Pans Labyrint + Inception

Har nu lyckats med att se två stycken filmer och filmer som jag trodde skulle vara väldigt olika. Men så här i efterhand är det ganska lustigt hur många likheter de hade. Inget som den som ser mycket film kanske skulle reflektera så mycket över, men jag som knappt sett någon film sista tiden kan inte låta bli att förvånas över de liknande drag de båda hade. Att först se Pans Labyrint – en film jag länge velat se – och sen dagen efter se Inception på ”tom (film-)mage” lyfter fram de gemensamma nämnarna.

Likheterna mellan dem, som pockar på min uppmärksamhet, skulle som sagt inte vara så påtagliga om jag sett fler filmer mellan men nu kan jag inte låta bli att förena dem båda med sina labyrinter, familjetragedier och drömspel. Manus och skådespelare likaså. Ivana Baquero som spelar flickan Ofelia i Pans Labyrint väcker onekligen mina känslor. Kan inte låta bli att bli tagen av hennes önskan och sökande. Det samma med Cobbs (DiCaprio) längtan efter sin hustru i Inception.

Pans Labyrint levde upp till mina förväntningar förutom att jag trodde att den skulle vara läskigare än vad den var. Råheten och ondskan var i och för sig läskig nog. Ren och skär ondska kan väl inte te sig på annat sätt än läskigt antar jag. En snygg film som jag förstår måste varit en riktig njutning att se på stor duk.

Inception vill jag se om, gissar att det kommer att bli lite av en Matrix-upplevelse med den. Där filmen bara blev ännu bättre när jag såg om den och gissar att man med Inception likaså kommer att kunna se och uppleva mer av filmen om jag får se den igen.

Härligt att äntligen få njuta av lite film och även gilla det man ser. Hoppas det fortsätter så. Snart en ny vecka som ser skrämmande fullbokad ut och dessvärre även sjuka barn. Får se om det även finns utrymme för ytterligare filmupplevelser mitt i allt det.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: