Myter om återvinning

Återvinning av material är ett bra sätt att vara energieffektiv och spara på resurser. Men området dras även med en del myter huruvida det är bra att göra det eller om det bara är onödigt jobb.

Seglivade myter och misstro riskerar att regeringens återvinningsmål som gäller från 2020 inte kan uppnås. Därför har Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) valt att bemöta de vanligaste myterna om återvinning och även startat en onlineutbildning Åter-vinneriet, som alla kan delta i för att lära sig mer om hur återvinning av förpackningar och tidningar går till.

Återvinningsmål

De återvinningsmål som gäller från 2017 överträffas redan för samtliga förpackningsmaterial och tidningar men trots detta finns det rykten och myter som utgör hinder för att uppnå ökad återvinning. “Generellt är vi i Sverige duktiga på återvinning och de allra flesta gör rätt när de sorterar och återvinner sina förpackningar och tidningar, men jag vet att vi kan bli ännu bättre. Av någon anledning finns det kvar flera väl spridda myter om hur återvinning fungerar och inte fungerar. Därför arbetar vi kontinuerligt med att sprida kunskap och ett exempel på det är Åter-vinneriet, en onlineutbildning öppen för alla” säger Annica Dahlberg, kommunikationschef vid Förpacknings- och Tidningsinsamlingen.

Gamla myter

Några av de vanligaste återvinningsmyterna är bland annat frågor kring förpackningar av flera material. En del tror att mjölk-, fil- och juiceförpackningar inte går att återvinna om de består av flera olika material. Många färskvaruförpackningar består av kartong och en plasthinna på insidan. Plasthinnan skiljs åt från kartongen i återvinningsprocessen och därför ska förpackningen sorteras som pappersförpackning. Har förpackningen en löstagbar plastkork ska den läggas bland plastförpackningar. 

Atervinning_plastflaskor

Generellt gäller samma sak för alla förpackningar som består av flera sammansatta material. Man kan ofta utgå från vikten, sortera efter det viktmässigt dominerande materialslaget.

En annan myt gäller energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna, att detta äter upp miljönyttan med återvinningen. Men den miljöbelastning som uppstår av transporter motiveras flera gånger om av de miljövinster som uppnås.

Det gör skillnad

En annan myt handlar om detta att det inte spelar så stor roll vad man gör, många hävdar – oavsett om det handlar om återvinning, kost eller resor – att bidraget eller orsaken är så liten att det inte spelar någon roll vad man gör. Men naturligtvis gör det det, alla bidrar och kan göra skillnad.

Gällande återvinning så nämner FTI några exempel på vilken nytta det ger om vi gör det tillsammans: Om vi skulle lämna alla metallkapsyler till återvinning, skulle det gå att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år. Om alla svenska hushåll återvann ytterligare en plastförpackning till i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmning av 675 medelstora villor.

Det är en hel del. Och som sagts så många gånger tidigare: ingen kan göra allt men alla kan göra något. Allt man gör påverkar och gör skillnad. Tillsammans kan vi bidra till en minskad belastning av vår miljö. sopor.nu kan du läsa mer om återvinning och dessa myter. 

One Comment on “Myter om återvinning

  1. Pingback: Panta saftflaskor! | Vego Eco

Kommentera

%d bloggare gillar detta: