Vego EcoOk, varning för baknördigt inlägg.
Kärt bakverk med många namn. Chokladrutor, Moccarutor, Mariannes kaka m.m. m.m. Detta ljuvliga bakverk har verkligen många namn. Och de flesta tycker om det, oavsett namn.
Jag började göra dessa goda rutor när jag var nio år gammal. Då fick jag receptet av en släkting och har fortfarande inte tröttnat. Tycker fortfarande att det är så gott, och som sagt, det gör de flesta så det är tacksamt att baka. Det jag dock upptäckt är att en så väldigt enkel sak som att smälta eller inte smälta smöret till glasyren ger faktiskt rätt stor skillnad i smak. Ingredienserna brukar alltid vara florsocker, smör, kaffe och kakao. Allt detta ska sedan röras ihop och så brer man ut det över kakan, in i kylen en stund och sedan bara att proppa i sig.
Det recept jag alltid använt mig av är med instruktionen att smälta smöret. I boken Mjuka kakor utan ägg och mjölk så finns detta bakverk med under namnet Moccarutor och där ska man inte smälta smöret. Självklart så testade jag det och tyckte det var helt underbart gott. Nu har jag bara bakat så sedan i våras då boken kom, men i helgen fick jag sug efter att göra på mitt gamla vanliga sätt. Bakade då två stycken och gjorde med olika glasyr på dem bara för att jämföra ordentligt.
Den där man inte smälter smöret smakar lite mer likt en smörkräm medan den med smält smör låter kaffesmaken komma fram mycket mer. Den ena mer smörsmak och den andra mer arom skulle man kunna sammanfatta alltså. Trots exakt lika mycket kaffe i. Så bara att ta den man är mest sugen på helt enkelt. Och tips till er som gjort som jag, dvs gjort på samma sätt i alla år, byt sätt. Omväxling skadar ju inte.
Varnade jag inte för nördigt inlägg?
