En dryck vit som snö men fager? Nja, upp till betraktaren men mer intressant är dess ursprung. Från naturen eller ett djur?

Oatly gick i slutet av förra året förlorande ur striden kring deras formuleringar som väckt mjölkföreträdarnas vrede. Det var dock en tolkningsfråga som känns direkt fånig huruvida man anser att ”no badness” syftade på komjölk eller inte. Snarare så att den som är skyldig kände sig träffad då komjölk gång på gång konstaterats vara miljöfördärvlig. Men fortfarande, en tolkningsfråga, vad som verkligen är badness går inte direkt att bevisa.

Vad som är desto tydligare som fått mig att gång på gång påtala i olika sammanhang dess vansinne är Arlas formulering ”naturens egen sportdryck”. Anledningen till att jag tjatat om detta genom åren beror på att jag omöjligt kan förstå hur di från ett däggdjur kan bli en sportdryck från naturen. Di från ko producerad för att ge sin kalv föda förvandlas i Arlas reklamtransformator till att bli något sportigt från naturen till människan. Beklämmande dumt. Och vilseledande.

Detta har äntligen fler börjat inse och hålla med om och sista tiden har folk börjat anmäla Arla för detta rapporterade DI nyligen. Arla ställer sig förstås frågande till detta och tycker föga förvånande att den varken är missvisande eller vilseledande. Jösses, hur känns det att vara så falsk?

Nej, hoppet står till att fler börjar tänka efter själva och inse vad som är vettigt för klimatet (vegetabiliska alternativ) och dumheten i att dricka ett annat djurs di. Låt oss hålla oss till vår egen och där verkar det råda enighet, ingen jag någonsin hört talas om tycker att vuxna ska amma. Inte ens att man ska amma större barn. Många reagerar över att barn ”fortfarande” ammas när de passerat ettårsdagen. Även om jag tycker det är förträffligt att amma känns det är mer sunt att tycka man bör sluta vid den åldern än att man bör göra det även som vuxen. Från en annan art.