en indikation att utgå ifrån.

Kampanj från Livsmedelsverket

Att utbilda konsumenterna för att få dem att lukta och smaka istället för att slänga skulle innebära stora besparingar. Att det slängs mycket är något som Anna Lilja, miljö- och konsumentansvarig på Konsumentföreningen Stockholm vet mycket om. Hon är tillsammans med sin företrädare Louise Ungerth pionjär inom kampen mot svinn som år 2008 tog initiativ till att sprätta upp sopor från 72 hushåll i Stockholm. Anna Lilja och Louise Ungerth ville på detta vis undersöka hur mycket ätbar mat det fanns i påsarna. Då fanns det ingen statistik alls om detta, sedan dess har mätningar kommit igång och färska siffror över dagens svinn kommer att presenteras våren 2018.

Mer statistik finns alltså men vi behöver fortfarande mer resurser och insikter för att nå förändring, attityden till hållbarhetsmärkning är nämligen egendomlig. Det visar sig att de flesta vet skillnaden på de två olika datummärkningarna, ändå anger allt fler att de trots detta inte äter maten när datumet har passerats.

– Ökad kunskap leder tydligen inte alltid till förnuftiga beslut, säger Anna Lilja som förbryllas över detta motsägelsefulla beende hos konsumenterna.

Samarbeten minskar svinn

Detta något dubbla budskap komplicerar, men när handeln satsar så kommer budskapet från fler håll och kan bidra till större kunskap. Påminnelser om att smaka och lukta bör kombineras med ett butiksansvar där handeln upphör med kampanjer som gör att vi köper för mycket mat. Lockvaror orsakar ett ökat matsvinn i hela värdekedjan.

Med den digitala utvecklingen ser vi nya innovativa lösningar. De blir en positiv form av lockvaror där kommunikation med kunder på kort varsel gör det att möjligt att sälja produkter med kort datum.

– Detta skapar ett större engagemang bland både kunder och butiker och blir positivt för alla parter, säger Maria Smith hållbarhetschef på ICA.

Vid kickoffen förespråkade samtliga branschaktörer vikten av samverkan i alla led. Så även Maria Smith som välkomnar fler cirkulära samarbeten för att rädda mat, som att skänka mat istället för att slänga den. ICA samarbetar med olika organisationer som kan ta hand om maten, till exempel Matmissionen i Hägersten och Veddesta och Food for change, en ideell förening som samarbetar med butiker för att ta vara på mat för att ge vidare till sina hjältemedlemmar. Hjältemedlemmar är en personer som har anmält sig till föreningen och har en inkomst lägre än 13 000 kronor per månad före skatt. De får på så vis ner sina matkostnader och samtidigt gör både de och handeln en viktig insats för att ta vara på maten. Idag är flera butiker från Ica med i samarbetet, bland andra Ica Hagsätra, Sjöstaden, Täby och Liljeholmen.

Kvalité och näringsintag blir lidande

Att svinnet är högre ju lägre värde en vara har är föga förvånande. Matens pris har onekligen en inverkan och vissa röster hävdar att maten är för billig medan andra att den är för dyr. Något som har ett högt värde tenderar att tas om hand bättre men för priskänsliga grupper är förstås inte ökade matpriser något som önskas.

Hushållens matkostnader leder in på en annan konsekvens av matsvinnet; näring och kvalité. Barnfamiljer är å ena sidan de som slänger mest och även de som efterfrågar näringsrik mat till sina barn. Mat med bra kvalité, som till exempel ekologiska alternativ, har inte sällan ett högre pris. Att dessa livsmedel väljs bort till förmån för ett billigare och sämre alternativ hos den priskänslige är svårt att ifrågasätta. Men när var fjärde kasse som kommer in i hemmet slängs kan en fundera över hur detta svinn skulle kunna omdirigeras. Mer välplanerade inköp och förvaring av livsmedlen minskar svinn, pengar som istället kan läggas på mat med högre kvalité. Handla mindre och bättre istället för mer och sämre.

