Spindelgrannar

Så länge som vi har bott i vår nuvarande lägenhet (ca 2,5 år) så har vi haft en gigantisk (nåja, med svenska mått mätt i alla fall) spindel i hörnet av vårt fönster. Det är verkligen fascinerande att se vilka vackra nät den gör, det ena mer magnifikt än det andra.


Här om kvällen hade dock dennes polare råkat komma in till oss. Svårt att på dessa bilder se hur stor den är, men jag lovar er, den var jättestor. En Trea och det med råge. ”Trea” undrar ni då? Det är ett gammalt uttryck från min behandlingstid. Jag har nämligen haft spindelfobi och i min behandling så kategoriserades spindlarna in i siffror beroende på storlek. Treor var de största, och den här – precis som vår fönsterkompis – hör med lätthet hemma där.

Just tack vare att jag nu är frisk från min fobi men samtidigt rädd för att återfalla tycker jag att det är väldigt trevligt att ha denna granne att träna på. Går ofta fram och tittar och som sagt; man slås då av vilka mästerverk de klarar av att spinna.

Här ett försök till att på bild visa hur stor den var: Den klarade av att på bara något steg (säger man så om spindlar?) klättra upp från glaset. En riktig feting. 😉

Den skarpögde kan här se lite av pågående nätspinnande av vår fönstergranne.

Kan dock tillägga att jag inte har någon vidare kunskap om hur gamla spindlar kan bli. Om det verkligen är SAMMA spindel i hörnet av vårt fönster eller inte, men någon har i alla fall bott där hela tiden.

En kommentar på “Spindelgrannar

  1. Spindlar ska väl va bra och ha också, tyder på en hälsosam miljö har jag för mig, och så äter de andra kryp. Men lite creepy är de allt, även för en som inte eg är rädd för dem.

    Sv ang frostingen: Jag använde en enkel sats, men nu var det här en minitårta, vilket kanske inte syns på bilden. Den var bara 12 cm i diameter 🙂 Jag fick då frosting över till hela 13 cupcakes (utöver det du ser på bilden då).

Lämna ett svar

%d