Är det rätt att beskatta frivilligt klimatansvar? Är det en gåva eller något som alla borde göra mer och snarare ses som ett föredöme?

Enligt en undersöktning som gjorts av Novus och Zero Mission vill svensken köpa varor från företag som tar miljöansvar. Allt fler företag tar också ansvar för sina klimatfotavtryck genom att klimatkompensera. Därför borde klimatkompensation göras till en självklarhet för företag.

Klimatkompensation en gåva

Skatteverket och skattedomstolen har den senaste tiden betraktat klimatkompensation som en gåva. Vanligen kompenserar företag genom certifierade projekt i utvecklingsländer. Förslag från finansdepartementet är att nuvarande skattelagar ska ändras så att det blir större medverkan från näringslivets frivilliga klimatmedverkan. Men förslaget innebär att företag får göra avdrag för kompensationsutgiften om de klimatkompenserar genom EU:s handelssystem med utsläppsrätter, men inte genom andra system.

Fores har granskat samtliga 22 inkomna remissvar angående möjligheten att göra avdrag för klimatkompensation. Slutsatserna är tämligen tydliga: nästan alla aktörer som yttrar sig i frågan vill utvidga avdragsrätten till andra former av klimatkompensation än EU ETS. De vill även utvidga avdragsrätten till även indirekt klimatpåverkan och ser klimatkompensation, oavsett metod, som en tjänst som köps, inte som en gåva.

På ett seminarium i Almedalen diskuterades frågan av flera branschaktörer där Claire Wigg, VD, ZeroMission menade att klimatkompensation är en bra sak för företag att göra bra affärer. Visst, det är ju det vi vill få det till, att fler inser det och tar sitt ansvar. Då bör inte skatteregler försvåra utan förenkla.

Klimatkompensera behandlas som p-böter

Johan Ununger, VD, Saltå Kvarn jämförde klimatkompensationens bakvändhet med porrklubb, sprit och p-böter. Det får en tack och lov inte dra av för och att klimatkompensation jämställs med detta är helt galet. Saltå Kvarn kommer att fortsätta att klimatkompensera med insikten att det behandlas som p-böter. “Galenskap men givetvis fortsätter vi ändå att göra det”. De bekämpar förslaget av principiella skäl då förslaget är helt fel ute fortsatte han.

Även hamburgerkedjan Max är på samma linje meddelas via pressmeddelande, de väljer att överklaga precis som Saltå Kvarn. Max menar att oavsett hur små och stora insatser företag än gör för att minska koldioxidutsläppen så kommer det aldrig att räcka fullt ut. Det är därför Max klimatkompenserar för hela produktionskedjan via Plan Vivo-certifierade trädprojekt i Malawi och Uganda, två länder som drabbats hårt av klimatförändringar.

Mattias Goldmann, VD Fores, påpekade på seminariet att det finns företag som vill göra mer än de måste, som vill göra frivillig klimatkompensation. Max och Saltå Kvarn är ett par exempel på detta och att inte uppmuntra och förenkla för att få fler att göra det är inget annat än galenskap. Rickard Nordin, Energipolitisk talesperson, Centerpartiet verkar förstå då han påpekade att “om vi inte med oss näringslivet är det inte någon mening”.

Låt oss hoppas att beslutsfattarna som ligger bakom denna galenskap tar sitt förnuft till fånga. Att bry sig om klimatet är ingen gåva, det är sunt förnuft. Det kan omöjligt behöva beskattas!