Rätt förvaring dubblar livslängden

Rätt temperatur är en avgörande faktor för matens hållbarhet. Efterfrågan på en halvering från den idag rekommenderade temperaturen på 8 grader till 4 grader var ett återkommande ämne på kickoffen, något som flera andra länder redan har. En sänkning innebär längre livslängd, ofta den dubbla, detta ser man om man jämför hållbarheten på till exempel mjölk. Norge som har 4 grader i sina kylar anger en hållbarhet på 13 dagar på sin mjölk, ungefär det dubbla mot Sverige för samma produkt. Och den håller längre än så, datumet är en minsta garanti.

Matsvinn handlar alltså mycket om kunskap om mat och hållbarhet. Den är mycket lägre idag än för 30 år sedan och trenden ser tyvärr ut att fortsätta. Folk lagar mindre mat hemma, de förlitar sig på att andra gör det och kunskapen går ner. Här kan handeln göra skillnad när de möter kunder i butiken genom att utbilda och inspirera till att laga egen mat.

Handlingsplan för samverkan

Vad händer nu? Respektive branschorganisation ska ha ett inledande möte med Livsmedelsverket. Då ska diskussioner av åtgärdsförslag påbörjas där dialogen ska föras vidare mellan nyckelaktörer i branschen och myndigheterna. Krafttag hos branschorganisationer för att visa kunderna att de tar ansvar är önskvärt. De efterlyser å sin sida en stor och återkommande konsumentkampanj för att göra kunderna mer medvetna och kunniga.

Det regeringen efterfrågar nu är att respektive branschorganisation ska ha ett inledande möte med Livsmedelsverket. Då ska diskussioner av åtgärdsförslag påbörjas där dialogen ska föras vidare mellan nyckelaktörer i branschen och myndigheterna.

Louise Ungerth, konsult inom konsument- och hållbarhetsfrågor efter drygt 20 år som miljö- och konsumentansvarig på Konsumentföreningen Stockholm, som 2008 stod bland soppåsar och rotade blickar nu framåt. Hon vill se att livsmedelsbranschen visar handlingskraft.

– Det är inte regeringen utan branschen som ska göra arbetet, matsvinn genereras i livsmedelsleden och då ska branschen ta ansvar, säger Louise Ungerth.

Myndigheter bör bidra till mätning och hitta gemensamma strategier och verktyg men det är upp till branschen att genomföra åtgärderna påpekar Louise. Hon tycker att många bra saker redan sker idag, med Stockholmsbutiker som infört lägre priser på varor som har kort datum och samarbeten med aktörer som tar vara på maten på olika sätt. Författaren och dumpstraren Andreas Jakobsson håller delvis med.

– Det finns många bra initiativ, men mest från mindre aktörer som inte gör så stor skillnad i det stora hela. När de stora aktörerna gör något mot matsvinn lägger de nästan alltid mer resurser på att göra reklam för matsvinnsarbetet än på att verkligen göra något.

Andreas Jakobsson tycker att det är bra att handlinglanen äntligen ska tas fram men önskar en tydligare styrning från regeringen. Han tycker att det läggs för lite resurser på denna viktiga fråga och önskar att det ska avsättas mer pengar till Naturvårdsverkets arbete med att kartlägga svinnet.

–  Jag anser att man måste använda sig av politiska styrmedel om man ska lyckas halvera svinnet, säger han och tillägger att det är jättebra att det görs biogas av bananskal och kaffesump, men inte att göra det av fullt ätbar mat. När det görs får man igen cirka tio procent av energin som gick åt när maten producerades, vilket blir ett kretslopp där man förlorar 90 procent. Louise Ungerth är inne på samma sak, vikten av att inte slänga.

– Alla klimataspekter och ansträngningar går till spillo om maten slängs. Börja med att inte slänga mat!

Avgörande för framgång är en kraftfull samverkan inom livsmedelskedjan för att jobba tillsammans mot målet. I vår kommer en handlingsplan att presenteras, då får vi veta hur det går med den saken och hur den utlovade halveringen ska åstadkommas.

Tips:

  • Sänk temperaturen i kylen, livsmedel som förvaras i 4°C i stället för 8°C håller nästan dubbelt så länge. Lukta och smaka, lita på dina sinnen.
  • Använd en veckomeny för dina middagar. När du planerar och handlar det du vet att du behöver, inte spontanhandar saker du kanske inte lagar till när du väl kommer hem, blir risken för att mat ligger och blir gammal minimal. Varje söndag publiceras veckomenyer på Vego Eco, du hittar dem här.
  • Gör matlåda av resterna. Även små portioner är värda att sparas, till yngre familjemedlemmar eller som en kombination med andra rätter.
  • Skippa butikernas lockvaror, i synnerhet kylda varor som har kortare hållbarhet riskerar att bli gamla (risken att ”gå på” detta minskar om du utgår från en meny att handla till).
  • Använd din konsumentmakt! Ifrågasätt butikernas onödiga svinn och kampanjer.
  • Frys in! Mat som börjar bli dålig går utmärkt att frysa in, dela frukt i mindre bitar så blir de perfekta att mixa till smoothie vid ett senare tillfälle.

Denna text har tidigare publicerats i Tidningen Syre.

SparaSpara

Normalisering av vego bra för klimatet

Tidigare i år presenterade WWF Klimatbarometern 2017. Den visar att klimatförändringarna är den viktigaste samhällsfrågan för unga mellan 16 – 25 år idag. Sex av tio tänker på klimatförändringen minst en gång i veckan och oroar sig över klimatets påverkan på framtiden.

I undersökningen anger totalt 13 procent av den yngre generationen att de är vegetarianer eller veganer. Detta kan jämföras med sju procent för befolkningen som helhet och bland gruppen män över 50 år är siffran endast tre procent. Vi har å ena sidan en grupp som är högst medvetna och oroar sig medan en annan inte alls är så angelägen. Och det är här det kan göras skillnad om det vegetariska normaliseras.

Medvetenheten om vegetarisk kost har ökat de senaste åren. Vegotrendens styrka bara växer och det är inte längre något konstigt att beställa en vegetarisk måltid. Det finns många positiva aspekter av detta, framför allt för vårt klimat, en viktig fråga som berör alla. Men känner alla till detta?

Leverantörer har sett försäljningen av vegoprodukter explodera och matar oss med nyheter som bidrar till att fler väljer vego. Det är när det allmänna intresset för att äta mer vegetarisk kost, och möjligheten till att göra det tack vare ett rikt utbud, vi kan se en förändring på riktigt. Om köttet byts ut mot ett vegetabiliskt alternativ ibland minskar klimatavtrycket, även små förändringar gör skillnad.

Vegomässor för ökad medvetenhet

Vegonyheter och ökat intresse kan summeras som att trenden är här för att stanna. Men fortfarande finns en brist i kunskap om vilka negativa konsekvenser animalieindustrin har för klimat, djur och människor. En önskan om starkare politiska ställningstaganden är något som står på mångas önskelista.

Det är viktigt att skapa ett kunskapslyft om vegofrågor som miljö, djuretik och samhällspolitiska frågor. Vegovision, som går av stapeln 4-5 november i Stockholm, kommer att lyfta detta. Det blir två dagar fyllda med föreläsningar men även av mat och produktinformation. Ämnen som träning och vego på jobbet varvas med en filmvisning och kanske viktigast av allt, samtal om minskad köttkonsumtion.

Bild från mässan Vegovision som arrangerades på Münchenbryggeriet i Stockholm helgen 5-6 november 2016. Foto Djurens Rätt

Internationella vegandagen

Vegonyheter i butikerna borgar för en fin uppladdning inför Internationella vegandagen som infaller den 1 november. Se dagen som en möjlighet att testa något nytt vegetariskt, bjud hem vänner på en härlig vegobuffé och bidra till ökad medvetenhet om hur bra och gott det är. Förutom att klimatavtrycket minskar vid en vegomåltid, varje gång någon äter vegetariskt bidrar det till att få fler intresserade av vegetarisk mat och bryta gamla vanor.

En längre version av denna artikel har tidigare publicerats i Tidningen Syre.

SparaSpara