I torsdags var sonen på gårdsutflykten som var orsaken till mitt brev till bl.a. skolborgarrådet Lotta Edholm.

Besöket innebar att de fick hälsa på inne hos korna och se när de mjölkades av en maskin. De fick veta vad de äter (hö inne och gräs ute) och se kornas hage. Jag tycker det är intressant att de fick veta att korna äter hö och gräs. Det är ju underbart om det verkligen är så då det knappast är kornas vanligaste föda nuförtiden. För man måste väl förutsätta att de bara går ut med sanningen till barnen?

Barnen fick yoghurt och smörgåsar till lunch. Dock inte min son som bara fick smörgås eftersom han inte äter komjölkprodukter.

Kvällen innan besöket fick jag svar från skolan på tidigare nämnt brev. Det var inget uttömmande direkt, en lam hänvisning till läroplanen. Här är deras svar i sin helhet:

Hej Anna.

Vi skriver till dig angående ditt brev om förskoleklassernas studiebesök till Balingsholms gård.
Syftet med studiebesöket är en del i förskoleklassernas arbetsområde Bondgården och är förankrat i grundskolans och förskoleklassens läroplan LGR11. Genom besöket ska barnen ges förutsättningar att utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor. Barnen ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om biologiska sammanhang och förhoppningsvis väcka en nyfikenhet och intresse att lära sig mer om sig själv och naturen runt omkring. Ur en teknisk aspekt ges barnen möjlighet att utveckla en förståelse kring hur teknisk verksamhet har betydelse för och påverkar människan, samhället och miljön. Det centrala innehållet som arbetsområdet är grundat på finns att läsa i sin grundform i LGR11 i kursplanerna för SO, NO och Teknik (s. 111 ff., 159 ff., 269 ff.).

Galaxens sexåringar har i tio år gjort besök till olika gårdar i Stockholms närområde som en del i arbetsområdet för att få en gemensam och praktisk upplevelse. Upplevelsen/inlärningstillfället görs multimodalt då barnen får lära med alla sinnen genom att känna, se, smaka och höra.
Med det sagt så är reklam för ett enskilt företag eller varumärke ingenting som skolan ska stå för och förskoleklasserna kommer att få hitta andra alternativ för att konkretisera arbetsområdet kommande år.

Det var det. Vad tycker ni? Jag hade gärna sett ett lite större engagemang och inte det minsta lilla livstecken har jag fått från varken Lotta Edholm eller Thomas Persson. Men det ska man väl inte förvänta sig heller…?

Hur som helst, svaret var så klent att jag inte kan låta bli att skicka motsvar, jag vill gärna veta när/om/att de kommer få lära sig mer kring detta. Mitt svar på detta:

Hej,

Tack för ert svar.

Er hänvisning till läraplanen känns naturligtvis korrekt och trygg men jag tycker ändå att det är lite svagt och inte helt tillfredsställande, inget konkret.

Jag tycker som sagt att det är bra att barnen får möjlighet att se mer av detta, ”utveckla förståelse för sina egna och andras levnadsvillkor” som ni uttrycker det. Barns kunskap om matens ursprung är på tok för dålig och ju mer skolan kan göra för att minska denna okunskap är uppskattad – även om man kan tycka att föräldrar också bär ett stort ansvar här.

Just levnadsvillkor verkade det dock inte vara något man talade om, eller hur? Ingen info om hur illa ko och kalv far av separation, inte något om juver- och klövproblem? Inte ett ord om slakt heller? Ingår inte detta i levnadsvillkor? Vad faller det då under? När, skulle jag vilja veta, kommer ni att gå igenom dessa aspekter med barnen? För trängsel, sjukdomar och slakt ingår i djurindustrins cykel och det måste väl vara så att ni lär barnen hela kedjan, inte bara delar av den? Om inte så verkar det faktiskt som att ni går Arlas vägnar.

Ni skriver att barnen ska ges ”möjlighet att utveckla förståelse kring hur teknisk verksamhet har betydelse för och påverkar människan, samhället och miljön”. Det låter också bra, men vad betyder det i praktiken? Vad jag förstår så fick man inte veta något om konsekvenserna kring industrialiseringen. Det är i alla fall vad jag läser ut ur ”teknisk verksamhet”. Man fick inget veta om hur korna slits ut, och hur denna omfattande industri påverkar miljön. Och ni säger att syftet är att lära även om miljön. Mejeriindustrin är en av dagens stora miljöbovar, det är ett faktum. Hur kommer detta att konkretiseras i er undervisning.

Besöket bör väl också lära om produkterna? Vad är det som är så bra med komjölkprodukter att de används i så stor utsträckning i vår kultur? Om det ens är bra? En mycket intressant och viktig frågeställning som inte heller diskuterats. Och alternativen då, när kommer ni gå igenom dem? Kommer fortsättning och uppföljning av detta ske nästa läsår, eller när kommer barnen få denna kunskap? Går det lång tid mellan tillfällena känns det onekligen som att detta ändå blir en sak som enbart är till gagn för komjölkindustrin då barnen inte ges möjlighet till bred och saklig information för att få chans till opartiska val och fatta beslut som är de bästa de själva anser för människor, djur och miljö.

Gällande allergifrågan så måste jag vidhålla att jag tycker det är lite snett att alla utom allergiker fick yoghurt. Min son fick bara smörgås till lunch, varför fick inte han också yoghurt? En undermålig lunch en dag gör väl inget, men utanförskapet däremot, det är inte trevligt tycker jag. Eller var regeln från Arla gällande ”att smaka produkter som gjorts av kornas mjölk” så hård att ni inte tordes ge honom någon annan yoghurt? Var det också detta som gjorde att det mjölkfria smöret ni hade med till honom hade lagts i ett Bregott-paket? Bröt ni alltså mot reglerna som överenskommits med Arla då ni tog med detta till mitt barn? Som en smygrökare fick hans mat smusslas med? Det är väl ändå inte möjligt??? Då är det direkt skrämmande!

Vad gäller marknadsföring så är jag väl medveten om att Arla har i det närmaste en monopolliknande ställning och att det därför kan vara svårt att besöka en gård som inte ingår i deras verksamhet. Men vilken ägare en gård har borde väl egentligen inte vara ett problem om det kommuniceras på annat sätt? Information om att besöka en gård räcker väl? Inte proklamera att det är Arla, att det är Arlas mellanmål – utan tillåtelse för annat där som precis nämndes orsakar att bl.a. allergiker blir utanför. Och Arlaglaset som present är fullkomligt onödigt. Om barnen ska få något borde det väl snarare ha med lärande att göra? Vad lär man sig av ett Arlaglas…?

Jag tycker tyvärr att svaret från er har stora luckor, men dessa kommer kanske täppas till tack vare fler utflykter och vidare utbildning i klassrummet? Jag hoppas verkligen det! Tacksam för er feedback här.

Hälsningar,
Anna.

Hur som helst så hade min son en väldigt trevlig dag. Han är (tack och lov – tyvärr) van att få annat eller mindre att äta och brydde sig inte så mycket. Reagerade mest på det där med smöret verkade det som. Och det beryktade glaset hade han med sig hem och påpekade med skärpa att ”vi måste diska det, det kan finnas komjölk där!”. Ha ha, ja ni Arla, det är kanske inte den kommentaren ni räknar med.