Vego Eco
Ska skolan servera vegansk kost?
Frågan om rätten till att få vegansk kost i skola och förskola har blossat upp efter att en förälder berättat att hennes barn blir exkluerade i skolan när de vägras vegansk kost. Ska vi ha rätt att ställa krav på en mängd olika kostpreferenser?
Skolköken dignar under kravet på olika sorters krav där allergier är en och som givetvis måste följas. Men resten då? Att äta vegansk kost är ett etiskt ställningstagande och med klimatmål som det behöver vidtas rejäla åtgärder för att nå bör veganmat vara grunden i skolbespisningen.
Klimatrapporten från FNs klimatpanel IPCC pekar med tydlighet på att det är bråttom att minska utsläppen av växthusgaser. Kosten ett viktigt område då den står för en fjärdedel av våra utsläpp varav nötköttet står för så mycket som 30 procent och mejeriprodukter 17 procent. Därför har har skolan, tvärtemot vad vissa vill hävda, ett ansvar att servera en vegansk kost. Det är snarare särskilt viktigt att detta sker i skolan för att lära barnen att äta på ett hälsosamt och hållbart sätt.
Somliga förespråkar trots detta köttets självklara plats med argument som är synnerligen innehållslösa och snarare bygger på gamla normer än skäliga argument. Jag har bemött de vanligaste i en debattartikel som publicerats på SVT Opinion. Argumenten som bemöts är dessa:
Kostnaden är för hög
Det hävdas att det är dyrt och jobbigt för personal att hantera alla olika typer av specialkost. Med vegansk kost skulle däremot de flesta olika preferenser kunna bockas av. Tack vare det blir det inte massor av särlösningar, det blir bara en slags måltid istället för otaliga varianter. Mindre krångel, bättre för både personal och elever.
Barnens val
En del förfasas även över att det är fel att tvinga barn att äta veganskt. Problemet med denna argumentation är att de själva gör samma sak med sina barn. Har köttätares barn valt att äta kött? Nej, med detta reflekteras det inte över. Många barn vill inte äta djur om du frågar dem, ändå är det vad föräldrarna ger dem. Att ge barnen en vegansk kost är istället fritt från tvång, barnen kan välja att lägga till djur till sin kost om de vill. Det är att ge sina barn valmöjlighet.
Normer
Denna syn på tvång och särbehandlig handlar om djupt ingrodda normer. De sitter så hårt att det inte sällan används ett aggressivt tonfall där det påstås att veganer är militanta, undernärda, knäppa… Det är inte konstigt att många tycker kött ska vara en del av måltiden då det är så de är uppfostrade. Men vi behöver ställa om till en mer vegetabilisk kost. Vårt klimat kräver det, likaså behövs det ur folkhälsoperspektiv.
Att kött konstaterats öka risken för såväl cancer som hjärt- och kärlsjukdomar tillsammans med ett akut behov av att minska klimatpåverkan innebär att samhället behöver ta ansvar – även skolan. När vegankost är ett svar på båda dessa saker, likaså möjligheten att radera ut många av de specialkostönskemål som finns, borde det inte vara svårt att se fördelarna med denna kost.
Problemet är alltså normer. Som sitter så hårt att påhopp, hot och hat haglar. Formuleringarna ofta lika den typ av hat som kan ses i samband med minoriteter i övrigt. Det är oerhört sorgligt. Lyft blicken från tallriken och ta in det som är viktigt för vår framtid.
Veckomeny 29 oktober
Denna vecka blir det bland annat soppa, grekiska bönor och klassikern pasta carbonara.
Måndag: Pasta Carbonara
Tisdag: Broccolisoppa, servera med ett gott bröd. Flera recept finns här.
Onsdag: Spansk potatisomelett
Torsdag: Tofuwok Teriyaki
Fredag: Taco
Lördag: Potatisgratäng med biffar
Söndag: Grekiska bönor med ris
Vill du underlätta för dig så finns det många olika sorters biffar och falafel att köpa färdiga istället för att göra själv om orken tryter.
Servera med grönsaker, smaklig måltid!
Varannan svensk orolig för hur klimatfrågan prioriteras
Enligt en ny undersökning är över hälften av svenskarna oroliga över hur klimatfrågan kommer att hanteras efter valet. Nio av tio konsumenter beskriver sig själva som klimatmedvetna och störst är medvetenheten bland kvinnor som även känner störst oro.
Det är KRAV som ligger bakom undersökningen om konsumenternas klimatengagemang. Sommarens extrema torka slog hårt mot svenska bönder och allt fler forskare är eniga om att torkan och andra extrema väder är tecken på växthuseffekten. 52 procent av kvinnorna uppger att de oroar sig mer för klimatförändringarna efter sommarens torka. Motsvarande andel bland män är bara 29 procent.
Detta gör svenskarna för att leva mer klimatsmart
Det är inte ovanligt att de som arbetar mest för att göra hållbara val ändå är de som oroar sig mest. Orättvist kan tyckas men det beror tror jag på okunskap och förnekelse. Färre män oroar sig samtidigt som det är männen som gör färre aktiva klimatval.
Det som konsumenterna uppger att de gör i sin vardag för att leva mer klimatsmart är främst att källsortera vilket 75 procent anger att de gör. Därefter kommer minskat matsvinn samt att välja svenskt/närproducerat.
Viktigaste åtgärderna
Det som svenskarna anser är viktigast för att minska klimatpåverkan är främst att minska sin konsumtion vilket det knappast behövs några politiska beslut för att göra. Därefter kommer att välja svenskt/närodlat oftare och att flyga mindre. Andra önskemål är att åka mer kollektivt, källsortera mer och äta mer vegetariskt. Även att vara mer sparsam med el och leva mer energieffektivt. Dessa saker är dock något politiker verkligen behöver ta sig an.
För att kunna återbruka och återvinna och resa samartare mer behövs en lättillgänglig och välfungerande infrastruktur, något som har mycket att önska idag. Samma sak med energieffektiva valmöjligheter och att normalisera vegetarisk kost. En del offentliga instanser har börjat att servera vegetariskt vid sammankomster vilket är bra, men det behövs tydligare riktlinjer kring detta. Låt oss hoppas att detta blir något den nya regeringen tar tag i. Klimatet kan inte vänta. Det behövs krafttag nu.
Grön mat längs gröna linjen
Intresset för grön mat växer och fler valmöjligheter växer fram i Stockholm. Ett par kockar tycker att det bör vara ännu grönare och lagar vegansk bjudmat längs gröna linjen.
Veganmat har i somliga kretsar haft ett oförtjänt rykte om sig att vara smaklöst och tråkigt och fokus på att det ska vara hälsosamt. Men så behöver det inte vara vilket fler behöver upptäcka. Självklart är det bra om det som äts är nyttigt men att få laga mat till helgens middagsbjudning och fokusera på smak och upplevelse och inte bara hälsa är trevligt. Kockarna Linn Lundberg och Alice Knutas tyckte att det var dags att få folk att uppleva det och slå hål på myten om trist vegansk mat.
Alice Knutas och Linn Lundberg
Båda är välmeriterade kockar och har arbetat länge i restaurangkök, Alice Knutas är dessutom fokuserad på hållbarhet i sin roll som köksansvarig kock med hållbarhetsinriktning på Urban Deli i Stockholm. Genom att kombinera sin kockkunskap med hållbar inriktning kring vad som är i säsong har de skapat ett gäng recept som passar för middagsbjudningar, att laga under lite längre tid, gärna tillsammans med gästerna.
Recepten fokuserar på det goda och smakrika som ska passa alla, oavsett om du är vegan, köttätare eller något däremellan. Fördelen med att laga veganskt är att då kan oftast alla delta i måltiden, inga specialbeställningar eller extra sidoalternativ behövs.
Säsongslagad mat
I sitt arbete med att skapa attraktiva veganrecept har de utgått från sina favoriter och tittat på vad som är i säsong. Det är så boken de samlat recepten i är uppbyggd på, där varje årstid har fått sin egen tunnelbanestation. Den gröna linjen följer bokstavligen med i formgivningen vilket gör det lite extra hemtrevligt för den som känner sig hemma i stadsmiljö.
En uppmaning är att försöka tänka ett steg till gällande säsongsvaror. Många är medvetna om vad som är i säsong här hemma vilket är bra, men ännu bättre blir det om vi kan göra det även för de produkter som vi importerar. Här borde livsmedelsbutiker bli bättre på att hjälpa oss konsumenter att lättare kunna välja även bland importerade produkter för att äta i säsong även där. Undvika växthusodlade produkter som massproduceras året runt med inte sällan smaklösa produkter och stor klimatpåverkan som följd.
