För någon månad sedan togs barns rättigheter upp på Vego Eco, då med kosten i fokus. Men barn behöver givetvis mer än så. Hållbarhet är ett ord som nämns allt oftare i dagens samhälle och hur är det då med barns rättigheter som hållbarhetsfråga?

Detta perspektiv på barns rättigheter belystes med exempel på hur företag och även enskilda personer kan göra skillnad för att ge barn en trygg uppväxt på ett seminarie arrangerat av organisationen Trygga Barnen i går.

Mikael Elisasson som arbetar med etiska frågor på Telia Sonera berättade om hur de tagit fram policys för att göra denna viktiga fråga tydligare. Tidigare fanns en mängd policys som spretade åt olika håll men inget fokus på barn. Med aktivt arbete och styrdokument för att säkerställa att inte barnarbete förekommer, spärr mot barnporr etc. har man uppmärksammat ämnet. Tillsammans med upprättande av en whistle blowing funktion och krav på att alla läser och godkänner policys har man effektivt lyft frågan inom bolaget.

Lena Hök, hållbarhetschef på Skandia berättade om hur de har arbetat fram en spärr av betalningar för olagliga bilder då de inte ville vara delaktiga i att transaktioner sker för det. Tillsammans med polis och Ecpat lyckades man ta fram ett sätt och i dag är nästan alla banker med. Men det var de inte i början, då vågade de inte på grund av rädsla för risken att det var olagligt. En risk Skandia var beredda att ta, att bli stämda för att ta ställning mot dessa brott var värt det.

Vad Skandia också arbetar med är att vara långsiktiga och fånga upp och förebygga sjukdom. Deras sjuktal har gått ner samma period som de i övrigt har gått upp i Sverige. Detta är givetvis lönsamt för bolaget och att prata om lönsamhet gällande hälsa kan kännas provocerande men går dessa saker hand i hand så kan det ju bara ses som något positivt. Att myten ”vi har inte råd” fortfarande härskar i stor utsträckning är beklagligt. Skandias uträkningar – vilket de flesta nog kan räkna ut själva – är att det blir långt dyrare att ta hand om en vuxen person vars liv gått snett under hela ungdomstiden än att sätta in resurser när man ser varningstecknen redan som barn. Ju längre ohälsan går, desto dyrare blir det, följdproblemen med barn som faller ur skolan innebär både ekonomiskt och socialt ökade kostnader. Utanförskapets kostnader per årskull i Stockholm uppgår till 19 963 000 000 kr. Det är en hel del och en summa som räcker till väldigt mycket. Denna summa kan inte bara användas till mycket bättre saker, viktigast av allt – vi sparar mycket lidande för de inblandade och kan ge barn den barndom och uppväxt de behöver. Mer om detta finns att läsa på utanförskapetspris.se. 

Människorättsjuristen Parul Sharma är inne på samma sak vid sin föreläsning om barnrättsprinciperna. ”Det är inte barnet vi ska rädda, det är barndomen”. Hon berättade om Unicefs arbete för företag sett ur barnets perspektiv. Företag som ställer krav på att man ska vara tillgänglig större delen av dygnet, representationer med alkohol och övertidsarbete. Är det rätt ur barnrättsperspektiv? Barn blir givetvis lidande när föräldrar kommer hem påverkade eller inte är mentalt och/eller fysiskt närvarande på grund av chefens krav på tillgänglighet. Något som även påverkar de vuxna och deras upplevelse av balans mellan jobb och privat tid med familjen.

Det höjs fler röster för att företag ska ta ansvar för sitt arbete kring hälsa och hållbarhet. Företag som inte tar övergrepp på barn på allvar är inte förenligt med barns rättigheter och vem vill arbeta för eller gynna ett sådant företag? Med sociala medier ökar konsumenternas krav på transparens och förväntan att företag tar sitt ansvar. Fortfarande finns det de som inte gör det, låt inte de komma undan. Ställ krav och fråga! Lagar och regler är inte alltid tillräckliga för att hälsa och barns rättigheter ska hamna i fokus.