Matsvinn är ett stort klimatproblem där enorma mängder mat slängs helt i onödan. Svinnet är stort både i producentledet och hos konsumenter. Vi behöver snarast komma tillrätta med problemet och nu har regeringen beslutat att en handlingsplan ska verkställas.

Sverige har åtagit sig att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och i konsumentledet. Handlingsplanen ska visa hur Sverige långsiktigt ska arbeta för att nå detta. Frågan om matsvinn är en viktig del i en hållbar livsmedelsproduktion och för att nå dit behövs samverkan och större medvetenhet om problemet.

Vad kan vi göra för att minska svinnet?

Enligt Livsmedelsverkets slutrapport för minskat matsvinn sker två tredjedelar av svinnet i konsumentledet. Därför är det viktigt att öka hushållens kunskap i frågan. Men det är inte bara konsumenternas ansvar, detta berör hela livsmedelskedjan och alla aktörer måste ta ansvar för att minska svinnet.

Vid en närmare titt på livsmedelshanteringen så går det att se att det finns saker att åtgärda i alla led, redan från skörden. Svinn som sker redan innan det ens har hunnit bli en vara sker systematiskt på grund av vad som ska levereras och vad konsumenter väljer att köpa. Broccoli är ett exempel där endast två vikter efterfrågas, 250 gram och 400 gram. Om broccolin är mindre eller större så skördas den inte. Om det skulle finnas ett industriellt intresse för att ta tillvara det som odlas hade betydligt mycket mer kunnat skördas.

Detta berättade odlaren Lars Wall Persson, VD på Sydgrönt om på en kickoff i början av oktober då myndigheter och branschorganisationer deltog för att sätta igång med att arbeta fram en handlingsplanen mot matsvinn.

Broccoliexemplet kan få vem som helst att häpna. Vem är det som säger att det är just de två vikterna som efterfrågas? Är det konsumenterna eller är det enklast för handeln? Härom tvistar de lärda, men mycket handlar om försäljning som ska vara så effektiv och lönsam som möjligt. Ekonomiska incitament har inverkan på mängden svinn. Ju högre värde en vara har, desto lägre svinn.

Rata inte knasiga grönsaker, enorma mängder går till spillo helt i onödan när grönsaker och frukt med lite konstigt utseende väljs bort.

Öka konsumenternas kunskap

För att nå ett ändrat konsumentbeteende nämns datummärkningen som en av de viktigaste frågorna. Här är utmaningen att få konsumenter att inse att varan inte är förstörd bara för att datumet är passerat. Livsmedelsverkets kampanj “Bäst före – bra efter?” är en del i det arbetet där konsumenterna ska bli bättre på att ta hand om sin mat och lita på lukt och smak istället för att stirra sig blind på ett datum. Även medvetenheten om skillnaden mellan “Bäst före-datum” och “Sista förbrukningsdag” behöver ökas, där den senare handlar om att maten kan vara hälsofarlig och inte bör konsumeras medan den förra är en indikation att utgå ifrån.

Kampanj från Livsmedelsverket

Att utbilda konsumenterna för att få dem att lukta och smaka istället för att slänga skulle innebära stora besparingar. Att det slängs mycket är något som Anna Lilja, miljö- och konsumentansvarig på Konsumentföreningen Stockholm vet mycket om. Hon är tillsammans med sin företrädare Louise Ungerth pionjär inom kampen mot svinn som år 2008 tog initiativ till att sprätta upp sopor från 72 hushåll i Stockholm. Anna Lilja och Louise Ungerth ville på detta vis undersöka hur mycket ätbar mat det fanns i påsarna. Då fanns det ingen statistik alls om detta, sedan dess har mätningar kommit igång och färska siffror över dagens svinn kommer att presenteras våren 2018.

Mer statistik finns alltså men vi behöver fortfarande mer resurser och insikter för att nå förändring, attityden till hållbarhetsmärkning är nämligen egendomlig. Det visar sig att de flesta vet skillnaden på de två olika datummärkningarna, ändå anger allt fler att de trots detta inte äter maten när datumet har passerats.

