
För att minska klimatpåverkan är det många som arbetar för att gå mot ett proteinskifte, från animalisk till växtbaserad kost. Nu har forskning och samarbete lett fram till lansering av en ny, svenskodlad baljväxtfärs.
Tre mil norr om Stockholm ligger Torsåker gård, det är här baljväxtfärsen har utvecklats. Färsen består av sötlupin, åkerböna, gråärt, raps och salt, ingenting annat. Till glädje för de som vill slippa se en oändligt lång ingredienslista med tillsatser och e-nummer. Den är dessutom fri från soja, något många vegetabiliska köttsubstitut annars ofta består av.
Den färska klimatrapporten från FNs klimatpanel IPCC säger tydligt att det är bråttom att minska utsläppen av växthusgaser och där är kosten ett viktigt område. Elin Röös, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har precis publicerat en rapport med fokus på kött och dess utsläpp. Kosten står för en fjärdedel av våra utsläpp och fördelningen av olika livsmedels utsläpp talar sitt tydliga språk. Nötkött står för 30 procent, övrigt kött och ägg 23 procent och mejeriprodukter 17 procent. Det är förstås mycket som behöver ändras för att nå klimatmålen men det säger sig självt att vi har kommit lång bit på väg bara av att ändra våra kostvanor.
Det intressanta som Elin påpekade vid lanseringen av den nya färsen, är att vegetabiliska proteinalternativ har ungefär samma mängd protein som kött, men det är en enorm skillnad i utsläpp. Om hälften av köttet byts ut mot baljväxter blir resultatet 20 procent lägre klimatpåverkan och 23 procent mindre markanvändning.
Torsåker gård har varit delaktiga i utvecklingen av den svenskodlade baljväxtfärsen. Det är en testgård och ett utvecklingscentrum för framtidens hållbara livsmedel som drivs av den icke vinstdrivande hållbarhetsorganisationen Axfoundation. Ett av Torsåkers fokusområden är svenskodlade proteingrödor och provodling av ett antal baljväxtsorter. Produktutveckling på råvarorna har till slut lett fram till den baljväxtfärs som nu lanserats. Produkten har samma användningsområden som köttfärsens.
Viktiga parametrar i utvecklingen av färsen har varit att råvarorna ska vara svenska, klimatsmarta och innehålla minst lika mycket näring som köttfärs. Att just köttfärs användes som referens beror på att det är den köttråvara som svensken använder mest. Resultatet är en baljväxtfärs som innehåller mer kostfiber än kött och har dessutom ett lågt GI.
Vägen mot lansering har bestått av forskning och testning för att kunna lansera en färs som håller måttet. Goda, växtbaserade alternativ är mycket välkomna men för att få fler än de som redan är vegetarianer att äta mindre kött krävs produkter som upplevs ge samma mättnad och smak som kött.
Urban Deli, som har flera restauranger och matbutiker i Stockholm, har som ambition att skapa hållbarhet genom innovation. De vill verka för att minska matsvinn och skapa framtidens mat. Att servera alternativa proteinkällor och inspirera till att prova nya produkter är en självklarhet för dem. Som jag tipsat om tidigare så är det här som färsen lanseras. Först ut är två olika färdigrätter, bolognese och lasagne. Två riktiga klassiker där färsen minst sagt är en bärande ingrediens. Det riktigt fina med detta, som tål att upprepas, är att Urban Deli valt att ta bort nötfärsen helt ur dessa rätter så det kommer inte att finnas två olika alternativ. De normaliserar med detta det vegetariska vilket är mycket välkommet.
Urban Deli hoppas att ingen kommer att märka någon skillnad, det ska verkligen bli intressant att se hur det tas emot. Förhoppningsvis får de rätt. Utöver detta positiva beslut går dessutom fem procent av priset på rätterna tillbaka till forskning och innovationsstöd till Axfood Foundation. Så det blir dubbelt gott.
En version av denna text har även publicerats i tidningen Syre.
Ny veckomeny med wok, pastagryta och en spenatpaj som får avsluta veckan.
Måndag: Raggmunk
Tisdag: Vegetarisk wok med cashewnötter
Onsdag: Bolognese på belugalinser
Torsdag: Potatis, vegobullar och sås. Gör egna vegobullar eller förenkla genom att köpa färdiga, det finns en mängd att välja på i kyl- och frysdisken
Fredag: Taco
Lördag: Pastagryta med gräddsås och tofu
Söndag: Spenatpaj med oliver och pinjenötter
Glöm inte att servera tillsammans med goda, gärna färgglada, grönsaker. Smaklig måltid!
