Idag följde dottern med till jobbet, något hon längtat väldigt mycket efter. Märktes dock inget nämnvärt av det när vi väl var där. Hon verkade inte så sugen på att jobba direkt.
På vägen till jobbet nämnde jag att kollegan som sitter bredvid mig sällan är på kontoret och att hon därför säkert skulle kunna sitta på hans plats idag. Hennes spontana svar var så skönt: ”Va? Skolkar han?!”.
När vi kom upp från tunnelbanan undrade hon också om det alltid brukar spelas dragspel där. Med rätta verkade hon tycka att jag var rätt så knäpp när jag sa att jag faktiskt inte visste. Har alltid lurarna i öronen annars och har aldrig tänkt på om någon spelar där eller inte.
Väl på jobbet ville hon som sagt helst inte jobba så mycket utan helst titta på film, vilket hon också fick i vårt screeningrum. Reaktionen: ”Du har så häftigt jobb! Man kan göra vad som helst här!”. Nja, det är väl inte direkt så bara för att man kan titta på film direkt, men hon la sig på bästa tonårsmanér i soffan och tittade. På Harry Potter förstås, hade gärna gjort henne sällskap.
Lite rita blev det också. Inte svårt att se vad detta föreställer.

Karaktärerna från Gumball förstås!
Sista citatet blir från lunchen: ”världens finaste kök, rosa och lila”. Där Sandra, fick du fin feedback på din inredningskonst.