
Vem har inte tänkt att det vore skönt om man kunde göra sin egen mjölk? Och det kan man förstås. Det gäller bara att ta sig i kragen och göra det. Jag ska nu testa att göra det med hjälp av ChufaMix som är ett väldigt enkelt redskap för att egen produktion.
Det ska bli väldigt intressant att se vad resultatet blir. Vi konsumerar mest havremjölk och en del sojamjölk men kommer nu även testa andra sorter. Återkommer med info när några olika varianter har hunnit blivit testade.
Det här budskapet möts man av när man går in på Anammas hemsida. Det följs av en nedräkning och information om att de släpper bommen den 6:e februari klockan 08.00. Man blir galet nyfiken!
Med tanke på deras engagemang för miljö och djur tillsammans med vetskapen om att det kommit fler helt vegetariska produkter sista tiden så skapar de onekligen stora förväntningar. Är det nån som vågar komma med någon gissning?
Förra veckan togs beslut om ett nytt nätverk för att öka den ekologiska försäljningen. Det är 35 företag och organisationer från hela livsmedelskedjan vill driva på försäljning av ekologiska livsmedel och omläggning till ekologisk produktion, en ny svensk kraftsamling för ekologiskt.
Intresset och konsumtionen av ekologiska produkter ökar men uppgår ändå inte till mer än 4 procent av den totala konsumtionen. Dessutom är hälften av denna ekologiska konsumtion importerad.
Fördelarna med ekologiska produkter där man slipper bekämpningsmedel, bättre för miljö och landsbygd, något högre djurvälfärd är faktorer som gör att folk alltmer väljer ekologiskt. Som DN berättade om i veckan så påverkas vi konsumenter av vetskapen om gifterna i maten. Sedan förra året har försäljningen av ekologiska bananer t.ex. fördubblats, på Ica har den ökat med 150 procent. Och något som är glädjande är att detta håller i sig. Ofta glömmer folk annars bort och återgår till gamla mönster ett tag efter att rapporter uppmärksammats.
Förutom bananer är vindruvor en annan produkt som är viktig att köpa ekologisk och på Coop såldes lika mycket ekologiska gröna vindruvor 2012 som under en vecka 2013. Bra där! Kaffe, mejeri, kött och potatis är andra produkter som man absolut ska välja ekologiska om man inte redan gör det. Mer info om att byta till eko finns hos Naturskyddsföreningen och deras kampanj #byttilleko.
Målet för det nya nätverket Organic Sweden är att Sverige ska konsumera 20 procent ekologiskt och export minst i nivå med den danska år 2020. Inspirationen till detta kommer just från Danmark där ett liknande nätverk har varit en stor framgång där danskarna äter dubbelt så mycket ekologiskt som oss svenskar. Det ska vi väl ändå komma ikapp?
Och ni butiksägare hjälper väl till? Icabutiken som för en tid sedan satte upp den här fantastiska och ärligt informativa skylten vid bananerna är en enkel och bra sak. Bilden har jag sedan tidigare fått låna av Naturskyddsföreningen.
Om ni inte redan har gjort det så är det nu läge att bocka av den 22 februari i almanackan. Då är det dags för årets Vegoforum i Stockholm.
Årets tema är vägval i och med både riksdags- och europaparlamentsval. Man undrar hur de olika politiska partierna tänker om den ökande köttkonsumtionen och dess konsekvenser. Både miljö, människor och djur blir lidande och vad ska man göra åt detta? Köttskatt, köttfria dagar eller bara upp till konsumenten?
På årets Vegoforum vill man ge ny kunskap och erbjuda möjlighet till diskussioner om dessa val. Det kommer bli en massa föreläsningar om hälsa, miljö, djurrätt mm. Och utöver detta så kommer det förstås finnas massa fantastiska utställare.
Schema kommer att publiceras inom kort. Vill du hålla dig uppdaterad så publiceras även nyheter löpande på Facebook.
Den här veckan satsar den europeiska pälsbranschen extra på en lobbykampanj för att öka acceptansen för päls i EU. Tanken är att storsatsa för att påverka EU-parlamentarikerna men detta ska vi inte låta dem lyckas med.
Djurens Rätt har gjort en sammanställning av de svenska EU-parlamentarikerna som finns på Twitter, du hittar listan här: https://twitter.com/djurensratt/eu-parlamentariker/members. Hjälp till att sprida motargument än det som pälspranschen propagerar för, skriv till parlamentarikerna och berätta vad du tycker.
Hashtaggen som används för den här kampanjen är #thisisfur. Använd den när du sprider ditt budskap så att flödet är djurvänligt. Låt inte pälsbranschen vinna.
Det är precis vad boken med samma titel erbjuder. En bok full av recept, både gamla klassiska som vanilj och choklad, men även andra lite ovanligare eller till och med helt otippade. Och ”åt alla” syftar i detta fall på att just alla, inte beroende på smak, utan alla oavsett eventuella allergier eller matpreferenser, ska kunna äta glassen.
