Som vanligt under sommaren kan en ta del av en massa mer eller mindre intressanta livshistorier, insikter och erfarenheter av olika personer i Sommar i P1. Ett program som gav mycket av många av viktiga hållbarhetsfrågor är det med Mian Lodalen.
Mian Lodalen är journalist och författare och engagerad i frågor som feminism, hbtqi- och djurrättsfrågor vilket också kom fram tydligt i hennes program. Programmet inleds med anekdoter från hennes egen uppväxt och går sedan via olika spår vidare och berör rätten till abort, kvinnomisshandel, pedofoli, hbtqi och djurplågeri. Som sagt, mycket av många viktiga frågor.
Kan grisar känna smärta?
Djurrättsfrågor är förstås något återkommande här på Vego Eco, men får sällan mycket utrymme i media. Om det får det är det oftast tack vare någon organisation som Djurens rätt eller liknande som driver på frågan. Därför glädjande att höra Mian ta upp detta perspektiv i programmet.
Hon jämför gris och hund, något många gör i djurrättssammanhang då en kan undra hur vi kan behandla dessa djur, som är lika på så många sätt, så fundamentalt olika. Därifrån vidare till veterinärer som larmat om att i genomsnitt 1 800 kycklingar kommer in till ett av Sveriges fågelslakterier med brutna vingar varje dag, att det händer att djur skållas levande i slakterierna, djur är instängda hela livet i sin egen skit. Att alla dessa djur, med känslor och förmåga att känna smärta, är i stort sett rättslösa.
“Hur kan det vara lagligt att 2022 behandla andra kännande varelser så här? Jag kommer aldrig förstå det och jag kommer aldrig acceptera det.” säger hon. Jag kan bara instämma. Mian ställer oss frågan “kan grisar, kycklingar och kor känna oro, rädsla och smärta? Om svaret är ja: vad ger oss då rätten att behandla dem som vi gör? Och vilka är vi, om vi gör det, bara för att vi kan? Fundera gärna på detta medan du tänder grillen ikväll”. Ja, gör det!

Kvinnomisshandel och abort
En annan hållbarhetsfråga handlar om jämställdhet och den berörs från många olika håll. En är abort, där hon på ett mycket osentimentalt sätt tar upp det med utgångspunkt i sig själv – vetskapen om att hon inte skulle ha funnits om abort hade varit tillåten när hennes mamma blev gravid. Bra att det lyfts! Osäkra aborter är idag en av de största dödsorsakerna bland kvinnor globalt sett och att den rättigheten inskränks är en skrämmande utveckling som är vidrig – i en tid en trodde att allt annat än det motsatta skulle vara otänkbart. En oerhört viktig jämställdhetsfråga.
Precis som mäns våld mot kvinnor. Även det något som borde få högre prioritering för åtgärdande insatser i samhället. Pappans misshandel övertygade henne om att ingen annan än kvinnan själv “ska bestämma över sin kropp och sitt öde”. Vi får en snabb beskrivning av kvinnor, i detta fall mamman, vars blåmärken fick döljas bakom solglasögon, brutna revben och anmälningar som tas tillbaka – handlar givetvis inte om något annat än misshandel och borde inte få passera obemärkt. Att inte polis och andra inblandade bidrar på ett mer kraftfullt sätt för kvinnor som hamnar i dessa situationer är fruktansvärt.
Mian summerar på ett väldigt tydligt och konkret sätt några varningssignaler som vi alla bör tänka på – både för vår egen skull om vi riskerar att hamna i ett destruktivt förhållande – och för att upptäcka och kunna hjälpa våra medmänniskor. Citeras här i punktform:
- Personen vill flytta ihop och förlova sig så snabbt att du inte hinner känna efter.
- Vill att det bara ska vara ni två.
- Erbjuder sig att skjutsa och hämta dig på jobbet.
- Ringer och messar oavbrutet (inlåt dig inte i villfarelsen att detta är romantik).
- Talar illa om din familj och dina vänner.
- Är svartsjuk.
- Är elak mot djur.
Se till att finnas där, fråga, lyssna, hjälp på alla sätt du kan om någon i din närhet ser ut att ha hamnat i en relation där något av detta finns med – eller om det gäller dig själv – “dra därifrån så fort du bara kan” som Mian uttrycker det. Instämmer! Spring för livet, för det är ditt liv det handlar om.
Det kan stundvis vara riktigt smärtsamt att lyssna på programmet om du själv har liknande erfarenheter av detta, eller försummelse av föräldrar, vilket är en stor del av programmet där hennes pappas bristande föräldraskap får ta en hel del plats.
Frihet, en demokratisk rättighet
Mian kallar sig ”världens friaste människa”. Det är fantastiskt att höra och jag önskar så innerligt att de kvinnor, djur och andra som far illa på olika vis, som beskrivs så levande men samtidigt på ett underhållande (!!!) sätt i programmet, kan få känna den känslan. Kampen för frihet fortsätter, och det är tillsammans vi alla kan kämpa för det. Att vi är uppmärksamma och kan hjälpa våra medmänniskor och vara samvetsgranna gällande våra val. En grund som är så viktig. Frihet. Demokrati.
Tack Mian Lodalen för ett viktigt och bra sommarprat.