Vego Eco

Veckomeny 15 oktober

Gul morotssoppa i glasskål med sked till höger sett uppifrån

En vecka med bland annat värmande soppa och en matig lasagne.

Måndag: Kokt potatis med tofubiff och sås
Tisdag: Färgglad morotssoppa
Onsdag: Gyllene korvgryta med ris
Torsdag: Broccolipasta med tofu
Fredag: Hamburgare med pommes
Lördag: Tamarindgryta
Söndag: Grönsakslasagne med färs

Servera med grönsaker, till soppan ett gott bröd. Flera recept finns här om du vill baka själv. Smaklig måltid!

Svenska baljväxter ett steg mot att nå klimatmålen

Gröna ärter, ovanpå några kvar i ärtskidor

Kosten har en stor inverkan på vårt klimat, något som de flesta idag har blivit medvetna om. Att det är kött och mejeriprodukter som är störst källor till höga utsläpp börjar också bli allmänt känt. Ett effektivt sätt att ta ett stort kliv mot att nå klimatmålen är att byta ut kött mot baljväxter.

Inte bara klimatet skulle vinna på detta, utan även folkhälsan. Idag består den svenska genomsnittskosten av för lite frukt och grönt medan många å andra sidan äter ohälsosamt mycket rött kött. Enligt en debattartikel i DN idag framgår det att vi äter 70 procent mer kött idag än vi gjorde på 1960-talet i Sverige. Det är otroliga siffror! Anmärkningsvärt är också att en del köttätare reagerar negativt när de blir föreslagna att minska några procent på sin köttkonsumtion. Det är närapå provocerande med den reaktionen när det framgår vilken oerhörd ökning av konsumtionen som har skett senaste åren.

Övervikt växande folkhälsoproblem

Klimatet blir lidande av denna konsumtion men det blir även dyrt för både individer och samhälle med en så ohälsosam kost. Som det är nu så behöver frukt och grönsaker ökas medan konsumtionen av godis, läsk, salt och mättat fett minska. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem, vilket inte är så konstigt när så många som knappt tre fjärdedelar av Sveriges män och drygt 40 procent av landets kvinnor äter mer rött kött och charkprodukter än vad som rekommenderas och endast en av fem äter tillräckligt mycket frukt och grönt.

Livsmedelssektorn står idag för 20–30 procent av de klimatpåverkande utsläppen. Som sagt skulle både klimat och hälsa vinna på en övergång till mer växtbaserad kost. Om det dessutom blir mer närprocuderat skulle än mer vinnas. Författarna till debattartikeln föreslår att mål ska etableras för att den svenska köttkonsumtionen ska minska med hälften och produktionen och konsumtionen av svenska ärtor och bönor samtidigt ökar väsentligt. Låter som ett mycket bra mål.

Stor klimatvinst med baljväxter

Enligt ett projekt där de utvärderat ett teoretiskt scenario för Sverige där köttkonsumtionen, och då importerad sådan, minskar med 50 procent och ersätts med svenskodlade baljväxter som ärtor, bönor och linser, skulle stora förbättringar kunna uppnås. Mjölk- och nötköttsproduktionen i Sverige skulle förbli oförändrad medan svensk gris- och kycklingproduktion skulle minska med knappt 30 procent.

Näringsintaget och hälsovinsterna skulle med detta bli positiva. Intaget av energi, protein, fett, vitamin B12, zink och järn skulle enligt utvärderingen ligga kvar inom näringsrekommendationerna. Baljväxterna skulle utöver det höja intaget av fibrer och folat, två näringsämnen som idag ligger under rekommenderade nivåer. Bara vinster alltså!

En vegoburgare med bröd, grönsaker och sås på ett fat sett framifrån

Burgare på baljväxtproteinet Peace

Att göra en ändring som innebär så uppenbara och stora vinster för både klimat och hälsa såväl som djur torde vara svår att säga emot. Här handlar det bara om en ändring, ingen uppmanas att sluta med kött, bara att byta ut delar av det. Och återigen, om en betänker den oerhörda uppgång i konsumtion som har varit senaste åren så handlar det egentligen bara om att gå tillbaka till hur det var för några år sedan. Inget att oja sig över, tvärtom hurra över alla positiva effekter det skulle få.

Den som vill börja äta på detta sätt kan testa med två nyheter som båda är baserade på svenskodlade baljväxter. Findus har precis lanserat Pease, en helt ny, texturerad proteinkälla som är gjord på ärter. Urban Deli har även de kommit med en nyhet. Det är en baljväxtfärs som är gjord på svenskodlade balj- och oljeväxter.

Den som vill ha lite recepttips som inspiration för att laga mer vego kan kolla in här och om en vill underlätta vardagen finns även veckomenyer att prenumerera på här.

Vem ska ta ansvar för klimatet?

Fem personer på en scen, två står till vänster, fyra personer sitter på höga stolar till höger

Semestra i Stockholm. Det är ett av naturskadespecialisten Pär Holmgrens tips för att vara mer hållbar. Men hur mycket ansvar ska politikerna lägga på oss individer? Denna och många andra komplexa frågor diskuterades i en valanalys arrangerad av Naturskyddsföreningen i Stockholm förra veckan.

Vi har upplevt en rekordvarm sommar som förde upp klimatfrågan ordentligt på dagordningen men som tyvärr kom att svalna fortare än sommarkvällen. Susanna Baltscheffsky, producent och journalist på Vetenskapsradion Klotet, påpekade att media höll frågan igång med debattartiklar och analyser där engagerade läsare matades med information om vikten av att ta tag i klimatfrågan nu. Men ändå hamnade frågan på tok för långt ner på listan bland andra valfrågor.

Valanalysens panel bestod förutom Pär Holmgren och Susanna Baltscheffsky av Karin Bäckstrand, professor samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet och Jonas Carlehed, hållbarhetschef på IKEA Sverige. De var tämligen eniga om vikten av att driva på klimatfrågan och vill se ett större ansvar hos politikerna. Även en bredare syn där en stor utmaning är den biologiska mångfalden och behovet av att gå mot en mer grön kosthållning.

Lättare att göra rätt – dyrare att göra fel

För att göra förändringar behöver det vara enkelt. Men Pär tog upp en viktig sak som det tyvärr pratas för lite om – det motsatta. Det bör vara dyrare att göra fel, till och med olagligt i vissa fall. Det skulle göra det mer kännbart och tvinga fram en snabbare omställning bland företag. Att vara en stor aktör är inget hinder för att ställa om. Tvärtom så är det enligt Jonas en förmån att vara stor, då kan du vara drivande i frågan.

Ansvar alltså. Men vems är det? En del politiker hävdar att det är upp till varje individ men det är att kräva för mycket. Att kräva att varje individ ska kunna och veta vad deras handlingar har för miljöpåverkan är inte realistiskt. Susanna jämförde det med att ingen skulle drömma om att lägga ansvar för socialförsäkringssystemet på individen. Politikerna behöver ta ett större klimatansvar.

Lansering av ”Ett hållbart liv”

I samband med eftervalsanalysen lanserade Naturskyddsföreningen boken Ett hållbart liv av Johanna Stål. Det är en bok med tips för årets alla dagar, vad en kan göra för att vara mer hållbar. Johanna påpekade att det är viktigt att uppmuntra till förändringar och få det att bli en självklarhet, en del av livet.

Utdrag en sida ur en bok med illustration av en växt

En sådan sak är att samverka med andra, något paneldeltagarna också var inne på. Delningsekonomi är ett viktigt steg mot ett cirkulärt samhälle och har många sociala fördelar. Att dela med grannar, låna av varandra, samåka, plocka frukt, skaffa gemensam solpanel och så vidare.

Pär tipsade om hur närområdet kan förvandlas till en fantastisk semester genom att låta resan bli en större del genom att till exempel gå dit en ska. En av hans mest minnesvärda semestrar var när han promenerade till Öregrund med sin son, en annan när han tog tåget till Paris tillsammans med sin pappa. Att låta resan vara en del av upplevelsen kan bidra till mer umgänge och fina minnen samtidigt som det är mer klimatsmart.

För att ha det trevligt är en viktig del i detta. Vi behöver ge hopp och optimism, berätta att det går att rädda vår planet – för det gör det. Men då behöver fler komma med på tåget och alla har inte samma möjligheter till det. Kunskap och förutsättningar är olika, därför behöver den nya regeringen ta tag i dessa frågor och lyfta dem till högsta nivå.

Denna text har även publicerats i tidningen Syre.

Är mjölk, ost och ägg vegetariskt?

Vegobullar i en panna sett uppifrån, grönsaker nedanför, ovanför

Vad betyder egentligen vegetariskt? Skiljer sig vegetarisk mat från vegansk? Detta är frågor som många veganer stångas med. Vad folk äter eller inte äter har gett upphov till många olika benämningar och ordet “vegetariskt” används i allt fler sammanhang, även om det handlar om animalisk kost.

