Vego Eco
Odling av jätteräkor i Sverige
Ja, nu ska det bli verklighet. Om några veckor är det premiär för industriell odling av jätteräkor i Uppsala för att i sommar utökas med odling även i Bjuv. Tidigare har vi via en fin kampanj från Naturskyddsföreningen blivit uppmanade att bojkotta denna miljöbov, nu ska vi från annat håll uppmanas att äta den. Bakgrunden till uppmuntran om bojkott är grova miljöförstörande orsaker, något man hävdar inte kommer att ske i Sverige. Tvärtom, här kommer man att tillvarata matrester från matindustrin och odlade alger.
Detta projekt motiveras med att vi måste hitta nya sätt att framställa mat för att täcka vårt matbehov. Men är detta verkligen rätt väg? Den mat som odlas idag räcker till om den används på rätt sätt, det hör man från Naturskyddsföreningen och andra miljöekonomer då och då. Även att vi bör gå över mer till vegetarisk kost för att miljön ska hålla. Vore det då inte vettigare att satsa på odlingar som främjar det? Bättre vore att satsa på vegetabiliska alternativ för att verkligen ta steget mot en mer hållbar matkonsumtion.
Det känns väldigt motsägelsefullt att man satsar på något som historiskt har orsakat stor miljöskada även om man nu har för avsikt att göra det på ett miljövänligare sätt. Att gå ut och säga till konsumenter att det nu är fritt fram att äta jätteräkor kommer sannolikt öka konsumtionen även av de miljöförkastliga. Att folk kommer att hålla koll på skillnaderna och ursprung känns inte sannolikt när det fortfarande finns de som inte är insatta i hur illa ställt det är med de gamla miljöförstörande odlingarna.
Hållbara matvanor handlar om att äta mindre kött och mer proteiner från växtriket. Det finns massor av miljövänliga och fullgoda alternativ till animalier och vill man nyttja vattnets möjligheter är snarare alger något man borde ta vara på mer. Alger nämns även av Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden som ett intressant alternativ. Vegetariska alternativ tillsammans med en radikal minskning av matsvinnet skulle lösa problemet på ett mer effektfullt sätt än att lägga pengarna på animalisk odling.
För att maten ska räcka till alla så krävs en ändring av våra matvanor och vår mathantering. Vegetariskt och ekologiskt bör vara grunden när det handlar om kost samtidigt som alla, konsumenter såväl som industrin, måste ta tillvara på maten. Den mat som finns tillgänglig idag borde givetvis användas till att mätta människor, inte slängas. Samma sak gäller det befängda i att odla enorma mänger sojabönor som går till utfodring av djur som föds upp för att mätta människor. Ett horribelt slöseri med resurser som samtidigt orsakar stor negativ belastning på miljön och lidande för djuren. Samma resursslöseri är det med de fiskodlingar som föds upp på fisk fångade i haven.
Människan vill hävda att den är intelligentare än andra varelser på vår hårt belastade planet men när man tänker på hur galet man använder våra resurser så börjar man tvivla. Det är hög tid att vi börjar ta tillvara på de resurser som finns tillgängliga och lägger pengar och energi på de alternativ som är bäst för miljön. Och där är vegetabilier framtiden även om man via dessa odlingar har för avsikt att göra det på ett bra sätt. Detta genom att använda restvärmen från bassängerna, tillvarata matrester från industrin och därmed ta tillvara på resurser från flera håll i processen. Likväl är det motsägelsefullt, varför inte satsa på till exempel odling av hampa och ta krafttag mot matsvinnet?
Svenska filmvåren, dokumentärer och veganer
Den här veckan har vårens svenska filmer presenterats och denna gång kan man glädjande nog se att nästan hälften av filmerna är regisserade av kvinnor och intressant är att det är en stor del dokumentärer. Mycket samhällsengagerade men hur står det till med miljö och hållbarhet i filmlandskapet?
