För någon vecka sedan hölls Mjölkens dag, ett initiativ av riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD) för att hitta politisk lösning på mjölkkrisen. Försäljningen och framförallt lönsamheten rasar på grund av låga ersättningar till mjölkbönderna tillsammans med en ökad global produktion. Till detta kan man även addera det ryska importstoppet.
Så visst har de det kämpigt. I DN kan man idag läsa om bonden Thomas Bäck som förlorar pengar varje dag. Ersättningen är för låg och han klarar sig genom extra jobb och de som sköter 200 mjölkkor idag är totalt fem tjänster om man utgår från att han och hans fru arbetar heltid vilket de säkert gör. Minst. Att de jobbar och sliter är det säkert ingen tvekan om. Vad som dock är besynnerligt är att detta ska vara något som politiker och skattebetalare ska lösa. Vilken annan kommersiell aktör kan räkna med det? Och vilken annan kommersiell aktör bedriver verksamhet under dessa villkor? Borde man inte börja ta betalt vad det kostar och höja priset? Finns förstås många faktorer att ta hänsyn till innan man bara dubblar ett pris men faktum kvarstår, mjölken är för billig.
Och då tänker jag inte bara på vad det står på prislappen utan hur det är vi betalar. Mjölkindustrin subventioneras och ändå är mjölken så billig att bönderna inte klarar sig. För att effektivisera och konkurrera bättre med utländska aktörer vill nu svenska bönder sänka kraven på djurhållningen vilket är ett steg i helt fel riktning.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har föreslagit att man ska börja ursprungsmärka mejeriprodukter så att konsumenterna kan välja svenska. Som han påpekar så är folk villiga att betala mer för att få en svensk produkt som inte innebär riktigt lika stort lidande för djuren som i andra länder. Det är ju bra men att ha en sänkt dieselskatt som också föreslås drabbar miljön och varför ska en bransch som redan idag är en av de som bidrar mest till sämre miljö gynnas än mer? Subventionering borde inte utgå till företag som belastar miljön negativt vilket innebär att man snarare borde vända på det och införa en klimatskatt.
Centerpartiet har initierat Mjölklöftet som innebär att priset på mjölk höjs med en krona som går oavkortat till bönderna. Det är ju bra, de som dricker mjölk ska väl betala för det. Inte miljön. Är man villig att betala långt mer för en flaska vatten i ett land som har fullgod kvalité på vattnet i sin kran borde man likväl kunna ta ordentligt betalt för mjölk i handeln.
Låt mjölkdrickarna betala vad det kostar, inte miljön genom ytterligare subventioner. Och tumma inte på djurskyddsreglerna, djuren lider tillräckligt som det är. Kan man istället strama upp dessa och få fler att ställa sig frågan varför man dricker mjölk alls från en annan djurart har vi kommit en bit på bättringsvägen. Komjölken tillhör kalven, inte människan. Om man nu anser att man har stora likheter med en kalv och därmed känner sig lockad att dela di med den så må det väl vara hänt. Vad som då ter sig konstigt är att man samtidigt äter sin jämlike. Först anse sig vara så lik att man delar dess föda för att sedan äta upp den? Mycket märkligt, dubbelmoral.
Nej, inte innerst inne. Jag tror inte att det finns någon som tycker att människan är särskilt lik kalven utan det är tack vare lång tid av en effektiv mjölklobby som gör att vi tror att vi behöver mjölk och att det är något naturligt. Det är det inte. Att amma är naturligt. Av sin egen art. När man är bebis.