Rotsellericarpaccio och korv med bröd
Hållbarhet och klimatsmart mat kommer på köpet när du äter vegansk kost. Men även om vegetabilier har lägre klimatpåverkan än animalier påpekar Alice och Linn att det ändå går att göra mer, att använda maten smartare. De uppmanar till att ha respekt för råvarorna och ta tillvara på mer av maten. Minska matsvinn genom att ta tillvara på till exempel blast från morötter, det är även bra för din plånbok.
De har en förkärlek till rotsaker och att ta tillvara på det som bjuds under året och i stadens hemmaodlingar. Att det är ont om färska grönsaker under vissa delar av året avhjälps enkelt med att samla när det är säsong; pickla, olja, salta och frys in. Som folk gjort i alla tider, innan tiden för livsmedelsbutiker med ständigt påfyllda hyllor med allt oavsett säsong blev standard.
Varför veganska recept?
Linn och Alice är inte själva veganer så hur kommer det sig att de har fokuserat på att skapa en bok full av enbart veganska recept? Svaret är enkelt, de har ett stort intresse av hur en kan äta mer hållbart i framtiden. De ville ta sig an utmaningen att skapa riktigt god mat med detta i åtanke och göra det med fokus på smaker. Istället för att ersätta köttprodukter med liknande vegetabiliska – inga köttsubstitut finns med bland recepten – så handlade skapandet om att hitta smakbärare som gör maten riktigt god. Utgångspunkten var att ställa sig frågan vad det är för smak de gillade, till exempel “vad är det i pasta med ost som vi gillar” snarare än att bara byta vissa saker.
Gazpacho
Med respekt för vegetabiliska råvaror på samma sätt som är vanligt för animaliska har de letat fram smakkombinationer där allt är tillagat från grunden. Resultatet är en blandning av sallader, toasts, soppa men även egengjord korv och efterrätter. Kroppkakor med skogssvamp och havtornstårta, en bredd i smaker får en lov att säga.
Gröna middagsbjudningar
Författarna älskar att samlas kring mat och vill att alla ska kunna äta samma sak. Då är veganskt en bra lösning samtidigt som det blir en mysig aktivitet att laga tillsammans. Att maten tar tid är inget som är jobbigt, det är trevligt. Dessutom blir följden att fler får chans att erfara hur god vegetarisk mat är och hur den kan tillagas på ett smakrikt sätt.
Så det är dags att bjuda hem vänner på middag, oavsett vilken linje du bor längs. Att en av författarna själv bor längs den gröna och att recepten i boken är tillagade i Högdalen rimmar väl med det gröna, dubbeltydig titel med andra ord.
Chokladcremoso med portersås, mustigt med varning för porter som inte alltid är veganskt utan kan behöva kollas extra för den som vill vara säker på ingredienserna.
Den här texten har även publicerats i tidningen Syre.
Veckomeny 22 oktober
En ny vecka och denna gång består menyn av bland annat klassikern raggmunk och en favoritgryta.
Måndag: Auberginegratäng med ris
Tisdag: Raggmunk
Onsdag: Gräddig chi chi med pasta
Torsdag: Indisk mangogryta
Fredag: Pizza
Lördag: Vegetarisk wrap
Söndag: Tofupaj
Servera med färska grönsaker, smaklig måltid!
Pumpor och monster på Gröna Lund
Idag slår Gröna Lund upp portarna för Halloween igen. Och i år har de enligt egen utsago tagit i lite extra. Området är pyntat med hela 3 500 pumpor och läskiga nyheter.
Det är ett underbart område en möts av, Grönan har förvandlats rejält och saknar knappast något. Dekorationer och kostymer på de clowner, monster och väsen som finns där är helt fantastiska. Spindlar, skelett och pumpor var än du vänder dig. Det är inte svårt att förstå att det är tusentals pumpor som placerats ut.
Pumporna som pryder området är specialodlade. Många är svenska men den stora mängden gör att det även är en del som är importerade från Tyskland. Den som är rädd att all denna mat ska gå till spillo kan tack och lov lugnas med besledet att personalen på Gröna Lund hjälps åt att ta vara på allt för att ta med hem. Det som eventuellt skulle hinna ruttna innan det är dags att stänga igen går till biogas tillsammans med annat matspill från området. Så återbruk och resursbesparingar finns tack och lov med i tankarna.