Enligt en SIFO-undersökning, gjord på uppdrag av Orkla Foods Sverige, så är det tydkligen åt det hållet vi går. Där menar två av tre svenska konsumenter att mejeriprodukter och ägg kan ingå i vegetarisk mat. Själv är jag inte av den åsikten men kan leva med det. Vad som vore det allra mest efterlängtade är att det kunde råda någon slags enighet om det. I dagsläget är det otydligt och som sagt, många benämningar används och mat som är långt ifrån vegetarisk anges som det.

Vad får kallas vegetariskt?

Idag finns det ingen lagstadgad definition på vilken typ av mat som får kallas vegetarisk. Dock så har Reklamombudsmannen gjort det tydligt genom tidigare dom att det som inte är vegetariskt inte ska få benämnas som det. Så det borde vara solklart kan en tycka men ändå så använder olika myndigheter och organisationer sig av olika definitioner.

– Att det inte finns någon gemensam definition försvårar för konsumenterna när de ska göra medvetna val. Vi hoppas att resultatet av den här undersökningen ska ge kunskap om vad konsumenterna själva tycker så att vi får en tydlig enhällig definition som lever upp till konsumenternas förväntan på vad som är vegetariskt respektive veganskt, säger Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige.

Håller med, det vore verkligen skönt.

Undersökningen som har gjorts visar att 85 procent av svenska konsumenter anser att vegetarisk och vegansk mat skiljer sig åt. En övervägande majoritet anser att skillnaden på veganskt och vegetariskt är att även mejeriprodukter, ägg och honung utesluts i en vegansk kost.

Skillnader på folks syn på vegetarisk kost

Det visar sig att det även finns en stor skillnad på vad uttalade vegetarianer och veganer äter, där veganer utesluter fisk och andra animalier utöver kött i mycket större utsträckning än vegetarianer. Självklart kan tyckas. Så här ligger det till enligt undersökningen:

Vad ingår i vegetarisk kost enligt svenska konsumenter?
(förutom grönsaker, frukt, rotfrukter, baljväxter, soja-, havre- och mandeldryck)
Andel konsumenter som svarade att ingrediensen ingick i procent:

Honung 80%
Köttsubstitut (sojaprodukter och dyl) 80%
Kvarg, keso 72%
Yoghurt, fil, drickyoghurt 70%
Créme fraiche, grädde, gräddfil 70%
Ost 68%
Mjölk 68%
Ägg 60%
Animaliska tillsatser 14%
Gelatin 13%
Fisk 11%
Fågel 3%

Intressant detta, frågan är om det kan gå att nå någon slags enighet. Det skulle onekligen underlätta.

Jag har även skrivit en del om detta med olika benämningar och syn på orden i en tidigare text, den kan du läsa här.

Veckomeny 8 oktober

Lasagne i metallform, tomater i bakgrunden

En ny vecka är här! Menyn består denna gång bland annat av pasta, gryta och paj.

Måndag: Tomatsoppa med pasta
Tisdag: Färsfyllda piroger med ris och sås
Onsdag: Barnens lasagne
Torsdag: Snabb kikärtsgryta med afrikanska smaker
Fredag: Belugatacos
Lördag: Spenatpaj med tofu
Söndag: Gratinerade rotsaker med tofu

Som vanligt, glöm inte att servera tillsammans med goda grönsaker. Smaklig måltid!

Urban Deli lanserar svensk baljväxtfärs

Tallrik med spaghetti och bolognese sedd från sidan, glas med röd dricka i bakgrunden

För att minska företagets klimatpåverkan och röra sig mot mer växbaserade alternativ, genom ett proteinskifte från animaliskt till växtbaserat, laserar Urban Deli ännu en nyhet som uppföljning till veganburgaren som kom tidigare i år.

Nyheten som kommer är en ny baljväxtfärs som är gjord på svenskodlade balj- och oljeväxter. Färsen består av sötlupin, åkerböna, gråärt, raps och salt. Precis som Findus Pease som lanserades nyligen är den här produkten, till skillnad från många andra köttsubstitut, fri från soja. Råvarorna har heller inte processats genom texturering eller extrudering.

– Allt fler vill minska sin köttkonsumtion, äta hälsosamt, välja närodlat och samtidigt lägga minimalt med tid på matlagning. Genom att ersätta köttfärsen i våra storsäljare på färdigmatssidan med baljväxtfärsen, vill vi göra det enklare för fler att våga sig på ett proteinskifte samt välja svenskodlat och hälsosamt, säger Jesper Weidlitz, VD Urban Deli.