Julen närmar sig och med den uppmaningar om shopping. Det hela kickas igång med Black Friday, en dag där butikerna vill ta handeln till nya nivåer. Konsumtionshetsen triggas av deras branskande reaskyltar. Men det finns de som vill stoppa köphetsen och vill flytta fokus från konsumtion till tjänster och återbruk.
Den 23 november är det Black Friday, konsumtionsdagen som ursprungligen kommer från USA och infaller dagen efter Thanksgiving, den fjärde torsdagen i november. Den här dagen har blivit USA:s största shopping- och readag som ses som starten för julhandeln. Uttrycket sägs härröra till att det är nu som affärer och företag kan börja se en vinst för året. Om detta stämmer är oklart. Enligt Wikipedia härstammar uttrycket ursprungligen från den stora trafik- och fotgängarökningen som kom dagen efter Thanksgiving. Oavsett detta så har begreppet importerats till Sverige där den svenska handeln givetvis har hängt på uttrycket och bombarderar oss med reaerbjudanden.
Alla är tack och lov inte lika förtjusta över Black Fridays reahets. På en klimatkrisande planet känns det tämligen unket med dessa hysteriska dagar och som motreaktion till detta har White Monday lanserats. Denna dag infaller måndagen före Black Friday, i år alltså den 19 november. Syftet med dagen är att lyfta fram cirkulära alternativ som en motpol till den nykonsumtion och köphets som fredagen uppmanar till.
Under White Monday så kommer företag som erbjuder delnings- och cirkulära tjänster att tillsammans sprida information om alternativa köpval. De vill på det viset göra det enkelt för för personer att laga, hyra och återanvända saker istället för att köpa nytt. Ett schysst val som de uttrycker det.
Den här uppmaningen är både välkommen och välbehövlig. Hur många har inte sagt att “jag kan inte stå emot de lockande priserna”? Med ökad information om olika sätt att kunna laga eller hyra saker kan förhoppningsvis folk upptäcka att det kan bli ännu billigare än vad de utreade produkterna kostar. Marknadsplatser som Tradera och Blocket är med precis som många företag som arbetar med att återbruka. Emmaus, Bye Buy Baby och Remake är några andra exempel.
Den digitala utvecklingen är en fantastisk möjliggörare av att öka tillgängligheten på tjänster som på olika sätt bidrar till att ta vara på resurser. Ett effektivt sätt att minska konsumtion är att dela med oss. Det är många produkter runt omkring oss som vi använder sällan eller så kort tid att andra likväl kan ta del av dem. Nya exempel kommer titt och tätt, här handlar det om att hjälpas åt att tipsa och påminna varandra om olika lösningar för att sprida det goda ordet.
Exakt vad White Monday alltså handlar om. Hygglo som erbjuder möjligheten att hyra eller hyra ut saker och Retoy, som är en plats där barn byter och lagar leksaker är ett par andra exempel på företag som anslutit sig till konceptet. Retoy ger inte bara möjlighet att återbruka leksaker utan lär även ut hållbar konsumtion till barn och deras vuxna vid olika träffar som sker runt om i landet.
Den 23 november får många av Stockholmarna sin lön. Förhoppningsvis har ni redan sett till att lösa era främsta behov på White Monday, där kanske fått nya kunskaper om cirkulära konsumtionsmöjligheter och på så vis slipper att lägga pengarna på (dumma impuls-) köp på fredagen. Det vinner både planet och plånbok på.
Denna artikel har i ett liknande utförande publicerats i tidningen Syre.
Mack-SM 2018 har sagt sitt. Nu har den godaste mackan korats och vinnaren är en vegansk sådan bakad på fullkorn, rivet rödbets- och morotsskal samt lingon.
I november har åtta finalister från hela landet tävlat om vem som gör den smakrikaste och mest innovativa mackan i Mack-SM 2018. Positivt var att en tydlig hållbarhetstrend med lokala råvaror kunde ses bland bidragen. En var vegansk och tre av dem var lakto-ovo-vegetariska.
Vad härligt att se att hållbarhet kommer fram bland bidragen och givetvis roligast av allt att det är det veganska bidraget som kammar hem förstapriset. Den vinnande mackan är toppad med morotshummus, råpanerad rödbeta, blastsallad och lingongrette och går under namnet Mack-Gyver. Den är tillagad av Mikaela Fischerström som arbetar på Haga Tårtcompani & Bageri i Stockholm.