Och det leder en osökt in på maten. Där har Gröna Lund senaste åren minst sagt tagit ett enormt kliv fram för att erbjuda en mer inkluderande kost. Listan på det veganska utbudet har blivit lång vilket är mycket glädjande för alla som har vegobarn att mätta under ett besök. Nyhet för årets höstvecka är att dansbanan på lilla området har gjorts om till ett jättecafé, Cafe Pumpkin n’ Pankake. Dansbanan reser sig nu som en stor pumpa på området. Tyvärr finns endast grillat surdegsbröd som är veganskt på menyn där, resten är lakto-ovo-vegetariskt. Lite synd att inte soppan kunde gjorts mjölkfri, det hade varit ett enkelt och mycket inkluderande val.
Veganska utbudet under halloween
Hamburgerkiosker
Vegoburgare
Sojanuggets
Pommes och sötpotatispemmes
Lökringar
Pizzakiosken
Funghi Special går att få med veganost
Mexican Corner
Nachos med tipsås, be om vegansk sås
Nachotallrik med sojafärs
Nachotallrik med pulled jackfruit
Langos
Langos vegan
Gyros
Tzayspett med ris eller pommes, be att få utan tzatziki
Oumph! i pitabröd, be att få utan tzatziki
Oumphtallrik med ris eller pommes, be att få utan tzatziki
Restaurang Kaskad
Oumph! pizza
Pasta Rigatoni pomodoro
Restaurang Kryddhyllan
Färska vårrullar
Fajitas de Oumph!
Oumphburgare
Restaurang Fiesta Taquera & Bar Buffé
Tortillas
Guacamole
Friterad aubergine
Padrones
Quinoasallad
Böngryta
Glasskioskerna
Chioce Kolaglass i bägare, strut eller glutenfi våffla
Piggelin
Milkshake, kola- och passinsmilkshake
Övrigt
Paletas, ekologisk glass på frukt och grönsaker
Churros
Popcorn
Vit sockervadd
Rawboll hallon/lakrits
Rawboll blåbär/kardemumma
Skräcken då?
Jodå, Skeppet som är årets nya skräcktillskott består av olika rum i ett slitet fartyg vars inre “vittnar om mörka händelser”, en ondska från en tusen år gammal förbannelse. Och det var obehagligt – och roligt. I alla fall om du gillar att bli skrämd, överraskningsskräck bjuds det på tillsammans med lite förföljelse och ljud- och ljuseffekter.
Ny VeganVänlig certifiering
Nu lanseras en ny företagscertifiering, VeganVänlig, som tydligt ska visa konsumenter att ett företag har en eller flera växtbaserade rätter i sitt utbud. Syftet är även att hjälpa företag att anpassa sin meny så att vegetarianer, veganer och allergiker kan äta där.
Veganmärkta varor finns sedan tidigare och inom restaurangbranschen är KRAV-märknigen något som en del tittar efter för att försäkra sig om att det är fokus på ekologiskt och hållbart. Men detta säger ingenting om det vegetariska utbudet vilket den här certifieringen är helt inriktad på.
– Efterfrågan på rätter som är helt växtbaserade har fullkomligt exploderat inom restaurangbranschen, och allt fler blir veganer och siffran stiger för varje dag som går. Det är inte hållbart att ett företag inte kan erbjuda en vegansk rätt, det blir exkluderande för konsumenten samt att företagaren i slutändan både förlorar kunder och intäkter på att inte leva upp till vad marknaden efterfrågar, säger Annelie Rehn, VD på Veganviaren som står bakom den nya företagscertifieringen.
Det borde vara en självklarhet för restauranger att ha veganska alternativ idag. Dels med hänsyn till den ökande efterfrågan men även utifrån ett klimatperspektiv. Där borde alla restauranger ta ansvar och lyfta fram de gröna rätterna mer för att hjälpa till att minska köttkonsumtionen. Kan den här märkningen vara ett sätt att bidra till det? Det finns redan många märkningar och det återstår att se om den här kan ta plats på marknaden.
Röster höjs för ett cirkulärt samhälle
Ett samhälle med ett hållbart affärsklimat är viktigt men hur ska krav och lagar möta detta för att vara effektiva? Det handlar inte bara om att vara mer miljövänlig, utan om hela systemet där vi är i händerna på den infrastruktur staden erbjuder.
Cirkulär ekonomi är att ta ett bredare grepp om miljö- och klimatfrågan där ansvar tas för hela kedjan av en produkt eller tjänsts livscykel. Traditionellt så har företag arbetat linjärt där en produkt tillverkas, säljs för att sedan slängas när den är använd. Men cirkulär ekonomi handlar om att tillvarata och återföra resurser i ett cirkulärt system. Det som blir kvar när en produkt är använd kan gå tillbaka till producenten, användas av konsumenten igen eller återföras till naturen på ett sätt som inte orsakar negativ inverkan på miljön.
Senaste åren har återvinning varit en del som har lyfts i sammanhanget och för en del produkter är det idag en självklarhet för många att panta eller gå till återvinningen med, som flaskor och batterier. Men vårt konsumtionssamhälle är onekligen långt större än så och här krävs en förändrad livscykel och högre krav på tillverkarna.
Önskan om reglering
Dessvärre är det i dagsläget inte ovanligt att det är dåliga alternativ som premieras, skattesubventioner går till något klimatskadligt, som fossila alternativ, medan lagar och incitament för att ställa om till en mer cirkulär verksamhet är för svaga eller bristfälliga. Det här är något som bör ändras, och önskan om ett större ansvarstagande från politiker kommer från allt fler håll. Vid ett seminarium som det cirkulära nätverket Cradlenet arrangerade i Stockholm förra veckan höjdes flera röster för detta. Miljöpolitiska talespersoner från Vänsterpartiet och Centern fanns på plats. Jens Holm, riksdagsledamot (V), höll med om att det är ett problem att vi har ett ekonomiskt system som premierar dåliga val.
– Regleringsmakten ligger hos politikerna. Om vi inte hade infört pantsystemet skulle vi inte haft så stor återvinning av flaskor som vi har idag, sa Jens Holm.
Pant var något som Åsa Domeij, ordförande i delegationen för cirkulär ekonomi och hållbarhetschef på Axfood, också var inne på. Hon vill se större handlingskraft från politikerna och efterlyser lagstiftning kring återvinning där det idag saknas krav. Tillverkare måste inte ta detta ansvar idag trots att det är vad många nog tror menar hon.
Axfood är en aktör som har gått i bräschen gällande pant och kan vittna om problemet med att det saknas regler. De har fått kämpa för att kunna införa pant på fler produkter, som saftflaskor, där de har blivit mötta av en tröghet i frågan med svar som att “skulle det bli lag måste vi göra ändringar och då skulle det gå fortare”. Men i dagsläget saknas lagar och då tar det längre tid än nödvändigt.
Axfood har infört pant på flera produkter, bland annat var de först ut med pant på plastpåsar. Fotograf: Stefan Nilsson
Skärpta regler för företag
Kristina Yngwe, riksdagsledamot (C), vill att det ska finnas regler för cirkulär ekonomi på EU-nivå men att vi utöver detta även behöver sätta nationella mål. Kristina framhöll framför allt två saker som viktiga, dels skärpta regler för företag för att nå hållbart företagande men även att stärka konsumenträtten. Exempel på det kan vara att redovisa en produkts livslängd och att rätten att reklamera en vara ska följa med produkten istället för individen. Det här är ett viktigt område då vi inte kan lägga allt ansvar på konsumenten att hen ska ha tillräcklig kunskap och medvetenhet för att göra hållbara val.
Det här kan summeras med en önskan om ett större ansvarstagande i producentled för att nå högre cirkularitet. Men för att nå dit behövs alltså lagar och incitament för omställning. Både Kristina Yngwe och Jens Holm ser det kommande EU-parlamentsvalet som ett bra tillfälle för att lyfta dessa frågor för reglering som kan främja arbetet till en cirkulär ekonomi. Låt oss hoppas att det blir en fråga som hamnar högt på agendan.
Om delegationen för cirkulär ekonomi
Regeringen har inrättat en delegation för att stärka omställningen till en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Delegationen ska bland annat ge råd till regeringen och vara en samordnande kraft för omställningen, både på regional och nationell nivå.
Den här texten har även publicerats i tidningen Syre.
Veckomeny 15 oktober
En vecka med bland annat värmande soppa och en matig lasagne.
