Under FNs Generalförsamling lanserade EAT två viktiga komponenter för att mäta FNs fortsatta arbete med de nya hållbarhetsmålen. Trots att maten är nyckeln till framgång, både ur hälso- och miljösynpunkt, har detta inte uppmärksammats tillräckligt. 

Komponenterna består av en internationell databas och en samling gemensamma indikatorer med syfte att stödja utvecklingen och genomförandet. Bakom projekten står EAT, som tillsammans med SDSN, Sustainable Development Solutions Network och nätverket CGIAR ska verka för att uppnå målen.

Kosten påverkar vår miljö i enormt stor utsträckning och beroende på hur vi konsumenter agerar avgör vi kommande klimatförändringars utveckling. Matsvinnet är omfattande och något både konsumenter och livsmedelsindustrins kedja måste minska. Utöver detta handlar mycket om VAD vi äter. Animalisk kost orsakar otroligt negativ inverkan, stora ytor krävs för att utvinna en liten mängd kött istället för att låta de vegetabiliska odlingarna gå till människor. Dessutom är den animaliska kosten orsak till många av dagens välfärdssjukdomar. Som Gunhild Stordalen, vd EAT uttrycker det, ”Vi behöver ett paradigmskifte i dagens globala livsmedelssystem om vi ska kunna mätta en växande befolkning, minska klimatförändringarna, samt avvärja fetmaepidemier och kroniska livsstilssjukdomar”.

Bland föreslagna indikatorer finns bland annat intaget av animaliskt protein per capita och livsmedelsavfall. I ett referat från seminariet anges även att man vill lyfta jämställdhet som ett centralt mål för att omvandla livsmedelssystemet. Flickors utbildning och kvinnors tillgång till mark och resurser skulle öka jordbruks utgångar och bättre kost avsevärt. Oerhört bra att det tas upp som en viktig punkt! Men för att vara petig så borde det vara tydligare med vikten av den vegetabiliska kosthållningen än vad det är nu. Ett större klargörande att det handlar om att man behöver ställa om till vegetariskt, ju tydligare desto bättre!

Så mycket som en tredjedel av FNs delmål har direkt eller indirekt anknytning till mat och sambanden mellan mat, hälsa och miljö. Det saknas trots detta definitioner och mätbarhet vilket är anledningen till att de tre organisationerna nu har tagit fram integrerad uppsättning livsmedlesrelaterade indikatiorer som mäter framstegen mot hälsa- och miljömålen i FNs nya utvecklingsanda. ”Mötet visade att det råder en bred enighet om att det vi äter påverkar miljön och vår hälsa, varför det är viktigt att beslutsfattare, näringsliv, forskare och det civila samhället samarbetar för att hitta lösningar för den globala livsmedelssystemet som både ger hälso- och miljömässiga fördelar” säger Gunhild Stordalen.

Som vanligt, ingen kan göra allt men alla kan göra något, släng inte mat och ät vegetariskt. Då blir ditt fotavtryck betydligt mindre och vi har en hoppfullare framtid för våra barn.