Nyligen arrangerades ett intressant frukostseminarium med WaterAid och Indiska där världens situation i vattenfrågan diskuterades och hur arbetet kring den vattenkrävande textilindustrin kan förbättras.

Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare på WaterAid i Sverige, inledde med att berätta om sin morgon. Det var inte svårt att förstå var hon ville komma; att vi förbrukar stora mängder vatten utan att ta någon notis om det. En går upp och gör en flaska välling till den lilla, går på toaletten, spolar, duschar, gör kaffe, äter frukost, diskar, borstar tänderna och så vidare. Jo, vi tar vårt rena vatten för givet men jag hoppas att fler och fler ändå börjar tänka på hur de konsumerar vatten. Både på att minimera konsumtionen men också är rädda om det och inte förorenar det.

Rent vatten en bristvara för många

Vad som är en riktig tankeställare är några av de siffror som presenterades, bland annat att 2,5 miljarder människor, detta är ungefär var tredje person i världen, saknar toalett. Och att 783 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten – cirka 90 gånger Sveriges befolkning. Det är en hel del… Följderna av detta är nog inte svårt att tänka sig men att det är så illa som att det dör 2 000 barn varje dag till följd av diarré är inget det talas så mycket om.

En annan aspekt av det hela är den utsatta situation som kvinnan hamnar i på grund av vatten- och toalettbristen. 40 procent av en kvinnas tid i Afrika går till att hämta vatten och under denna tid riskerar de att bli våldtagna. Väldigt långt ifrån vår vardag och det är förstås helt fruktansvärt att flickor och kvinnor ska behöva riskera detta bara för att förse sin familj med vatten.

Vatten en jämställdhetsfråga

Att riskera våldtäkt för att hämta vatten är nog så illa men flickor har fler problem som gör att de hamnar efter i samhället och inte kan växa upp på lika villkor som pojkar. I skolor där toaletter, eller ens avskildhet för flickor, saknas innebär det att de är hemma från skolan under de dagar de har mens. Det blir mycket förlorad skoltid och på en del håll går flickorna inte i skolan alls på grund av detta.

Med WaterAids arbete så kan fler få rent vatten och toaletter. Detta är förstås ett stort lyft för hela det samhället i allmänhet men hjälper flickor i synnerhet som slipper dessa vandringar efter vatten och kan gå i skolan alla dagar precis som pojkar.

Denna fruktansvärda utsatthet flickorna lider av är även något även organisationen Plan arbetar med. Deras projekt För att jag är flicka belyser just dessa skillnader som gör att flickorna hamnar obönhörligt efter på grund av ”enkla” vardagsskillnader.

Arbete mot vattenföroreningar

Gällande industrin så är den en stor bov gällande föroreningen av vattnet. Nästan allt vi omges av tillverkas i länder där villkoren är undermåliga och lagar inte efterlevs och vattnet i områdena därmed blir gravt förorenat. På en del håll rinner det smutsiga och giftiga vattnet rakt ut från fabrikerna. Och som så ofta så ska en inte luras av att en köper ett ”fint” märke istället för billigare, även om en helst vill tro att det ska göra skillnad. Yves Saint Larent tillverkar sina sjalar i samma fabrik i Indien som Indiska gör. Skillnaden är att Indiska varit där otaliga gånger för att förbättra arbetsvillkor och miljöarbetet, YSL har visst aldrig varit där…

Tack vare bland annat påtryckningar från företag som vill arbeta åt ett miljövänligare håll är en ny vattenpolicy på gång i Indien. Men det går långsamt och det behövs fortfarande stor ändring i inställningen hos ledarna. Regeringen där, och i alla andra länder med för den delen, måste börja ta sitt ansvar. Det är den politiska utmaningen som är en av de största frågorna för arbetet med rent vatten inom industrin.

Och inställningen måste ändras! När några ansvariga politiker (män förstås…) blev uppmärksammade på problemet att flickor inte kunde gå i skolan på grund av avsaknaden av toalett och möjligheten att byta mensskydd kunde de inte ens se detta som ett problem. Flickorna var ju bara hemma då… Så tragiskt!

Det var väldigt intressant och positivt att få lära sig om WaterAids arbete och hoppfullt att höra om hur villkoren förbättras för människor runt om i världen. Och glädjande att höra om arbetet Indiska gör, både för miljön men även för jämlikheten och trygghetsarbete för kvinnor. Kan ett så förhållandevis litet företag som Indiska göra så stor skillnad, vad kan då inte de stora göra? Mycket förstås, men varför tar inte fler företag sitt ansvar? Låt oss hoppas att många fler följer efter och att konsumenter väljer att köpa endast från dessa företag. Några av de som engagerar sig i detta är medlemmar i STWI som arbetar aktivt med detta.

Ett bidrag på 200 kronor ger en person varaktig tillgång till rent vatten. Svindlande att tänka sig att pengar motsvarande några latte som folk köper utan att reflektera över kan innebära ett nytt liv för en människa. Här kan du läsa mer om på vilka sätt du kan bidra till arbetet med rent vatten.

Tack SoStockholm för en mycket intressant morgon!