Jag har idag varit på Allerdagarna där Aller presenterade sina tidningar men också bjöd på intressanta presentationer om mediakonsumtion och målgruppsidentifiering.

Gällande målgrupp så var det en fråga som dagens värdinna Bella inledde med att fråga sig själv: Är hon en föråldrad tonåring, superkonservativ, mormorsgestalt, eller vad… Många känner numer igen sig i flera av de ”klassiska” målgruppsindelningarna samtidigt. En annan sak är ju också vad folk säger sig vilja läsa/titta på kontra vad de faktiskt ”törs” erkänna att de läser. Bella medgav t.ex. att ett reportage om att få mannen att klippa näshåren faktiskt hade varit väldigt intressant. Låter sådär i mina öron, men well, finns säkert de som har nytta av det också.
Sara Varga sjöng sin Spring för livet och var sedan Allers egen DJ på plats.

Några som bjöd på en mängd information om konsumentkonsumtion var Jörgen Jedbratt och Pernilla Jonsson från Kairos Future. De pratade om distuptiv tid, tid som präglas av förändring. Multidemensionella konsumenter som växlar mellan olika dimensioner, konsumenter som föds in i en alltmer kommersiell tid och hur vi lever mindre och mindre i nuet och istället mer i vad som ska komma.
En helt vidrig sak som nämndes, som jag hoppades var ett stort skämt, var Food printer. Men det verkar faktiskt finnas. Googlade och hittade det här. Samma sak med Sushi popper, kaffeklubbor och choklad som ska rökas. Låter helt galet! Jörgen lät entusiastisk och verkade tycka att detta är bra, själv står min förhoppning såklart till att folk ska förstå vikten av riktig (gärna ekologisk och vegansk) mat och gå bort från färdigmat så som den är redan idag, inte att det ska bli än värre. Jag håller knappast med honom i hans glada utrop ”Länge leve fuskmaten!”.
Tillbaka till målgrupper, där de hävdade att gamla segmenteringsmodeller blir för fyrkantiga och man istället ska arbeta med så kallade tribes, där fokus ligger på värderingar.

Paus med kaffe och fruktsallad.

Några av de från Aller som berättade om sitt jobb var affärsutvecklingsdirektör Hans Althin, Karin Lennmor – chefredaktör Svensk Damtidning, Åsa Tengvall – puplicistisk redaktör och Lotta Cederbom – annonsdirektör. Lennmor var den som verkligen bjöd på stor entusiasm för ”en 122-årig dam i väntans tider”, dvs Svensk Damtidning. Hon berättade förstås en del om deras bevakning av bröllop och allt kring kungafamiljen. Hon medgav att de inte arbetar med kritisk journalistik så man kan alltså räkna med att bara läsa gulliga saker där, inga skandaler.

Detta är å andra sidan något man gottar sig åt i Storbritannien som den erfarne Eve Pollard berättade mer om. Engelsmännen älskar det! Vilket medförde att de visst tog upp vår kungs mindre smickrande sidor vilket alltså Svensk Damtidning besparar sig. De har historier om kungahuset som de helt enkelt avstått från att publicera, medan Pollard glatt berättade om när hon träffade kungen på en tillställning där han drack sig berusad och på frågan om han uppförde sig väl svarade skrattande ”nej” på.

En annan skön kommentar var Tengvall när hon talade om effektiviteten av annonsering i tidningar. Gällande utformning av annonser kom hon med det krassa påståendet ”man måste ju tänka”. Jo, det kan man ju hålla med om.