Den franske bagaren Sébastien Boudet gav för en tid sedan ut en ny bakbok, med det enkla fransosifierade namnet Le Bakbok. Boudet som förespråkar en ekologisk bakning med den självklara grunden att använda bra råvaror och mjölsorter som inte behandlats och blivit utsatta för en massa kemikalier. 

Inledningen av boken handlar lika mycket om miljö som om själva bakningen där han konstaterar att många snabbt ger upp efter några misslyckade försök att baka. Men som med allt annat handlar det om träning, han jämför det med att cykla, man får en känsla för hur det känns och efter mycket övning så klarar man sig fint efter att ha ramlat några gånger. 

Miljön då? Boudet säger att han inte vill vara lika naiv och godtrogen som tidigare generationer och tänker inte invänta myndigheters besked om att bekämpningsmedel som används att bespruta fälld med och som hannar i våra livsmedel skadar våra barn. Att det är vår skyldighet att som förälder skydda våra barn från det som kan skada dem som kemikalier, processad mat och GMO. Precis som vi ofta diskuterar hemma hos oss påpekar han att ekologiskt märkt mat inte borde finnas utan vara standard. Det är så maten ska vara, den ekologiska bananen ska vara den ”vanliga” bananen och den besprutade ska kallas för vad den är: besprutad och onaturlig. Den besprutade borde kosta mer, vad vi sparar med billiga livsmedel kommer att kosta oss i framtiden i forma av sjukdomar och miljöförstöring. Tack och lov börjar alltfler butiker att anamma detta och säljer t.ex. bara ekologiska bananer och bojkottar de besprutade.

Så tillbaka till bakningen. Recepten i boken är märkta med groddar för att markera svårighetsgraden på dem. Och de svårare recepten som är markerade med två eller tre groddar innefattar bl.a. smördegsbaserade bakverk och mer avancerade tekniker. De allra flesta av dem är ändå överkomliga att göra, det är snarast tiden som är en av de större ”svårigheterna”. Är man inte van att baka kan det vara nog så skrämmande att ett bakverk kommer att ta 15 timmar att få klart. Men ofta är det värt det, jästid som gör att smaker kommer fram och gör den klassiska kanelbullen till ett snäpp godare genom att låta dem jäsa längre tid. 

Boken bjuder således på klassiker som kardemummabullar, mördegskakor och maränger. Lite glass finns med och ett kapitel med lördagsgodis där man imponeras av recept på geléhallon utan gelatin eller pektin. Här används istället äpplen för att få rätt konsistens. För övrigt så är många recept vegetariska, en del har ägg i men går ju att trixa till för att komma runt det. 

Även brödkapitlet bjuder på klassiska brödrecept som Lingongrova och Sirapslimpa där surdeg (förstås) används. Avslutningsvis får man en del handfasta tips på knådning och sätt att hålla igång sin surdeg. 

Trots att många av recepten alltså tar rätt så lång tid och har både två och tre groddar så är de i receptmässigt inte oöverstigligt svåra om man bara ser till att inte få ångest över tiden och inte har krav på att det ska bli lika snyggt som i boken. Att satsa på att klara av bakverket i sig är en bra start och det klarar nog de flesta med lite övning tack vare de lättbegripliga beskrivningar som ges, inga krusiduller med obegripliga termer. Så tänk på cykeln, träna och träna. Till slut så har man sitt goda surdegsbröd. Om man får tro Boudet.