Mack-SM arrangeras av branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer och är en hyllning till mackan. Juryns motivering till vinnaren är “Årets vinnarmacka har en ambition att ta såväl tävlingen som hela vår värld in i framtiden. Det andra kastar i papperskorgen lyckas årets mackskapare omvandla till en riktig smaksensation. Mackan flörtar inte bara med årets jury utan också med framtida generationer. Ett zero-waste-tänk gör årets vinnare i Mack-SM till en riktig hjälte och en enhällig jury har enats om en ljusare framtid.”
– Fy vad härligt det känns, Sveriges bästa macka! Zero-waste är det som kännetecknar min macka, den är klimatsmart på riktigt. Brödet är dagsgammalt och alla delar av råvarorna som går att använda används, exempelvis är skalet från både morötterna och rödbetorna ingredienser i brödet. Det är så roligt att konceptet nådde fram, det är nutida och går att relatera till, speciellt efter den varma sommaren vi har haft. Själva mackan är både god och enkel. Nu har jag bevisat att det går att göra en riktigt schysst macka på ett riktigt schysst sätt, säger Mikaela Fischerström, vinnare i Mack-SM 2018.
Instämmer med Mikaela, det är verkligen kul när klimatsmarta val hamnar i rampljuset. Med denna vinst får vi förhoppningsvis se fler vegoalternativ – det behövs inte några animalier för att göra en god macka! Stort grattis till Mikaela!
Vegovision har ännu en gång gått av stapeln i Stockholm med . En mässa fullmatad både med utställare och talare, alla redo att peppa och informera om nyheter och fördelar vegansk kost och produkter.
Att äta eller konsumera veganskt har en positiv inverkan på både ens egen hälsa likväl som förbättringar för djurrätt och vårt klimat. Fler intresserar sig därför för detta val och nyheterna har duggat tätt senaste tiden. På mässan var många av dem på plats för att låta besökare provsmaka och testa det som kommit, men även det som komma skall.
En av många efterlängtade produkter som gjorde entré tidigare i år är den klassiska glassen Magnum som kom i vegansk skepnad. De fanns på plats och delade ut gratis glass men även Tre Vänner var där och lät besökarna hugga in på ett par av deras veganska smaker. Det gick även bra att delta i en omröstning på en smak där receptet ännu inte är helt utvecklat men kommer att vara klart till lanseringen den 8 januari. En lansering där en mängd konsumenter fått vara med att säga sin talan.
Ostar, biffar, drycker, godis, nuggets… Det var en aldrig sinande rad av provsmakningsmöjligheter på mässan. Efter att ha smakat sig förbi otaliga utställare var det knappt att en orkade mer. Med detta sagt kan tilläggas att det finns oerhört mycket gott. Även sedan länge existerande produkter som falafel i ny kryddning, ostar i olika smaker precis som choklad där en idag kan välja mellan många varianter beroende på vad en är sugen på eller vilken maträtt som ska lagas.
Det fanns minst sagt väldigt mycket gott att hugga in på. Att det inte finns någon veganmat som är god, något jag fick höra av en köttätare förra veckan, är närmast skrattretande. Att det finns visste vi redan, men mitt bland utbudet på mässan är det besynnerligt att det fortfarande finns de som är så starkt förankrade med sina normer att de faktiskt tror det.
Normer har kommit ännu mer i sin dager nyligen då det blossat upp en debatt om veganmatens vara eller icke vara i skolan. Argumenten mot dess existens är svaga sådana och lutar sig på normer och fördomar snarare än fakta och kunskap. Därför var det extra roligt att ta del av nyheten om vem som i år tilldelades Djurens Rätts pris Guldråttan. Priset delades ut till Globala gymnasiet i Stockholm som prisas för sina djuretiska och hållbara val i skolmatsalen, de ”är förebilder för offentlig verksamhet.”
Utmärkelsen har delats ut sedan 1987 av Djurens Rätt och tilldelas någon eller några som har gjort en exceptionell insats för djuren under året. Att det går till en skola lyfter verkligen möjligheten att argumentera mot fördomarna som en del har om vegansk mat. En mycket viktig sak då det handlar om nästa generationers hälsa men även det enorma avtryck kosten har på vårt klimat. För det är stora mängder det handlar om, ser en till inte bara skolan, utan även vård och omsorg, handlar det om cirka tre miljoner måltider, varje dag.
