Jag har nyss avslutat mitt utvecklingssamtal för min yngsta son. Precis som det brukar så handlade det inte bara om just mitt barn och dess utveckling utan kom att handla om verksamheten.

De ”problem” som finns grundar sig i de förhållanden som uppkommer på grund av att barngrupperna i förskolan är så galet stora. Hur långt ska detta gå? Det man kan undra är hur barnen kommer att må när de blir större. Min son visar tydligt sin frustration när det uppstår situationer som är direkt dåliga på grund av många barn samtidigt vid tex matbordet, pyssel el dyl där man behöver koncentrera sig, få tala till punkt etc. Men ännu värre då kanske för de barn som är har svårare att uttrycka sig än vad han har. Som tyst sväljer sin frustration och ”bara” mår dåligt. Min son vet vi tar illa upp och han kan knappast vara ensam.

Jag har även fått veta att det kommer att vara 28 barn i varje förskoleklass där min andra son ska börja i augusti. 28! Kära politiker, är 28 barn en lagom mängd sexåringar i samma grupp tycker ni? Det är helt sjukt att det ska vara så här. Som sagts tidigare: det är ju ingen överraskning att barnen behöver plats i förskola och skola när den åldern är inne. Hur kan det bli sånt kaos och dåliga förutsättningar då? Sorgligt.