Igår arrangerade Fores ett frukostseminarie med fokus på hur man ska gå vidare mot Paris efter avslutning i Lima. De internationella klimatförhandlingarna går in i en långspurt som de uttryckte det och frågan är hur man kommer att arbeta med frågorna under 2015.

Ansvar är en grundläggande sak gällande klimat. Det är givetvis allas ansvar, alla kan bidra och förbättra men att man i sammanhang som dessa uttrycker det som att ”those in a position to do so” är onekligen väldigt svagt. Det är den väldigt flexibla formuleringen över vilka som är skyldiga att klimatanpassa enligt uppsatta mål. Vagt, men Parisförhandlingarna initierades redan 2005 så det finns mycket att bygga vidare på vid det här laget påpekade Mathias Friman från Linköpings Universitet.

Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen bombade oss entusiastiskt med fakta och en del bitska kommentarer. Som att det krävs ett mirakel i Paris om vi ska nå målet på två grader. Snarare får vi sikta på tre till fyra. Här var dock Petter Lydén från Diakonia något mer positiv och menar att ingen vill ha ett misslyckande och det får man ju verkligen hoppas. För att nå dit behöver vi ställa om till ett klimatsmart samhälle som ger både tillväxt och jobb och där har det gjorts vissa framsteg senaste åren. Vi behöver samtidigt döda myten om hur svårt och dyrt det är att sänka utsläpp, det går att göra på effektiva sätt om man bara vill. Men vi behöver bättre lagar för skattelättnad för mer plats att genomföra förändringar. Företag behöver en hjälpande knuff som får dem att tippa över för att välja hållbara alternativ. 

Den ekonomiska aspekten är ett problem ur flera perspektiv. Idag finns problemet att det råder lönsamhetskonkurrens och Svante lyfte därför fonderna som ett sätt att stötta hållbara och lönsamma idéer. Det finns idag klimatsmarta idéer som stöttas samtidigt som andra bra alternativ blir utan finansiering på grund av att de inte är riktigt lika lönsamma men ändå ett bra alternativ ur både ekonomisk och klimatmässig synvinkel. Och det är där fonderna kan göra nytta.

Från näringslivet var Flavio Sandos från Schneider Electric på plats och han berättade stolt att de är med på tio-i-topplistan över mest hållbara företag i världen. Alla kan jobba med hållbarhetsfrågor ur sitt perspektiv och bestämma sig för att göra ett bra val. Och det är dessa val som behöver komma från fler håll. Vi fick spådomen att företag som inte ändrar till en hållbar affärsmodell inte kommer att finnas kvar om 30 – 50 år. För att sätta press för detta menar Flavio att fler ska våga fråga företag om deras hållbarhetsarbete. Låt inte företagsledare komma undan i godan ro utan ifrågasätt hur hållbara de är. Varför ska inte de ta ansvar på ett bra sätt?

Svante vill lyfta klimatfrågan från att vara just en klimatfråga. ”Klimatfrågan dör av att vara en klimatfråga. Det är en välfärldsfråga!” basunerade han ut. Kan politiker och andra makthavare förstå det och börja arbeta utifrån det perspektivet skulle vi kanske röra oss framåt på ett mer effektivt sätt. Vi behöver nya mer effektiva perspektiv och kraftfullare förhandlingar. Förhandlingarna har ett pedagogiskt syfte för att skapa tryckvågor över världen. Och där kommer man osökt in på okunniga politiker. Att det kommer personer som inte har tillräcklig kunskap och förståelse om detta är självfallet under all kritik. Mathias kom med den hårdaste domen här att man bör sluta flyga in hundratals ministrar som stjäl energi, tid och pengar. Man bör istället ta dit sakkunniga, låter rimligt? 

Petter efterfrågar allmänhetens makt. För att nå framgång i Paris krävs opinionstryck. ”Om vi får fyra miljoner personer på gatorna i Paris kommer politiker att lyssna. Kan den enorma summan av 500 miljarder vara något som får folk att vakna? 500 miljarder som används till att subventionera miljöförstörande åtgärder, sabba planeten som Svante uttryckte det. 

Avslutningsvis fick panelen välja någon sak som man tycker är av framträdande vikt på vägen till Paris. Svante menade att en indikator är priset på förnybar energi, Petter var inne på finansieringsspåret, kommer pengarna? Flavio fortsatte de ekonomiska tankarna och vill se mekanismer som får fler att göra val som skapar välfärd och Mathias vill att ambitioner mäts. Fortsättning följer som det heter. 

En informativ och inspirerande morgon med många tankar, både rädsla och hopp för framtiden. Vill du se hela seminariet kan du göra det här.