Måndag: Kokt potatis med tofubiff och sås
Tisdag: Färgglad morotssoppa
Onsdag: Gyllene korvgryta med ris
Torsdag: Broccolipasta med tofu
Fredag: Hamburgare med pommes
Lördag: Tamarindgryta
Söndag: Grönsakslasagne med färs
Servera med grönsaker, till soppan ett gott bröd. Flera recept finns här om du vill baka själv. Smaklig måltid!
Svenska baljväxter ett steg mot att nå klimatmålen
Kosten har en stor inverkan på vårt klimat, något som de flesta idag har blivit medvetna om. Att det är kött och mejeriprodukter som är störst källor till höga utsläpp börjar också bli allmänt känt. Ett effektivt sätt att ta ett stort kliv mot att nå klimatmålen är att byta ut kött mot baljväxter.
Inte bara klimatet skulle vinna på detta, utan även folkhälsan. Idag består den svenska genomsnittskosten av för lite frukt och grönt medan många å andra sidan äter ohälsosamt mycket rött kött. Enligt en debattartikel i DN idag framgår det att vi äter 70 procent mer kött idag än vi gjorde på 1960-talet i Sverige. Det är otroliga siffror! Anmärkningsvärt är också att en del köttätare reagerar negativt när de blir föreslagna att minska några procent på sin köttkonsumtion. Det är närapå provocerande med den reaktionen när det framgår vilken oerhörd ökning av konsumtionen som har skett senaste åren.
Övervikt växande folkhälsoproblem
Klimatet blir lidande av denna konsumtion men det blir även dyrt för både individer och samhälle med en så ohälsosam kost. Som det är nu så behöver frukt och grönsaker ökas medan konsumtionen av godis, läsk, salt och mättat fett minska. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem, vilket inte är så konstigt när så många som knappt tre fjärdedelar av Sveriges män och drygt 40 procent av landets kvinnor äter mer rött kött och charkprodukter än vad som rekommenderas och endast en av fem äter tillräckligt mycket frukt och grönt.
Livsmedelssektorn står idag för 20–30 procent av de klimatpåverkande utsläppen. Som sagt skulle både klimat och hälsa vinna på en övergång till mer växtbaserad kost. Om det dessutom blir mer närprocuderat skulle än mer vinnas. Författarna till debattartikeln föreslår att mål ska etableras för att den svenska köttkonsumtionen ska minska med hälften och produktionen och konsumtionen av svenska ärtor och bönor samtidigt ökar väsentligt. Låter som ett mycket bra mål.
Stor klimatvinst med baljväxter
Enligt ett projekt där de utvärderat ett teoretiskt scenario för Sverige där köttkonsumtionen, och då importerad sådan, minskar med 50 procent och ersätts med svenskodlade baljväxter som ärtor, bönor och linser, skulle stora förbättringar kunna uppnås. Mjölk- och nötköttsproduktionen i Sverige skulle förbli oförändrad medan svensk gris- och kycklingproduktion skulle minska med knappt 30 procent.
Näringsintaget och hälsovinsterna skulle med detta bli positiva. Intaget av energi, protein, fett, vitamin B12, zink och järn skulle enligt utvärderingen ligga kvar inom näringsrekommendationerna. Baljväxterna skulle utöver det höja intaget av fibrer och folat, två näringsämnen som idag ligger under rekommenderade nivåer. Bara vinster alltså!
Burgare på baljväxtproteinet Peace
Att göra en ändring som innebär så uppenbara och stora vinster för både klimat och hälsa såväl som djur torde vara svår att säga emot. Här handlar det bara om en ändring, ingen uppmanas att sluta med kött, bara att byta ut delar av det. Och återigen, om en betänker den oerhörda uppgång i konsumtion som har varit senaste åren så handlar det egentligen bara om att gå tillbaka till hur det var för några år sedan. Inget att oja sig över, tvärtom hurra över alla positiva effekter det skulle få.
Den som vill börja äta på detta sätt kan testa med två nyheter som båda är baserade på svenskodlade baljväxter. Findus har precis lanserat Pease, en helt ny, texturerad proteinkälla som är gjord på ärter. Urban Deli har även de kommit med en nyhet. Det är en baljväxtfärs som är gjord på svenskodlade balj- och oljeväxter.
Den som vill ha lite recepttips som inspiration för att laga mer vego kan kolla in här och om en vill underlätta vardagen finns även veckomenyer att prenumerera på här.
Vego Eco 