Alla recept i Glass åt alla är framtagna utan ägg, en vanlig allergen som är fint att slippa från början. Och med mjölkprodukter är det såklart så att man väljer det som passar smak, hälsa och värderingar bäst. De varianter av grädde som främst används av författarna själva är Alpros Airy & Creamy och Carlshamns Luftig Visp. Men man väljer som sagt själv, mjölkprodukter har ju den finessen att det finns en uppsjö av ursprung att välja bland, där den som kommer från kon är vanlig allergen och onekligen en rejäl miljöbov. Så ni som är vana att göra glass och andra bakverk med animalisk mjölk, det är dags att testa andra alternativ nu!
Boken ger inledningsvis en del handfasta tips inför skapandet av glass, både för de som har och inte har glassmaskin. Därefter bjuds man på en kavalkad av olika smaker. Några av bokens kapitel är grön glass, fruktig glass och kryddig glass så ni förstår ju själva att den här boken på cirka hundra sidor har en del att bjuda på.
Jag har ännu inte hunnit testa alla recept men en hel del och genomgående är de tämligen enkla som även den mest ovane klarar av. Så man behöver inte skrämmas av de fantasifulla namnen, utan det är bara att köra. Inte ska man heller låta sig begränsas av de ibland lite udda ingredienserna. Vem trodde till exempel (inte jag i alla fall) att det skulle vara gott med glass gjord på grönkål? Men det är det kan jag lova och den har även blivit en av barnens favorit. Lite otippat.
Men som alltid är det såklart en smaksak, allt kan inte passa alla i smaken men med detta utbud så kommer boken att göra skäl för sin titel även smakmässigt. Med hela sju olika recept på chokladglass och ännu fler med ”fruktig glass” så är det snarare att välja som är svårt. Jag bestämde mig för att slänga mina fördomar åt sidan och testa, även om jag i grunden är av den kanske något tråkiga sorten och föredrar vanilj- eller jordgubbsglass och har därmed fått njuta av en massa annat gott nu. Som t.ex. redan nämnd med grönkål, men även rabarber samt mjukost (!). Sen har jag förstås stött på något som inte passat min smak, men det är ju det fina med så många recept, någon glass åt alla. Snällare smaker för de som vill ha det, kompletterat med kryddiga recept som ”kardemumma & långpeppar”.
Som summering så rekommenderar jag alla som är intresserade av att göra egen glass att skaffa denna bok. Men denna uppsjö av smaker så behöver man som start inte så mycket annat och varför inte, oavsett om du är van eller nybörjare, se till att göra glass på ingredienser som är fria från allergener och som inte bidrar till en försämring av miljön på samma sätt som animaliska ingredienser gör. Finns inget att skylla på när glassen inte blir godare av att använda något som försämrar.
Boken bjuder på en gedigen receptsamling, ska man se till utförandet så skulle man dock önska lite till om den ska stå sig i konkurrensen mot andra böcker ute på marknaden. För visst vill man att denna bok ska köpas av alla som vill göra egen glass. Inte bara de som letar efter mjölk- och/eller äggfria alternativ. Det är ju glass åt alla. Och en liten bonus för samvetet: intäkterna från boken går till Djurens Rätt som är de som ger ut boken. Det smakar ju också bra.
Vill man ha än mer inspiration som är av det vegetariska slaget kan man förstås besöka bloggarna som drivs av de olika författarna till boken, några av dem har jag tipsat om en hel del gånger här. Den fantastiska Karolina ”Kakboken” Tegelaar som gjort massor för alla som vill lära sig mer om bakning utan animalier, Vegologi, Gaashud, Räkfrossa och förstås Glass mot glass.
Ingredienser, ca 40 st
5 dl vetemjöl
1 dl socker
2,5 tsk vaniljsocker
175 g smör/margarin
100 g choklad
2 msk grädde
kakao
Blanda mjöl, socker, vaniljsocker och margarin. Kör i matberedare eller finfördela med fingrarna och knåda ihop till en smidig deg. Lägg i kylen minst 30 minuter.
Sätt ugnen på 175°C. Ta fram degen ur kylen och dela degen i två delar. Forma den till en jämn boll och rulla ut den lite grann till en tjock korv. Skiva dem i tunna skivor, ca 5 mm tjocka och lägg på en bakplåtpappersklädd plåt. Stansa ut ett hjärta (eller annan form om du föredrar det!) med hjälp av ett kakmått eller skär ut med kniv.
Grädda kakorna i 10 – 12 minuter mitt i ugnen. Om formen på utstansningen blivit ojämn vid gräddningen kan du passa på att korrigera det direkt innan de kallnar. Låt dem sedan svalna på ett galler.
Värm grädden i en kastrull. Bryt ner chokladen och låt smälta tillsammans med grädden. Rör i chokladsmeten så att den blandar sig ordentligt. Lägg tillbaka kakorna på bakplåtspappret. Häll sedan ner choklad i de utstansade hjärtana i kakorna. Lägg in i kylen för att stelna.
Pudra gärna över kakao innan du avnjuter kakorna.
Använd gärna mjölkfria ingredienser när du bakar för miljö och ev allergikers skull. Många av dem finns även som ekologiska och fairtrademärkta.
Läste precis en intressant artikel på Jordens Vänner. Här tar man upp många av de sorgliga fakta som omgärdar köttindustrin. Fakta som många inte känner till och som till och med orsakar skuldbeläggning av vegetariska sojaprodukter. Detta tillsammans med en fråga på mitt tidigare inlägg angående ev köttskatt gör att jag tänkte tipsa om den och nämna lite om detta med sojaprodukter. För nej, man orsakar inte skövling av regnskog bara för att man äter en sojakorv.
Det som jag ofta påpekar som är värt att komma ihåg är den enorma påverkan som köttindustrin har genom sin resursslukande framfart. Boskapssektorn är en av de största konsumenterna av mark och ätbara grödor med mer än 40 % av den årliga produktionen som används som djurfoder. För att producera ett kilo nötkött krävs 15 500 liter vatten. Detta är samma mängd som krävs för att producera 12 kilo vete eller 118 kilo morötter. För en hamburgare krävs mer än 3,5 kvadratmeter mark.
Förutom tortyren av djuren innebär den här industrin att stora andelar av de råvaror som importeras från södra halvklotet är djurfoder. Efter Kina är Europa största importör av soja och denna går nästan uteslutande till de djur som man föder upp för att bli föda till människor. Detta ökar hela tiden och nu är det så illa att nästan en tredjedel av världens land används för att odla djurfoder. Är det inte skrämmande?
Så ni som eventuellt känner dåligt samvete för att ni bytt ut kött mot en vegetarisk sojaprodukt kan sluta med det. Sojan har fått dåligt rykte av somliga pga att det är sojaodlingar som orsakar skövling av regnskog. Men den mängd soja vi människor äter är alltså inte orsaken till denna enorma odling. Så känn instället glädje över att du tack vare detta byte inte bidrar till djurplågeri och försämrad miljö.
The Sustainable Food Communication kommer att lanseras av Europeiska kommissionen under våren. Låt oss hoppas att där kommer att behandlas frågor kring kost som nämns i artikeln: ”den grundläggande rätten till näringsrik kost baserad på säsongsbetonade och lokala livsmedel, som odlas på ett hållbart sätt, respekterar den kulturella mångfalden och innefattar ett mindre dagligt intag av kött av god kvalité”.
Så vad vi har är egentligen inte ett problem där vi behöver finna svaret på hur vi ska kunna mätta den växande befolkningen. Idag produceras mat nog för att mätta alla, problemet är att maten används för att föda djur som ska bli kött istället för att mätta människor. Samtidigt som den produktionen förstör miljön…
Nej, det låter väl inte särskilt vettigt? Men faktum är ju att det görs, de flesta vet om det men tänker inte på det. Direktstöd till animalieproduktion, exportstöd och stöduppköp mm pågår som säljfrämjande åtgärder. Subventioner som verkar för ökad köttproduktion innebär ju därmed att man subventionerar en försämring av miljön. Samtidigt som vi ändå måste vara eniga om att vi behöver göra allt vi kan för att vända skeppet och styra det mot en miljövänligare linje.
Produktionen av animaliska livsmedel står för 18 procent av utsläppen av växthusgaser. Bete och foderodling till den upptar 70 procent av världens jordbruksmark. Skövlingen av regnskog i Sydamerika och andra håll drivs av boskapsuppfödningen, som behöver mer landområden och därmed är en stor källa till klimatpåverkan.
Är det här ok? Jag har inte hört någon som tycker att det är ok att regnskogen skövlas. Inte kan väl någon heller försvara att så stor del av det som odlas går till djurindustrin istället för till människor? Är det inte klokare att vi äter mer av det vi odlar istället för att ge det dit? Djur som plågas i en industri som fördärvar klimatet där man får ut ungefär en åttondel så mycket föda som om man hade ätit det som odlades från början.
Svensk mat- och miljöinformation driver en kampanjen Köttskatt nu! där man vill införa miljöskatter på animaliska produkter och avskaffa subventionerna. Håller du med om att detta kan du skriva på deras namninsamling för detta, det gör du här.
På Ekoutmaningen kan man ta del av olika tips, eller utmaningar som de kallas i detta fall, på att leva ekologiskt. Tanken är att föra diskussioner, informera och att få fler att välja ekologiskt som sitt val när de handlar.