Tidigare i veckan berättade jag om kampanjen Räck upp din hand som Plan dragit igång. Den 11:e oktober var det Internationella Flickdagen och med anledning av det bjöd Plan in till en lunch där man fick ta del av gripande historier från kvinnor i Plans nätverk.

Först var Peabe från Uganda vars röst bröts av känslor när berättandet inleddes. Hon berättade om hur hon som ung kämpade sig fram med den benfasta övertygelsen att utbilda sig. Hon bestämde sig för att hon inte skulle gifta sig eller skaffa barn före hon slutat skolan. Detta lyckades hon med men tyvärr har inte alla den möjligheten. Blir man med tvång bortgift så blir förutsättningarna helt andra. Vad hon återkom till var dock att utbildningen har lagt grunden för allt och gjort henne till den hon är.

Vi fick höra jämförelsen om alla maskiner vi har här i Sverige. Vi har hjälp till allt, diskmaskin, kaffemaskin, tvättmaskin mm mm. I Sydasien är det flickorna som är dessa maskiner. Flickorna som får dra det tunga lasset. Det förekommer även arbete för pojkar men det är flickorna som får både fler och tyngre arbetsuppgifter.

Vi fick se ett exempel på barnarbete, små barn som satt och skalade räkor. Barn som alltså tvingas att arbeta istället för att gå i skolan, och barnen behövs till detta anser de. Räkorna är små och ömtåliga och för att minimera risken att de går sönder när de skalas så vill man ha de små barnfingrarna. Tänk på det när ni köper skalade räkor nästa gång! Nä, bojkotta! Både för barnens, djurens och miljöns skull säger jag!

Sara Dawn Finer är ambassadör för kampanjen och framförde som avslutning på lunchen sin specialskrivna låt Because I’m a girl med text som ”Because I’m a girl I can change the world”. Fint och sant. Det är just det att flickor som får utbilda sig och därmed möjlighet till egen inkomst investerar denna till största del i familjen och byn vilket gynnar hela samhället. Att låta flickor utbilda sig är alltså ett steg att inte bara hjälpa dessa individer, utan även i förlängningen så många fler. Så hur man kan behandla människor – barn – såhär illa är ju obegripligt. Låt oss hoppas att det blir förändring.

Innan man gick fick man förutom Saras nya skiva en rapport från Plan som jag hittills bara hunnit läsa små delar ur. Men att det är viktigt arbete som görs råder det ingen tvekan om. Man fick även boken Bara en dotter, en självbiografi av Sarita Skagnes som ska bli väldigt intressant att läsa.