– Vi behöver förändra vår syn på vegomat i offentlig miljö och skola. Det händer mycket nu och fler upptäcker att vegomaten inte bara är miljövänligare och fräschare att jobba med professionellt, utan att det också är spännande och kan vara himmelskt god. Vegetariskt och vegan har gått från nischad specialkost till att ta upp alltmer av menyn i flera skolor men i samma stund agerar en del kommuner helt tvärtom, och tillgodoser inte vegankost till någon. Till dem kan vi bara säga: ”Det är ju inte svårt alls. Vad är problemet? Kan vi, kan alla!” säger, Magnus Naess, kock på Globala gymnasiet när han tog emot utmärkelsen Guldråttan.

Globala gymnasiet i Stockholm tilldelades utmärkelsen Guldråttan vid Vegovision 2018. Foto: Djurens rätt.
Positivt är att fler och fler organisationer, skolor och sjukhus ställer om till mer vegetarisk mat. Förra veckan berättade Syre om Djurgårdens Waldorfskola som för en tid sedan gick över till att enbart servera växtbaserad mat. Låt oss hoppas att detta är en trend vi får se mer av framöver.
Årets Guldråtta är vardagshjältar i ordets rätta bemärkelse. Varje dag har de serverat mer hållbara och djuretiska måltider till sina elever och gått i bräschen för att bryta mot köttnormen. Globala gymnasiet är en stor källa till inspiration för annan kommunal och offentlig verksamhet. De visar att förändring sker tallrik för tallrik.
Denna text har även införts i tidningen Syre.
Ny vecka igen med bland annat korvgryta och vegetarisk kålpudding.
Måndag: Gyllene korvgryta med ris
Tisdag: Nudelsoppa med kokos och grönt
Onsdag: Pastagratäng med broccoli
Torsdag: Vegetarisk kålpudding med potatis
Fredag: Hamburgare med pommes
Lördag: Krämig potatiscurry
Söndag: Ajvarkryddad bulgursallad
Servera med grönsaker, smaklig måltid!
Fler klimatsmarta matinnovationer lanseras på marknaden. Nu tar ett nytt svenskt livsmedel sig raskt fram bland restaurangerna. En fiberrik produkt baserad på fermenterade, öländska ärtor.
Det är produkten Bärta som vinner mark och är gjord av öländska ärtor som har fermenterats på indonesiskt vis. Tekniken bygger på den indonesiska traditionen att göra tempeh av sojabönor, men som nu har vidareutvecklats till att användas för svenska ärtor.
− Mitt mål har hela tiden varit att produkterna ska ha maximal smak samtidigt som de har ett minimalt klimatavtryck. Under fyra år har jag arbetat intensivt med att utveckla näringsrik tempeh på öländska och ekologiska gula ärtor, säger Pia Qvarnström, vd och produktutvecklare på Swedish Temptations.
Bärta produceras i Blekinge och finns än så länge bara tillgängligt på restauranger där gensvaret har varit stort. Inom kort planeras lansering även i dagligvaruhandeln. Bärta finns i dagsläget som Bärta Naturell, Bärta burgare, Bärta bitar Chili&Lime och Bärta Alspånsrökt.
Påståenden om att det är svårt att äta veganskt blir allt mer avlägset och tillhör det förflutna. Att innovationsandan har tagit en så självklar plats inom livsmedelsbranschen känns väldigt positivt. Med fler produkter bör det onekligen gå att hitta något klimatsmart som faller alla i smaken, även de som är vana att äta kött. Ser fram emot chansen att smaka denna, en förutsättning är onekligen att produkterna blir lättillgängliga.
Djurens Rätt vill få fler att bli medvetna om det ovärdiga liv som enorma mängder djur får utstå inom livsmedelsindustrin. Nu ber de om allmänhetens hjälp att göra det.
Organisationens kampanj 99 miljoner visar verkligheten för kycklingarna. Det är de djur som är flest i livsmedelsindustrin och som har det sämst. Nu vill de visa kycklingarnas verklighet i tv. 99 miljoner kycklingar slaktas varje år i Sverige. Tre stycken kycklingar per sekund.
Under våren och hösten har bilder och filmer inifrån den svenska kycklingindustrin visats i tidningsannonser, på stan och i sociala medier. Nu vill de även, för att nå ut till ännu fler personer, visa detta med tv-reklam. Önskan är att genom detta få så många som möjligt att se kycklingarnas vardag och därmed inspireras att göra djurvänliga val.