Bäst av allt med denna nyhet är nog Urban Delis beslut att låta den här baljväxtfärsen ersätta all köttfärs i Urban Delis färdiglagade lasagne och bolognese. Fantastiskt bra!

Urban Delis bolognese och lasagne på baljväxtfärsen kan hittas i färdigmatskylarna på samtliga Urban Deli från och med den 9 oktober. Inom kort kommer även vissa rätter i restaurangmenyn innehålla baljväxtfärs. Dessutom går fem procent av försäljningspriset per såld förpackning tillbaka till forskning och innovation kring svenska baljväxter. Bravo, fina initiativ!

VegMe lanserar veganska färdigrätter

Färdigmatsförpackning med mos, vegobullar och sås

Enklast möjliga även för veganer! Nu kan inte bara de som äter animalier värma en färdigrätt snabbt och enkelt utan även veganer kan ta till den möjligheten när VegMe lanserar tre nyheter.

Efterfrågan på vegoprodukter ökar och det lanseras ständigt veganska nyheter vilket är en väldigt trevlig utveckling. Trots detta har det inte kommit många färdigrätter att tala om. Men nu lanserar VegMe tre stycken rätter som enkelt och snabbt värms upp i mikrovågsugn vilket gör vegansk mat mer lättillgänglig. Rätterna är vegobullar med mos, pasta bolognese och thaigryta, klassiska favoriter i vegansk tappning.

Färdigmatsförpackning med pasta och bolognese

Pasta Bolognese, pris cirka 59,90–64,90 kronor.

– Färska färdigrätter omsätter över 700 miljoner och växer med 13 procent årligen vilket visar på en stor efterfrågan som vi gärna vill bemöta. Undersökningar hos vår målgrupp har också visat på en avsaknad av just veganska färdigrätter. Att idag gå till matbutiken för att köpa sig en vegansk färdig lunch eller middag är inte helt enkelt eftersom utbudet är så pass begränsat. Därför känns det jätteroligt att kunna erbjuda fler alternativ och göra det enklare att äta mer grönt och klimatsmart, även när det ska gå fort, säger Linda Öhman, Marknadschef på VegMe.

Ytterligare nyheter utöver färdigrätterna är en färsk formbar färs och en vegansk sriracha-bearnaise. Sriracha-bearnaisen är en uppföljare på VegMes veganska bearnaise som lanserades i våras, nu i en variant med extra hetta smaksatt med sriracha-chili. Formbar färs har blivit en vegansk trend och VegMe erbjuder nu en färsk variant med smakrik umamismak. VegMes formbara färs är även helt glutenfri, till skillnad från många andra alternativ som finns på marknaden idag.

Färdigrätterna kommer att säljas på ICA, Coop och Hemköp samt inom kort även på 7-Eleven och Pressbyrån. Den formbara färsen kommer finnas tillgänglig för köp på Ica, Coop och CityGross och Sriracha bearnaisen på Coop och CityGross.

Färdigmatsförpackning med ris och gryta

Thaigryta med kokosgrädde och röd curry. Pris cirka 59,90–64,90 kronor.

Veckomeny 1 oktober

Kålpudding i en rektangulär glasform, i bakgrunden ett fat med grönsaker

En ny höstvecka är här och menyn består bland annat av kålpudding och kebab.

Måndag: Couscous med grönsaker och spett
Tisdag: Vegetarisk kålpudding
Onsdag: Pastasallad med rödbetor
Torsdag: Vegetarisk korvgryta
Fredag: Kebab med pommes
Lördag: Vegetarisk bönlasagne med ”skinka”
Söndag: Scallopini Chick’n med ugnsrostade grönsaker

Servera med grönsaker, smaklig måltid!

Pease – ärtigt bra mat

Tre förpackningar på ett bord med texten pease i grönt, ärter ligger utspridda framför

För att möta en ökande efterfrågan på växtbaserad mat lanserar Findus produktserien Pease. Det är en helt ny, texturerad och klimatsmart proteinkälla som är gjord på ärter.

Findus har varit världsledande inom odling och förädling av ärter sedan 50-talet. Så att de skulle satsa på en ny produkt med ärter som bas är inte så långsökt. Den nya produkten som kommer är en frysvara som finns i tre varianter där alla är veganska.

Tack vare att många äter vegetariskt allt oftare kommer samtidigt intresset för att lansera vegoprodukter och särskilt gällande proteinkällor. Det är här Findus vill kvala in Pease som ett gott, hälsosamt och klimatsmart alternativ till den som vill äta mer grönt. Produkterna har hög proteinhalt, hela 27–33 procent, och ska vara enkel att variera i olika rätter.

En vegoburgare med bröd, grönsaker och sås på ett fat sett framifrån

Innovativt samarbete

Findus har tillsammans med partnern Amidori – The plant protein people – inlett ett långsiktigt samarbete med fokus på innovation. Utvecklingen av Pease har pågått under flera år och lanseringen är första steget mot att kunna erbjuda fler växtbaserade och klimatsmarta produkter.

– Vi vill fortsätta att förändra synen på vegetarisk mat och inspirera ännu fler till att äta grönt. Pease är för alla – oavsett om du är vegan, vegetarian eller allätare. Pease är gott, lätt att tillaga och fullproppat med protein. Dessutom har det låg klimatpåverkan, något vi såklart är extra stolta över, säger Viktor Olsson, Brand Manager på Findus.

De produkter som har lanserats är tre olika varianter; som färs, strimlor och pulled. Färs och strimlor är naturella medan Pulled är kryddad med chili och vitlök. En förpackning innehåller 250–350 gram beroende på produkt.

Kul med nyheter, blir nyfiken på detta. Särskilt som det är ett proteinalternativ som inte är sojabaserat, verkligen positivt!

Universitetsbesök med information om veganism

En hand håller fram en folder med texten Varför vegan?

Köttkonsumtionen måste minska och larmrapporter om hälsorisker med att äta rött kött gör att fler efterfrågar information om att äta vegetarisk kost. Lagom inför vegetariska världsdagen 1 oktober är organisationen Djurrättsalliansen ute på universitet för att snacka vego.

Trenden att äta vegetariskt har ökat stadigt senaste åren. Enligt Food and Friends Matrapport 2018 tronar vegetariskt kost på förstaplatsen som den ”Trendigaste maträtten”. Kokböcker släpps, veganska restauranger slår upp portarna och nya produkter duggar tätt på marknaden. Men fortfarande finns det en hel del frågor gällande veganism.

Många planerar att minska sin köttkonsumtion men känner sig kanske inte helt bekväm med att laga måltider baserade helt på vegetabilier. Som jag har tipsat om tidigare så har Djurrättsalliansens informationsturné varit igång sedan 12 september och det har varit ett stort intresse. Under den första timmen på Stockholms universitet delades 1 000 flygblad ut vilket var över förväntan.

– Det var väldigt förvånande att det gick åt så mycket på så kort tid, så det blev till att sätta sig på tunnelbanan och åka och hämta mer, säger Daniel Rolke, talesperson för Djurrättsalliansen.

Totalt delades det ut totalt 10 325 häften under första veckan. Intresset kan ha fått draghjälp av att den svenskfödde amerikanen Vic Sjodin från den amerikanska organisationen Vegan Outreach deltar i universitetsbesöken. Vic har nått miljontals studenter på amerikanska universitet med information om veganism och har vanan inne.

En an håller armen om en kvinna, båda håller informationsfoldrar "Varför vegan?" i händerna.

Vic Sjodin delar ut Djurrättsalliansens foldrar i Stockholm. Foto: Martin Smedjeback

Fokus på yngre

Förhoppningen med universitetsbesöken är att det ska få många att våga testa att leva veganskt. Det vore förstås en stor fördel samtidigt som undersökningar tidigare har visat att de som redan är mest positiva till vego är yngre personer. På frågan om Djurrättsalliansen har några planer på att göra något liknande denna turné men där de når en lite äldre målgrupp, de som kanske behöver denna information mest av alla, är att de arbetar för att nå dem också. Bland annat genom Vegomässan och veganutmaningen där man kan testa att leva veganskt under 28 dagar.

Givetvis är det bra om alla åldrar kan nås av budskapet men fokus just nu är att satsa på den yngre generationen. Dels för att de många gånger är mer mottagliga till förändring men också för att det är genom att få dem att ändra livsstil störst framtida påverkan kan nås. Det är de som har flest måltider kvar att äta i livet och kan den generationen ändra på kostnormer kommer kommande generationer att kunna ha ett lägre klimatfotavtryck per automatik.

Målet med universitetsbesöken är att dela ut mellan 15 000–20 000 flygblad. Förhoppningsvis kommer några av de personer som tar emot dem att se över sin livsstil och börja leva veganskt. Många bäckar små, glöm inte – allas beteende har betydelse. De positiva val du gör, även om de bara skulle vara ibland, gör skillnad.

Delar av denna text har tidigare publicerats i tidningen Syre.