Så fruktansvärt arg jag blev igår. Så fruktansvärt. Jag skäms. Skäms för att tappa kontrollen. För att jag lät en stackars arbetande kvinna på Försäkringskassan få skit. För att jag till och med skrek och svor. Så arg var jag. Inte så märkvärdigt att skrika och svära tycker en del kanske, men tre av mina barn var faktiskt hemma och då är det INTE ok. Men jag blev så arg!
Förra veckan fick jag hem brev från Försäkringskassan om att det var dags att ansöka om jämställdhetsbonus. Jag ringde upp då blanketten var fel – tog jag för givet i alla fall. Hon gick igenom mitt ärende och konstaterade sanningen: Vi har varit hemma halva 2011 var. Jag första halvan, min man den andra halvan. När den ena har varit föräldraledig har den andra arbetat. Heltid på varsitt håll. Men blanketten anger att vi ska få jämställdhetsbonus för sju dagar. SJU dagar! De lovade att ringa tillbaka, det gjorde de inte. Så jag ringde dem igår igen, och den stackars vänliga tjejen hittade ”felet” som gjorde mig så urbota förbannad. Vi har inte tagit ut ENBART sjukpenninggrundande dagar utan även lägstanivådagar. Och det får man alltså inte. Visst, jag kanske är helbränd då som inte läst så noggrant och detaljerat om detta men det har ju hela tiden hetat att man ska dela på föräldraledigheten. Och det är ju det vi har gjort. Att man måste ta just sjukpenninggrundande dagar snackas det inte så högt om precis. Jag tycker att jag har hyfsat bra koll på detta med föräldraledighet efter att ha fått flera barn men det här har jag helt missat.
Vad man alltså måste göra för att få ut denna bonus är att ta ut sjukpenninggrundande dagar. Detta resulterar då i följden att du måste se till att vara säker på att ha förskoleplats till barnet direkt dagen efter barnet blir ett år eftersom det är så länge dagarna räcker. Men om man inte får plats eller som vi absolut inte vill sätta ett så litet barn i förskolan, måste man alltså kunna klara sig på föräldrapenning med bara lägstanivådagar efter ettårsdagen. Det i sin tur gör att de som kan det ska antingen planerat sin ekonomi väl och lagt undan pengar så pass att man klarar sig på besparingar i tre månader alternativt ha så pass hög inkomst att man klarar sig på att bara en arbetar. Ska man ponera att så är fallet så innebär det i sin tur att det är höginkomsttagare som kan få ut bonusen. Och att man inte vill att barnet ska vara äldre än ett år och tre månader när det börjar förskolan. För sedan är även lägstanivådagarna slut.
Nu vill jag dock tillägga att det faktiskt inte är just antalet kronor i sig som gör mig så fruktansvärt upprörd. Jag har sett dem som just en bonus, en mycket välkommen sådan som man skulle kunna göra något trevligt för tillsammans, men vi överlever utan. Jag blir rent ut sagt förbannad över själva reglerna och undrar hur många fler som blivit drabbade på detta sätt. Det är väl inte särskilt konstigt om det ser ut som att det är en helt galen könsfördelning om fördelningen grundar sig på dessa siffror. Som i vårt fall säger att vi får bonus för sju dagar. Och detta pga att jag var hemma första tiden då man bara får ta ut sjukpenningdagar och alltså inte kunde spä ut tiden med lägstanivå. Och min man senare och där vi dessutom tog ut färre än sju dagar per vecka pga att han fick semesterersättning som kom lägligt i början av hans ledighet och gjorde att vi kunde snåla lite till.
Så varför detta snålande då? Jo, ifall vi inte får plats i förskolan förstås. Och vad hände? Vi fick ingen. Eller jo, enligt lag blev vi erbjudna en plats men på en förskola långt från hemmet som inte var att tänka på. Alltså: tacka nej och fortsätta vara hemma. Då undrar jag: Hur skulle vi klara oss denna tid fram till vi får plats och kan börja arbeta båda två om vi inte sett till att ha lite sjukpenninggrundande dagar kvar? Vi kan inte på något sätt klara oss på bara lägstanivådagar. Eller en lön.
Jag måste backa tillbaka till detta med reglerna igen för det är som sagt det som gör mig så fruktansvärt arg, denna snedvridna ickeexisterande logik. Vi har här en jämställd föräldraledighet där Försäkringskassans idiotsystem får det till att det inte är i närheten av det. När jag var fly förbannad över att bli betraktad som helt ojämlik kom jag på mig med att den som kanske borde vara argast över detta borde vara min man? Bonusen har ju kommit till för att få fler pappor att vara hemma och det har ju han varit men nu ser det visst inte ut så enligt siffrorna. Men han påpekade lugnt att han är ju inte hemma bara för siffror eller jämlikhet, han har varit hemma för att få vara med sitt barn. Ja, självklart är det så. Men dessa sneda siffror som skriks ut hela tiden, de kan de enligt mig stoppa upp nån stans där bak för det finns uppenbarligen ingen som helst substans i dem.
Jag kan förstå om man anser att man inte varit föräldraledig helt om den andra inte jobbar heltid, man bara tar ut nån dag då och då, jobbar lite från och till etc, men att påstå att man inte varit föräldraledig för att man tar sjukpenninggrundande dagar blandat med lägstanivå för att som sagt klara sig vid ev utebliven förskoleplats, det kan inte jag få in i mitt huvud. Har man inte varit föräldraledig då? Om inte, vad har man varit då…? Nej, de puckon som gjort dessa regler får gärna förklara för mig hur de tänkt kring detta.
Och du trevliga kvinna som var serviceminded nog att ringa tillbaka till mig. Jag beklagar min ton mot dig. Som jag dock hade vett och sans att påpeka i telefon, jag vet att du inte kan rå för denna idioti, men ibland rinner det över. Ursäkta. Jag menar det, ursäkta!
Pingback: Jämställdhetsbonus och maktlöshet | Vego Eco