– Ökad kunskap leder tydligen inte alltid till förnuftiga beslut, säger Anna Lilja som förbryllas över detta motsägelsefulla beende hos konsumenterna.

Samarbeten minskar svinn

Detta något dubbla budskap komplicerar, men när handeln satsar så kommer budskapet från fler håll och kan bidra till större kunskap. Påminnelser om att smaka och lukta bör kombineras med ett butiksansvar där handeln upphör med kampanjer som gör att vi köper för mycket mat. Lockvaror orsakar ett ökat matsvinn i hela värdekedjan.

Med den digitala utvecklingen ser vi nya innovativa lösningar. De blir en positiv form av lockvaror där kommunikation med kunder på kort varsel gör det att möjligt att sälja produkter med kort datum.

– Detta skapar ett större engagemang bland både kunder och butiker och blir positivt för alla parter, säger Maria Smith hållbarhetschef på ICA.

Vid kickoffen förespråkade samtliga branschaktörer vikten av samverkan i alla led. Så även Maria Smith som välkomnar fler cirkulära samarbeten för att rädda mat, som att skänka mat istället för att slänga den. ICA samarbetar med olika organisationer som kan ta hand om maten, till exempel Matmissionen i Hägersten och Veddesta och Food for change, en ideell förening som samarbetar med butiker för att ta vara på mat för att ge vidare till sina hjältemedlemmar. Hjältemedlemmar är en personer som har anmält sig till föreningen och har en inkomst lägre än 13 000 kronor per månad före skatt. De får på så vis ner sina matkostnader och samtidigt gör både de och handeln en viktig insats för att ta vara på maten. Idag är flera butiker från Ica med i samarbetet, bland andra Ica Hagsätra, Sjöstaden, Täby och Liljeholmen.

Kvalité och näringsintag blir lidande

Att svinnet är högre ju lägre värde en vara har är föga förvånande. Matens pris har onekligen en inverkan och vissa röster hävdar att maten är för billig medan andra att den är för dyr. Något som har ett högt värde tenderar att tas om hand bättre men för priskänsliga grupper är förstås inte ökade matpriser något som önskas.

Hushållens matkostnader leder in på en annan konsekvens av matsvinnet; näring och kvalité. Barnfamiljer är å ena sidan de som slänger mest och även de som efterfrågar näringsrik mat till sina barn. Mat med bra kvalité, som till exempel ekologiska alternativ, har inte sällan ett högre pris. Att dessa livsmedel väljs bort till förmån för ett billigare och sämre alternativ hos den priskänslige är svårt att ifrågasätta. Men när var fjärde kasse som kommer in i hemmet slängs kan en fundera över hur detta svinn skulle kunna omdirigeras. Mer välplanerade inköp och förvaring av livsmedlen minskar svinn, pengar som istället kan läggas på mat med högre kvalité. Handla mindre och bättre istället för mer och sämre.

Rätt förvaring dubblar livslängden

Rätt temperatur är en avgörande faktor för matens hållbarhet. Efterfrågan på en halvering från den idag rekommenderade temperaturen på 8 grader till 4 grader var ett återkommande ämne på kickoffen, något som flera andra länder redan har. En sänkning innebär längre livslängd, ofta den dubbla, detta ser man om man jämför hållbarheten på till exempel mjölk. Norge som har 4 grader i sina kylar anger en hållbarhet på 13 dagar på sin mjölk, ungefär det dubbla mot Sverige för samma produkt. Och den håller längre än så, datumet är en minsta garanti.

Matsvinn handlar alltså mycket om kunskap om mat och hållbarhet. Den är mycket lägre idag än för 30 år sedan och trenden ser tyvärr ut att fortsätta. Folk lagar mindre mat hemma, de förlitar sig på att andra gör det och kunskapen går ner. Här kan handeln göra skillnad när de möter kunder i butiken genom att utbilda och inspirera till att laga egen mat.

Handlingsplan för samverkan

Vad händer nu? Respektive branschorganisation ska ha ett inledande möte med Livsmedelsverket. Då ska diskussioner av åtgärdsförslag påbörjas där dialogen ska föras vidare mellan nyckelaktörer i branschen och myndigheterna. Krafttag hos branschorganisationer för att visa kunderna att de tar ansvar är önskvärt. De efterlyser å sin sida en stor och återkommande konsumentkampanj för att göra kunderna mer medvetna och kunniga.

Det regeringen efterfrågar nu är att respektive branschorganisation ska ha ett inledande möte med Livsmedelsverket. Då ska diskussioner av åtgärdsförslag påbörjas där dialogen ska föras vidare mellan nyckelaktörer i branschen och myndigheterna.

Louise Ungerth, konsult inom konsument- och hållbarhetsfrågor efter drygt 20 år som miljö- och konsumentansvarig på Konsumentföreningen Stockholm, som 2008 stod bland soppåsar och rotade blickar nu framåt. Hon vill se att livsmedelsbranschen visar handlingskraft.

– Det är inte regeringen utan branschen som ska göra arbetet, matsvinn genereras i livsmedelsleden och då ska branschen ta ansvar, säger Louise Ungerth.

Myndigheter bör bidra till mätning och hitta gemensamma strategier och verktyg men det är upp till branschen att genomföra åtgärderna påpekar Louise. Hon tycker att många bra saker redan sker idag, med Stockholmsbutiker som infört lägre priser på varor som har kort datum och samarbeten med aktörer som tar vara på maten på olika sätt. Författaren och dumpstraren Andreas Jakobsson håller delvis med.

– Det finns många bra initiativ, men mest från mindre aktörer som inte gör så stor skillnad i det stora hela. När de stora aktörerna gör något mot matsvinn lägger de nästan alltid mer resurser på att göra reklam för matsvinnsarbetet än på att verkligen göra något.

Andreas Jakobsson tycker att det är bra att handlinglanen äntligen ska tas fram men önskar en tydligare styrning från regeringen. Han tycker att det läggs för lite resurser på denna viktiga fråga och önskar att det ska avsättas mer pengar till Naturvårdsverkets arbete med att kartlägga svinnet.

–  Jag anser att man måste använda sig av politiska styrmedel om man ska lyckas halvera svinnet, säger han och tillägger att det är jättebra att det görs biogas av bananskal och kaffesump, men inte att göra det av fullt ätbar mat. När det görs får man igen cirka tio procent av energin som gick åt när maten producerades, vilket blir ett kretslopp där man förlorar 90 procent. Louise Ungerth är inne på samma sak, vikten av att inte slänga.

– Alla klimataspekter och ansträngningar går till spillo om maten slängs. Börja med att inte slänga mat!

Avgörande för framgång är en kraftfull samverkan inom livsmedelskedjan för att jobba tillsammans mot målet. I vår kommer en handlingsplan att presenteras, då får vi veta hur det går med den saken och hur den utlovade halveringen ska åstadkommas.

Tips:

• Sänk temperaturen i kylen, livsmedel som förvaras i 4°C i stället för 8°C håller nästan dubbelt så länge. Lukta och smaka, lita på dina sinnen.
• Använd en veckomeny för dina middagar. När du planerar och handlar det du vet att du behöver, inte spontanhandar saker du kanske inte lagar till när du väl kommer hem, blir risken för att mat ligger och blir gammal minimal. Varje söndag publiceras veckomenyer på Vego Eco, du hittar dem här.
• Gör matlåda av resterna. Även små portioner är värda att sparas, till yngre familjemedlemmar eller som en kombination med andra rätter.
• Skippa butikernas lockvaror, i synnerhet kylda varor som har kortare hållbarhet riskerar att bli gamla (risken att ”gå på” detta minskar om du utgår från en meny att handla till).
• Använd din konsumentmakt! Ifrågasätt butikernas onödiga svinn och kampanjer.
• Frys in! Mat som börjar bli dålig går utmärkt att frysa in, dela frukt i mindre bitar så blir de perfekta att mixa till smoothie vid ett senare tillfälle.

Denna text har tidigare publicerats i Tidningen Syre.

SparaSpara