Bäst före. Men inte dålig efter. Två meningar som kan komplettera varandra på svenska livsmedelsförpackningar framöver för att minska matsvinnet. Detta efter klartecken från Livsmedelsverket om att införa en kompletterande, frivillig datummärkning på färdigförpackade livsmedel.

En av de viktigaste frågorna för att nå ett ändrat konsumentbeteende gällande matsvinn är datummärkningen. En stor utmaning är att få konsumenter att inse att varan inte är förstörd bara för att datumet är passerat. En ny frivillig formulering testas nu för att bidra till större medvetenhet kring frågan. I Norge görs detta redan, där har TINE Meieriet kompletterat sin märkning ”Best for” med ”Men ikke darlig etter”.

Formuleringen kommer nu till Sverige. En av de som anammat detta är nätbutiken Matsmart. De säljer mat som i många fall annars hade slängts, till exempel på grund av överproduktion eller att bäst före-datumet närmar sig eller har passerats. Under 2017 räddade Matsmarts kunder 2 022 ton mat från att slängas.

– Vi vill minska matsvinnet. Jag hoppas att alla producenter tar den här chansen. Några få ord kan innebära att människor inte slänger mat bara för att måndag blir tisdag och bäst före-datumet passeras, säger Karl Andersson, vd, Matsmart.

Producenter som inför den frivilliga märkningen gör en stor insats för att minska matsvinnet. Och det behövs. En Sifo-undersökning Matsmart gjorde förra året visar att en av tre svenskar inte kan skilja på bäst före-dag och sista förbrukningsdag. En okunskap som riskerar att leda till onödigt matsvinn.

– Våra återkommande kunder har förstått det orimliga i att utmärkt mat slängs i onödan. Däremot får vi ofta frågor från nya kunder kring bäst före-datumet. Att lägga till en förklarande rad på förpackningarna visar tydligt att maten oftast går att äta långt efter att datumet passerats, säger Karl Andersson.

Enligt Naturvårdsverket uppkommer 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige. Hälften av detta är onödigt matsvinn, det vill säga mat som hade kunnat ätas om den behandlats annorlunda. Ett stort slöseri med resurser som innebär onödiga utsläpp av växthusgaser och något vi måste komma till rätta med.

Vad betyder märkningen?

Livsmedelsverket förtydligar i samband med denna frivillighet att de olika märkningarna med att ’Bäst före [datum]’ och ’Bäst före utgången av [datum]’ inte får ändras. Däremot kan en producent förtydliga att ett livsmedel kan konsumeras efter bäst före-dag genom att förklara det i en ny mening, till exempel i anslutning till datummärkningen. Det gäller då att övriga krav på frivillig information är uppfyllda så att det inte finns någon risk att datummärkningen missförstås.

Livsmedelsverkets har själva en kampanj, “Bäst före – bra efter?” vilken är en del i arbetet för att få konsumenter att bli bättre på att ta hand om sin mat. Önskan är att vi ska lita på lukt och smak istället för att bara gå efter ett datum. Vi behöver bli mer medvetna om skillnaden mellan “Bäst före-datum” och “Sista förbrukningsdag”. Bäst före är just vad det står, att varan troligen är bäst före men kan vara precis lika bra senare. Däremot den mer striktare “sista förbrukningsdag” betyder att maten kan vara hälsofarlig och inte bör konsumeras efter angivet datum.

Låt oss hoppas att denna frivillighet bidrar till att vi får se mer inbjudande märkning framöver. Det bör hjälpa konsumenter att öka förståelsen för de olika begreppen och konsumera fullt goda livsmedel i högre grad istället för att slänga dem. Under året ska en handlingsplan mot matsvinn presenteras, något Vego Eco har berättat om tidigare. Där får vi förhoppningsvis se fler intressanta åtgärder mot matsvinnet. Här kan du läsa mer om arbetet för att ta fram en handlingsplan.

Så här kan en frivillig datummärkning se ut:
Bäst före 2018-03-31.
Men inte dålig efter.