Du kan hjälp Djurens Rätt att bekosta tv-reklamen genom att ge en gåva. Du kan swisha, betala via webb eller via Facebookinsamlingen.
Denna vecka blir det bland annat kebab, paj och spenatlasagne.
Måndag: Vegetarisk pytt
Tisdag: Kebab med pommes
Onsdag: Broccoli- och blomkålspasta, använd vegetabilisk ost för vegansk måltid
Torsdag: Tofu- och kikärtscurry med spenat
Fredag: Z:as färspaj
Lördag: Shepherd’s Pie
Söndag: Spenatlasagne
Servera med grönsaker, smaklig måltid!
Hungrig och på språng i stan? Är du i närheten av Hornsgatan kan du med fördel stanna till på Falafebaren för att äta. Det går snabbt men smakar ändå vällagat. Något många upptäckt, kruxet kan ibland vara att ens komma in i den lilla populära baren.
Falafelbaren har hunnit få några år på nacken och blivit allt mer välkänd bland Stockholmarna. Det hela började sommaren 2012 som en manifestation för mer och bättre street food. Och det får en lugnt säga att de har bidragit till. Men då, när det begav sig i starten, var det endast med en lådcykel och utbudet på vällagad, vegetarisk snabbmat var långt mer begränsad än idag. Lite senare, året efter, öppnades vad som kom att bli Stockholms första falafelbar.
Om det kallas bar istället för restaurang för att behålla snabbmatskänslan eller om det är för att det inte är mycket mer än en bar ska jag låta vara osagt. Som sagt, det kan vara minst sagt trångt, det är inte mycket mer än ett hål i väggen. En liten lokal vid vars bar du gör din beställning. Om du sedan väljer att ta med maten för att avnjuta annanstans eller på plats väljer du förstås själv. Platserna är följaktligen tämligen begränsade men det är en trevlig och gemytlig stämning att sitta där ändå. Den ovälkomna känslan av stress lyser tack och lov med sin frånvaro. Sommartid finns även några uteplatser att slå sig ner vid.
Maten som serveras är mättande och god, de flesta av rätterna är veganska och allt är vegetariskt. En term som dock kan reta somliga, i detta fall syftas det på laktovegetariskt då mjölkprodukter förekommer. Bra är att det är vegetabiliskt löpe i all ost och alla såser är gluten- och laktosfria. Även många av rätterna är glutenfria vilket gör menyn till en inkluderande läsning utan oro för att inte kunna få en måltid, oavsett allergier och kostpreferenser.
Falafeln serveras nyfriterad med traditionella tillbehör som tomat, gurka, rödkål, pickles och tahinisås. Det går att välja olika utföranden som falafel i pitabröd, falafelrullar eller att få det på tallrik. Till det kan en även välja tillägg som pommes, friterad blomkål, börek och förstås olika dipsåser. Allt mat tillreds på beställning så det är ingen lagervara där det ligger staplat enligt snabbmatssystem med rader av förberedda anrättningar som borde ha ätits för ett bra tag sedan.
Det är gott och smakrikt utan att för den skull vara för kryddat eller starkt. För mer smak finns ett par olika sorters såser utställda på borden. Trots att det är mycket av maten som är friterad så upplevs den inte som flottig på det vis en annars kan tänka sig. Mättande utan att vara för tungt och fett, även om det förstås är en långt ifrån fettsnål måltid.
Med vegetarisk inriktning är det ett tämligen lågt klimatfotavtryck redan från början. Utöver det kan en hållbarhetsinriktning ses på Falafelbaren. Kikärtor och kryddor är ekologiska och friteringen sker uteslutande i svensk rapsolja.
Jag, precis som många andra, kommer tillbaka till Falafelbaren gång på gång. Och inte för att det går fort utan för att det är gott och mättande. Maten känns mer vällagad än en del sämre “vanliga” restauranger en råkat hamna på. Det är även härligt att kunna beställa mat utan obefintliga alternativ även om en vill äta helt vegetariskt. Att Falafelbaren har blivit nominerade till DNs Gulddraken vid två tillfällen är inte alls oförtjänt.
Med den lilla lokalen och många som inser det fina med falafel snarare än köttiga snabbmatsvarianter är snarast frågan när det kommer en till Falafelbar till stan. För nog brukar väl ändå populära alternativ ha en tendens att kunna föröka sig? Det vore välkommet, det var ju där det hela började – att arbeta för mer och bättre street food.
Denna recension har även införts i tidningen Syre.