Har du med dig en egen kasse när du handlar? Många har det inte, svenskarna använder cirka 1,3 miljarder plastkassar varje år och ytterligare cirka 60 miljoner kassar i andra material.

Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har granskat ett antal bärkassar i olika material på den svenska marknaden och det bästa man kan göra är att använda kassarna om och om igen. Det gäller kassar i alla material. “Det är kassens material och hur många gånger den används som har störst inverkan på kassens totala miljöpåverkan.

Många tror att bomullskassen är mest miljövänlig. Den är slitstark men det krävs mycket resurser för att tillverka den. Faktum är att bomullskassen behöver användas flera hundra gånger innan den är jämförbar miljömässigt med livsmedelshandelns plastkasse av sockerrör” säger Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, KfS.

Polyester bästa valet

Så vad ska man använda? Bästa miljövalet är en kasse gjord av återvunnen polyester. Det är en kasse som är tillverkad av exempelvis PET-flaskor eller utslitna polyesterkläder. Den behöver användas 10 – 40 gånger för att bli jämförbar med en plastkasse av sockerrör. En del butikskedjor säljer dessa kassar men fler borde göra det.

Sluta med gratis kassar

Förutom att satsa på “rätt” kasse kan handeln bidra till en minskning genom att börja ta betalt för sina kassar. Stickprov KfS genomfört med gratis kassar visar att fler än 8 av 10 kunder tar emot en kasse. De har även frågat 3 500 av sina medlemmar och hälften av dem säger att de skulle ta färre kassar om de behövde betala för dem.

Så föga förvånande bidrar den ekonomiska faktorn. Att betala gör att folk tänker till vilket behövs, många tar nog bara emot kassen av ren slentrian. Otaliga är de gånger man står i kö och ser kunder – trots att de har stor väska eller redan flera andra kassar – ta emot det de köpt i ytterligare en kasse. Om konsumenterna nu är så disträ att de inte klarar av att säga nej tack till kasse så kan man hoppas att handeln tar sitt ansvar här.