Behov av att öka kunskap om matens klimatpåverkan

Skivat kött i rader

Två av tre svenskar är oroade över klimatförändringarna och fyra av 10 uppger att de lever mer hållbart idag än vad de gjorde för ett år sedan. Trots detta uppger 47 procent att de inte bryr sig om vilken klimatpåverkan maten de äter har.

Detta är onekligen motsägelsefullt men skickar en hint om vikten av information och att öka befolkningens kunskap om vad våra levnadsvanor har för påverkan. Siffran över de som inte bryr borde inte vara så hög eftersom livsmedel står för en fjärdedel av världens totala utsläpp. Om dessa personer vet om det borde den rimligen vara lägre. 

Dessa siffror kommer från en undersökning som har genomförts under året som både Sifo och Novus gjort på uppdrag av Oatly om svenskarnas livsstil och inställning till klimatet. Varje svensk skulle behöva minska sina utsläpp från dagens 10 till max ett ton CO2e per år för att klara FN:s klimatmål. Forskningen är tydlig, en omställning till mer växtbaserad produktion och konsumtion av livsmedel är nödvändig, samtidigt visar undersökningsresultatet att svenskarna är skeptiska till att lägga om sin kost och hela sex av 10 uppger att de anser att de har en livsstil som är hållbar ur ett klimatperspektiv.

Industrins skapande av nya normer

Det som är skrämmande är att så få som en av 10 kan tänka sig sluta äta kött. Att dra ned på köttkonsumtion lite grann, till hur vi åt för cirka 30 år sedan borde inte vara några som helst problem. Då var det ingen som klagade över hur lite kött de åt, att de på grund av för lite animalier fick näringsbrist eller inte var mätta. För de klarade sig utmärkt.

Det skulle vi givetvis göra idag också men industrin har pressat fram lågprisprodukter och fått oss att skaffa nya vanor. Jag vill jämföra detta med det förkastliga planerade åldrandet som funnits i produkter. Vi uppmuntras på olika vis från industrin till ett ohållbart leverne som vi sedan tror oss vara beroende av, att vi vill ha eller rent av inte kan leva utan. Tragiskt.

Förhoppningsvis kan det hittas effektiva sätt att justera detta. Svenskarna är positiva till att återvinna sitt avfall, att konsumera mindre generellt sett och att sluta köpa plastprodukter. Men maten är det alltså sämre med. Det skiljer sig även åt i olika delar av landet. 49 procent bryr sig i låg grad om matens klimatpåverkan i Norrland och endast 40 procent kan tänka sig att ändra sina kostvanor i allmänhet för klimatets skull. Minst brydd om matens påverkan är man i Skåne och Blekinge där 54 procent säger att de inte bryr sig.

I Stockholm är det däremot bättre, de är bäst i landet. Där bryr sig 58 procent om matens klimatpåverkan och 56 procent kan tänka sig att ändra sina kostvanor i allmänhet för klimatets skull. Här kan 21 procent kan tänka sig att helt sluta äta kött och 48 procent kan tänka sig minska sitt intag av mejeriprodukter. 

Unga, 18–29 år, och kvinnor är de grupper som bryr sig i ganska eller mycket hög grad. Kan detta bidra till en omställning? Det bör det kunna göra förstås. De unga är vår framtid och de som kommer att sätta avtryck framöver. Och inte sällan kommer undersökningar som visar att det är i högre grad kvinnor som styr över hushållsinköpen. En problematik ur jämställdhetsperspektiv men som det för en gångs skull kanske kan komma något gott ur.

Normalisering av vego

Att det kommer fler och fler vegetariska produkter bidrar till att fler testar att äta vegetariskt vilket är gott. Samma sak att styrmedel sätts in som att samhället styrs till att minska konsumtionen. Att kommuner och landsting slutar servera kött på konferenser, skolor erbjuder mer vegetariskt och så vidare minskar direkt utsläppen men kan även sprida gott i att flytta normer från kött till vegetariskt. Det behöver bara gå lite fortare. Och vara godare. Att bjuda på undermåliga vegetariska frukostmackor eller en lunch på konferensen som varken är aptitlig eller mättande är förödande. Kockar måste ta sitt ansvar och bli bättre på vegetarisk mat. Det går att laga riktigt högklassig och god mat utan animalier. Får alla erfara det kommer vi snabbare att kunna nå en förändrad inställning till vår kost.

Två skålar i teak med sallad, en blomma och en röra
Det finns massor av god och mättande vegomat, i massor av olika stilar, smaker och inriktning. När får vi se mer av allt gott som finns på skolor, sjukhus och konferenser med mera?

Kommentera

%d bloggare gillar detta: