Vego Eco
Uppmaning att bli vegan
Den veganska livsstilen fortsätter att ta plats i samhället. I veckan har DN rapporterat om matfestival som vilt äventyr och kändisar som uppmuntrar att äta veganskt.
Citatet ”En vegansk matfestival lanseras nu som det vildaste ’växtbaserade partyt’ i London” mötte en när en öppnade tidningen och förgyllde onekligen morgonen igår. Det handlade om att de brittiska nattklubbarna krisar till följd av att folk hellre ägnar sig åt inomhusgolf, studsmattor och veganmat än sprit och dj-musik. Klubbranschen har krympt med 2,7 miljarder kronor på fem år på grund av detta.
Kändisuppmaning för veganism
När kändisar går ut med sina livsval följer inte sällan fans efter och många kan inspireras av förebilders val. Därför är kända personers val av större vikt än vad som kanske många tror. Nu är det artistparet Beyoncé och Jay-Z som uppmanar sina fans att bli veganer. Enligt DN är budskapet resultatetet av den ”andliga och fysiska rening” som de har genomgått.
Paret testade vegankost under en knapp månad under 2013, efter en uppmaning från Jay-Z:s hälsoinstruktör. Nu vill de båda artisterna få sina fans att byta vanor inte bara av hälsoskäl utan också för miljöns skull där bland annat förändringen att bli förlder påverkat dem i deras val.
Dieter handlar inte bara om hälsa utan även om klimat. Något de nu har insett och uppmuntrar andra att följa efter. Väldigt trevligt, hoppas fler inser det fina med att skippa animalier. Oavsett om valet beror på hälsa, djur eller klimat. Eller alltihop.
Hållbara och stärkande vinterprat
Vinter i P1 är en liten skara populära pratare som fyller kylan med sina vinterprat under några dagar efter jul. En som har vana av att klä sina ord i vacker natursmyckning är Mattias Alexandrov Klum som berättar om sina resor om att skildra vår natur.
Mattias Alexandrov Klum är dokumentärfilmare som har genomfört stora expeditioner i hela världen med specialisering på att fotografera och filma natur, miljö och kultur. Han berättar känslofyllt om en manta som räddas från en stålvajer, om vikten av att värdesätta vårt dricksvatten, något vi i Sverige tar så för givet, om vår förmåga att lägga skulden på andra när vi istället måste se kring vårt eget hus. Att Östersjön är bottendöd kan vi inte lasta varken Kina, Indien eller Trump för.
Det är ett fint program där han är insiktsfull nog att tala om normer som han själv har fastnat i. Där det krävs en kärleksrelation för att väcka honom ur de gamla normer om att han i sitt varierande arbete måste äta kött. Något som han intalat sig att han inte kan bryta, trots den kärlek och kunskap han har för vår natur. Det är ett program väl värt att lyssna på.
Samtycke är enkelt
Ett annan av vinterpratarna är Katarina Wennstams program. Hon pratade även i somras och ger nu, precis som då, ett program som absolut måste lyssnas på. Hållbarhet handlar även om oss människor och är det någon som på ett tydligt sätt kan öppna ögonen på folk för att lyfta de inskränkta, sexistiska beteenden som pågår omkring oss så är det hon.
För den som inte vet är Katarina Wennstam kriminalreporter och journalist som skriver och debatterar om mäns våld mot kvinnor och kvinnors rätt till sin sexualitet.
En av de saker hon sa i Sommarprogrammet blev vida spritt: ”En kvinna som vill ligger inte still”. I vinterpratet fortsätter hon att prata om skillnaden mellan önskat och oönskat sex, som varför samtycke är viktigt (och enkelt!) med jämförelsen att dricka en kopp te. Hon sätter fingret på så mycket som är vardag för så många att det kan vara svårt att ifrågasätta. Något #metoo har hjälpt till att öppna ögonen på många.
Programmet är så otroligt bra! Det är enkelt, klart och tydligt. Detta program borde helt enkelt alla lyssna på, det bör spelas upp i alla skolor vilket många faktiskt gjort med sommarprogrammet. Väldigt positivt, hoppas att de skolor som inte gjort det gör det, och även med detta program.
Ska vi få en jämställd värld fri från sexuella övergrepp är det dags att vakna, lyssna och värna om allas lika värde. En sätt är att lyssna på Katarina Wennstam som här tar upp det ur så många vinklar, alla lika självklara och begripliga att det inte blir annat än pinsamt när en hör henne göra jämförelser och fördomar. Att radera dessa vidriga gamla normer och övergrepp är verkligen en väg till en mer hållbar värld.
Här kan du lyssna på Katarina Wennstams program
Här kan du lyssna på Mattias Alexandrov Klums program
Visst fixar du utmaningen att äta veganskt 31 dagar?
Tål du en utmaning i början på året? En som är bra för både din hälsa, klimat och djuren? Skippa animalier i 31 dagar och häng med på Veganuari.
För andra året i rad håller Djurens Rätt i kampanjen Veganuari, en utmaning för den som vill börja året med nya gröna vanor. Veganuari är ett samarbete med den brittiska organisationen Veganuary, som arrangerade kampanjen för första gången 2014. Sedan dess har över 250 000 personer från 193 länder antagit utmaningen att äta veganskt under en månad.
Förra året deltog över 6 000 personer i kampanjen. Förhoppningen är förstås att ännu fler ska testa på veganskt i år. Intresset för vegansk kost verkar öka så förhoppningsvis antar sig fler och fler denna utmaning, som snarare ska ses som en möjlighet. En möjlighet att skaffa sig bättre vanor. Om en testar på en del nya rätter och ingredienser så kommer en sannolikt att hitta en hel del gott som kan bli del av en vardag framöver. Detta är inget måste för att bli vegan, men ger möjligheten att minska den animaliska konsumtionen på sikt.
Att detta ska ses som en stor utmaning en ska anta sig är lite negativt tycker jag. Istället borde det bara ses som en bra och rolig möjlighet. Det är absolut inte svårt. Det handlar för en del personer förstås om att tänka nytt och nyheter och förändringar kan absolut vara jobbigt. Men att äta veganskt är inte i sig något svårt och utmanande. Den föreställningen vore det tråkigt om folk får.
Nytt år, nya möjligheter
Många ger nyårslöften och oavsett om en gör det eller inte brukar många se det som ett bra tillfälle att börja en ny vana. För den som vill ha lite hjälp på traven är detta ett perfekt tillfälle. Den som går med i Veganuari får ett mail varje dag med recept, tips, inspiration, stöd och pepp för att kunna äta veganskt under en hel månad.
Enligt Djurens rätt minskade köttkonsumtionen med 2,6 procent under 2017, vilket var den största minskningen sedan 1990, och under de nio första månaderna av 2018 redovisas en minskning med 2,8 procent. Detta motsvarar 1,8 kg kött mindre per person. Håller denna utveckling så kan vi förhoppningsvis se ännu en nedgång under 2019. En mycket välkommen sak för klimat och folkhälsa.
Hållbarhet synligt bland årets nyord
Årets nyordslista har presenterats och innehåller 33 ord som “etablerat sig i svenskan under 2018”. Positivt är att flera ord pekar ut hållbarhetsområdet.
Hur mycket dessa ord verkligen har etablerat sig bland folket ska jag låta vara osagt men det är väldigt bra om ord som kopplas till klimat och miljödebatt lyfts. Ord som kopplas hit är diskussionerna om flygets klimatpåverkan där flygskam blev ett vanligt ord. Ordet speglar en känsla av att det ur miljösynpunkt är en förkastlig handling att flyga. Kan det bidra till att fler tänker efter innan de väljer flyg för att göra andra val istället? Förhoppningsvis bidrar det till en högre medvetenhet som leder framåt i rätt riktning i alla fall.
Ett annat ord är nollavfall som handlar om en strävan att inte producera något avfall som inte kan återvinnas eller komposteras. Kommer från engelskans kanske mer vanliga uttryck “zero waste”.
Ytterligare ett ord på listan som även det relaterar till avfall är bokashi. Det kommer från japanskan och är en metod där matavfall komposteras genom fermentering. Det är ett effektivt sätt att återvinna matavfall och omvandla det till jord och gödning utan kemikalier. Med hjälp av mikroorganismer omvandlas matavfallet till jordförbättring som kan användas i rabatten och kökslandet.
Detta leder vidare till mat och där syns ett ord som inom vegankretsar har revolutionerat om inte matlagningen så åtminstone bakning; aquafaba. Förra året kom ordet veganisera med på listan och i år detta. En fingervisning om hur intresset för veganismen tar större plats bland fler. För den som inte vet är aquafaba det spad från kikärtor, eller bönor, som kan användas som ersättning för äggvita.
Utöver hållbarhetsområdet så har förstås digitaliseringen bidragit till många nya ord. Något som i sig förhoppningsvis kommer bidra till att öka hållbarhetsarbetet med olika tjänster och andra smarta lösningar för ett mer inkluderande samhälle.
Här kan du läsa hela listan av nyorden.
Sista julklapparna
Några sista klappar att fixa? Men brist på tid och idéer?
Varför inte lägga pengarna på något som ger glädje och nytta lång tid framöver? Ett medlemskap eller gåva i en organisation som arbetar för vårt klimat, mänskliga rättigheter eller djuren gör alla nytta på sikt.
Här är tips på några organisationer som du kan ge bort medlemskap eller skänka en slant till som julklapp istället för en onödig pryl:
- Amesty, arbetar för mänskliga rättigheter, olika fokus inom särskilda områden som kvinnors rättigheter och migration.
- Barncancerfonden, stöd kampen mot barncancer.
- Djurens rätt, arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.
- Fatta, arbetar mot sexuellt våld, för samtycke i praktik och lagstiftning och för att nå samhällsförändring.
- Naturskyddsföreningen, arbetar för naturskydd och miljövård där du kan välja till vilket specifikt område gåvan ska gå till.
- Trygga barnen, arbetar med att stötta barn och unga som har en nära anhörig som har problem med alkohol, andra droger eller mår psykiskt dåligt.
- WWF, arbetar för klimatet och att aktivt för att bevara den biologiska mångfalden och för att säkra hotade arters överlevnad.
Detta är bara några tips, det finns många fler organisationer som arbetar aktivt för en bättre och mer hållbar värld.
Gretas klimatkamp måste bli allas kamp
Klimatet kan inte vänta. Ändå pratar inte politikerna om klimathotet. Kraftfulla beslut och insatser behövs men lyser med sin frånvaro. Men folk har börjat resa sig. Greta Thunbergs klimatstrejk har spridit sig till en mängd platser i Stockholm. Och fortsätter sprida sig ut i landet och världen.
När Greta Thunberg satte sig för att strejka för vår framtid, för krav på en klimatpolitik som gör att vi kan leva upp till Parisavtalet, lyftes många ögonbryn. Ska inte barnet gå i skolan? Men som hon själv säger, varför ska hon gå i skolan om det inte finns någon framtid? Världen räddas inte genom att följa regler, reglerna behöver ändras.
Inför FN:s klimakonferens i Katowice arrangerades klimatmanifestationer utanför över 100 kommunhus i Sverige.
Kris för familj och klimat
Boken Scener ut hjärtat, skriven av Greta Thunbergs föräldrar Malena Ernman och Svante Thunberg, är en bok om kris, en familjekris och en klimatkris. I boken får en ta del av den bakomliggande frustration och oförståelse, framförallt Gretas som är den som leder familjen hit, för flatheten från politiker och näringsliv inför klimathotet.
Och det är bara att instämma. Det är obegripligt att så lite görs, att det är så tyst. För ett barn som tänker på det ifrågasättande sätt som Greta gör, vilket en önskar att långt fler gjorde, blir det inget annat än obegripligt. En skräck för en obefintlig framtid men som nu ett barn tagit sig kraft att kämpa för. Men det borde rimligen inte behövas. Det borde ligga på andras ansvar, men det är det uteblivna ansvaret som gör att vi är där vi är idag.
Boken är en arg betraktelse där inlindande floskler uteblir till förmån för raka, kalla fakta. Där författarna inte hymlar med sitt eget ansvar, där de i sin priviligierade situation kan – och bör – göra något. Skönt. För de som orsakar de största utsläppen är de som tjänar mest pengar. Rimligen borde det vara tvärtom, de som har råd borde bidra – inte förstöra. Men så ser det inte ut idag. Tid är pengar, rika borde ha mest tid och därmed kunna ta sig tid att åka tåg, inte flyga var helst och när helst de känner för det. Men så ser det som vi vet inte ut.
Klimatkampen sprider sig
Gretas kamp för en framtid har spridit sig stort vid det här laget. Och fler ansluter till kraven om utsläppsminskningar av koldioxid på både kommunal, regional och nationell nivå. Det är många privatpersoner som sympatiserar med Gretas skolstrejk på Mynttorget i Stockholm.
Det har även blivit starten på en rörelse där grupperingar börjat ske. Likt #metoo, där olika yrkesgrupper gick samman, har nu ett liknande scenario startat för klimatet. Det började med ett gäng författare, med bland andra klimatförespråkaren Sara Bergmark Elfgren i spetsen. Sedan har bland andra lärare, sjusköterskor, psykologer och advokater följt efter. Som Sara uttrycker det, “hashtags kan knappast rädda världen, men vi måste visa våra politiker hur brett stödet är för en mer ambitiös klimatpolitik”.
#fridaysforfuture har blivit ett begrepp och vi lever i en tid då vi har möjlighet att påverka. Jämställdhet och hållbarhet hör ihop, precis som klimatet, och här har vi visat att vi tillsammans kan vara starka. Kan en 15-åring så kan vi andra. Det gäller bara att vi får fler att vakna. Och tillsammans går det. Tillsammans blir vi många, och det är oss politikerna vill nå. Nån dag måste de väl ändå vakna? Inse att det är dags att ta tag i detta. Annars behöver vi inga politiker. En förstörd värld behöver varken dem eller skola, och det var där rörelsen började – med en skolstrejk.
Insikten hos Greta att en utbildning inte är värt något om det inte finns någon värld kvar. Men där ska vi väl ändå inte behöva hamna?
Några av de förslag som har lämnats in till kommuner:
- En koldioxidbudget med årliga utsläppsminskningar på minst tio procent och uppnå nollutsläpp till år 2030.
- Att alla aktörer, företag, organisationer och offentlig verksamhet, ska utarbeta planer för att minska sina utsläpp i motsvarande grad.
- Ett kontinuerligt informations- och folkbildningsarbete i dialog med lokala organisationer, näringsliv och skolor i syfte att årligen nå alla invånare och elever.
Recension av boken Scener ur hjärtat.
Denna text har även införts i tidningen Syre.
Fiskbutiker säljer hotad ål till jul
Tidigare reflektion av attityder och utbud av julbord visade att det finns flera goda exempel att glädjas åt och mätta magen med. Men animaliernas tradition är djupt rotad. Än värre är det att många struntar i att ta ansvar och aktivt bidrar till utrotning.
Att äta vegetariskt är att göra en vänlig insats för vår planet. När det talas om kost och klimat ligger ofta fokus på de höga klimatfotavtryck som kött och mejeriprodukter har men många andra aspekter som arters överlevnad och djurrättsfrågor hamnar då i skuggan. Till jul är det särskilt en art som bör hamna i rampljuset som är akut hotad. Ålen.
Fisket av utrotningshotad art fortsätter
Larmen om att ålen är utrotningshotad har pågått i många år ändå händer inte så mycket. Ett fiskestopp vore på sin plats men politikernas flathet gör att ett sådant lyser med sin frånvaro. Istället har vi kunnat se hur denna uråldriga art närmast har utplånats på kort tid. Från 1950-talet till 2015 minskade antalet yngel 95 procent, trots detta pågår ålfiske.
Ålen föds på stora djup i Sargassohavet utanför den amerikanska ostkusten, driver med strömmen till östra Atlanten och simmar vidare upp i floder och sjöar i Europa. När de vuxit upp till blankål, när de är 12–18 år, vandrar de tillbaka till Sargassohavet där de sedan dör efter leken. En sak som efterfrågas är att säkerställa vandringsvägar för ålen i Europas floder. Det är här som 70–90 procent av ålarna beräknas mista sina liv när de passerar vattenkraftturbiner, inte minst i Sverige som har mycket vattenkraft.
Ål Anguilla Anguilla fast i fiskenät, Stavanger, Norge. Foto: Rudolf Svenson, WWF
Trots denna alarmerande situation säljer två av tre fiskbutiker ål till julen, enligt en ny undersökning från Världsnaturfonden WWF. En svag ökning syns tragiskt nog hos livsmedelskedjorna. Något ljusare är det att ålen sedan länge är borta från färjerederierna och trenden att säga nej till ål är stark på restauranger. Men många fiskbutiker fortsätter alltså att sälja ål. Givetvis borde det inte vara något annat än nolltolerans mot hotade arter på julbordet.
Skåne och Stockholmsområdet värstingarna i landet
Undersökningen visar att 67 procent av fiskaffärerna, knappt 12 procent av restaurangerna och cirka 8 procent av livsmedelsbutikerna i Sverige säljer ål. Värst är det i Stockholmsområdet och i Skåne. Samma undersökning visar också att sex procent av svenskarna ätit ål det senaste året vilket är en minskning från åtta procent förra året. Men allt över noll är oacceptabelt och att en tredjedel av de ledande lokalpolitikerna i sydsverige äter ål säger en del om ignoransen för denna viktiga fråga.
En del motiverar sin ålkunsumtion med att den är odlad och därför inte hotad. Men WWF menar att det argumentet inte håller.
– Odlad ål är ung vildfångad ål som sätts i fångenskap och matas för att växa sig stor. Den kommer från samma hotade bestånd. Ingen ål kan föröka sig i fångenskap, säger Karin Glaumann, fiskexpert på WWF.
Utbrett tjuvfiske
Ålfisket förbjöds 2007 för fritids- och yrkesfisket, men 202 yrkesfiskare har undantag med särskilt tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten, HaV. I år infördes förbud för yrkesfiske efter ål i havet under en valfri sammanhängande period på tre månader, mellan den 1 september 2018 och den 31 januari 2019. Utöver detta finns det ett utbrett tjuvfiske. Hittills i år har HaV upptäckt och beslagtagit 204 redskap och ålryssjor jämfört med totalt 163 under 2017.
Bojkotta!
Att detta är vansinne och borde upphöra omedelbart är helt självklart. Varför politikerna inte tar detta på större allvar är en gåta. Men vi konsumenter kan ändå enkelt göra skillnad med vår konsumentmakt. Steg ett är givetvis att inte äta ål men allra bäst är det om vi även bojkottar de restauranger och butiker som säljer ål. Det finns alternativ, ni behöver absolut inte äta eller handla av de som bidrar till utrotning av en av jordens äldsta arter.
WWFs ålundersökning 2018 visar:
12 procent av restaurangerna serverar/säljer ål
67 procent av fiskbutiker säljer ål
Knappt åtta procent av livsmedelskedjorna säljer ål
Inga rederier uppger att de säljer ål
Inga grossister/storkök uppger att de säljer/levererar ål
Denna text har även publicerats i tidningen Syre.
Veckomeny 17 december
Sista veckan innan julhelgen tar vid. Menyn består av grytor och cannelloni och avslutas med lite juliga smaker.
Måndag: Gyllene korvgryta
Tisdag: Pasta med gräddkokta grönsaker, använd växtbaserade produkter för vegansk recept
Onsdag: Gratinerade rotsaker med tofu
Torsdag: Kokos- och kikärtsgryta
Fredag: Vegetarisk cannelloni med spenat
Lördag: Stuvad vitkål
Söndag: Grönkålspaj
Servera med grönsaker, smaklig måltid och god jul!
Scener ur hjärtat – klarspråk om klimathotet
Varför händer så lite, varför tar inte politiker och näringsliv ansvar för vårt klimat? För den som insett hotet vi står inför kan dessa frågor vara gigantiska och obegripliga. Även forskare och klimatförespråkare kan höras använda runda ord om att det inte är så väldigt illa.
Men en som inte kunde förlika sig med dessa fraser och ansvarigas oförmåga att handla är Greta Thunberg. Hennes kamp för klimatet började med en kamp för sitt eget liv. När hon blev sjuk, mycket sjuk, där hon inte kunde äta eller delta i skola eller samhälle stod föräldrar och läkarkår handfallna innan de kunde hitta svar. Svar som grundade sig i Gretas olika diagnoser och hennes förmåga att se krisen för vad den är. En Kris.
Insikt via sjukdom
Boken Scener ur hjärtat är skriven av Greta Thunbergs föräldrar Malena Ernman och Svante Thunberg. Boken handlar om kriser, en familjekris och en klimatkris. Här finns det inte några inlindade tomma fraser om att det är ok att fortsätta som tidigare. För det går inte. Läsaren får ta del av den bakomliggande frustration och oförståelse, framförallt Gretas som är den som leder familjen hit, mot insikten om klimatkrisen. Något som kommer via sjukdom, Greta slutar äta, får diagnoser som hjälper dem att förstå deras olika beteenden där både hennes syster och mamma också diagnostiseras. Barn med olika kognitiva förmågor beter sig på olika vis, tar in olika saker och hos Greta blir bearbetningen av omvärlden denna kris som vänds till en slagkraftig kamp för klimatet.
Gretas öppna påpekanden om människors dumheter, föräldrar som låter barn ha fyrhjulingar som leksaker – och säkert vattenskotrar på somrarna – inflikar hon syrligt, likväl som alla de som säger att de vill väl men inte gör något. Inte vill bidra, inte vill förändra. Trots att det är dags nu. Det går inte att vänta.
Det är ingen munter bok men det är just vad som är avsikten, för det är inte muntert. När familjen får förfrågningar om att delta i olika sammanhang om klimatet, men som ska vara positiva, tackar de nej. Det är inte positivt. Det är allvar. Frågan är om de som inte insett att det är allvar orkar läsa boken? Tack vare Malenas kändisskap och den enorma uppmärksamhet Greta fått med sin klimatstrejk så är det förhoppningsvis det. Annars gör den tyvärr inte så mycket nytta.
Gretas kamp, hennes skolstrejk för klimatet där #FridaysForFuture har blivit en global rörelse, har visat att det går att få folk att engagera sig. Och med det borde fler vakna och de, och alla andra, får gärna läsa boken. Den säger som det är, Greta vars röst hörs boken igenom, har en genialisk förmåga att med tydlighet lyfta fakta och insikter om läget. Att det är kris. Men denna unga person ger hopp, få har förmågan att uttrycka sig så klarsynt och begripligt som hon. Just därför borde alla läsa den.
Fixa veganska värmeljus
Värmeljus av raps är ett bra alternativ till ljus tillverkade av mindre miljövänliga alternativ baserade på fossila ingredienser. Nu finns Sveriges första Svanen-märkta värmeljus i handeln. De är veganska, gjorda på rapsvax och uppfyller även Svanens miljömärkta krav gällande sotbildning, tungmetaller, färgämnen och dofter.
Mörker och juletid pockar på ljus att lysa upp tillvaron med. Det är lätt hänt att orsaka både sin egen hälsa såväl som göra klimatet en otjänst om en inte tänker på vad det är som tänds.
Miljömärkta värmeljus
Axfoods egna varumärke Fixa har lanserat en serie miljövänliga artiklar som fryspåsar, avfallspåsar och just värmeljus. De nya miljömärkta värmeljusen har ljuskoppar som är gjorda av återvunnen plast och ljusen består av 95 procent rapsvax och fem procent paraffin, till skillnad mot andra värmeljus som brukar vara tillverkade av fossil råvara, palmolja och/eller stearin.
– De nya miljömärkta värmeljusen från Fixa gör det möjligt för kunderna att göra ett bra miljöval. Om man som kund både vill att ljusmassan kommer från bioråvara och vill slippa köpa en resurskrävande aluminiumkopp har det hittills inte varit så lätt att hitta bra alternativ med hög kvalitet, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.
Värmeljusen säljs på Willys, Hemköp, Tempo och Eurocash. Brinntiden är 6 timmar och priset, för en förpackning med 27 värmeljus, är cirka 30 kronor. Ett bra alternativ till de annars ofta lite dyrare ljus som måste bli valet om en vill ha ljus som inte är helt baserade på stearin eller fossila ämnen. Men det kan onekligen vara väldigt trevligt att unna sig sådana fortsättningsvis också. De har ju ofta andra egenskaper som är mysiga, som härlig doft eller till och med massagemöjlighet.
Här finns mer att läsa om olika ljusalternativ som är veganska och miljövänliga.
Vego Eco 