Det blir filmer som tar upp svåra och smärtsamma, aktuella och viktiga ämnen. Vi kommer att få se integration via bandy i filmen Filip och Fredrik presenterar Trevligt folk, regisserad av Karin af Klintberg vilket lovar gott. I filmen Förvaret kommer man inte så långt som in i samhället och integration, där är man kvar i förvaret. Regissören Anna Persson har på något vis fått tillstånd att filma det svenska förvaret av frihetsberövade i väntan på tvångsavvisning. Trailern följdes av tunga suckar inne i salongen så en känslofull film är nog det minsta att vänta. Många vet inte att detta förvar finns och Anna hoppas att fler ska få större kunskap och förståelse för detta. Själv har hon svårt att vistas i skogen efter inspelningen då hon tänker på alla som är inlåsta och inte får se träd.
Även i My life my lesson av Åsa Ekman får vi en se en del av den mörka sidan av samhället där hon har följt Felicia som växt upp med att se sin styvfar misshandla hennes mor. Åsa berättar att ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i nära relation och att en av tjugo gör det ofta. Fruktansvärda siffror med enormt mycket tragedi bakom.
Så till miljön som får sin uppmärksamhet tack vare filmen Bikes vs Cars av Bananas-regissören Fredrik Gertten. En film som belyser cyklisternas situation i världens storstäder som är byggda för bilism. Ett globalt drama där både miljö och människoliv står på spel. Tragiskt att se att dödsfall bara är siffror så länge de drabbar ”vanliga” människor men får politisk kraft när någon av mer känd och betydande karaktär inom näringsliv eller politik drabbas. Vill man ha det bra som cyklist så är cyklistens paradis Köpenhamn berättade Gertten, något som känns igen sedan tidigare. Även Malmö och Amsterdam är snälla cykelstäder. När kommer Stockholm (och alla andra) ikapp? Låt oss hoppas att filmen kan lyfta frågan, större miljöengagemang behövs.
Filmer som kan öppna för samhällsengagerade frågor och miljö, men inget om mat men vad som dock kan vara en sak som pekar i en positiv riktning på den fronten var efterföljande lunchwraps. Det brukar finnas en vegetarisk variant, som dock innehåller komjölkprodukter men i år fanns det även helt vegetariska. Och inte ett par stycken gömda bakom disk till särskilt anmälda personer utan de var en del av ordinarie utbud och skyltades upp fint. Härligt! Kan omöjligt vara så att man skulle välja det om inte efterfrågan ökat, det var en glädjande sak. Och lite veganskt blir det på sätt och vis på filmduken i vår tack vare den efterlängtade filmen Cirkeln vars regissör Levan Akin är vegan. Vi får hålla tillgodo med det så länge.
Plåster, Färdig och Wirsén hos Brigbys
Leksaksföretaget Brigbys fyller 30 år och firar med lite nyheter som presenterades förra veckan på Formex-mässan. En av nyheterna är ett par nallar designade av Kitty Jutbring.
Kitty är vegan och jag tyckte det var intressant att höra mer om hur hon tänkt kring sin nalle. Tyvärr var hon på grund av sin långt gångna graviditet inte på plats men hennes man och dotter var där istället, nog så bra. Jag talade med dem om de veganska tankarna och Kitty har varit mycket delaktig i hur nallarna tillverkas, materialval etc. Det känns tryggt, hur man arbetar med miljö och etik kring tillverkning är onekligen en viktig faktor.
Så till själva nallarna då, för hur de tillverkas är ju inget som den lilla riktigt tänker på i första taget. Precis som man kan förvänta sig från Kitty så fanns det inget könsstereotypt trist utan mjuka, mysiga nallar, den ena heter Färdig och den andra Plåster. Färdig är precis vad den heter, färdig. Med blöja som är full med kiss och bajs är det bara att se till att göra rent. Och Plåster har förutom plåster även mitella och gips den stackarn. Vad hen har varit med om framgick inte men antagligen är det upp till varje barn att hitta på själv.
Förutom detta så utökas även En liten Skär och hennes brokiga vänner med en nya dockor och tillbehör. Roligt för de som gillar att sy och pyssla är att det även ges ut en bok där det finns mönster och tips för att göra sina egna kläder till gosedjuren.
Så till dagens höjdpunkt: Stina Wirsén, författaren till Liten Skär med kompisar var på plats. Denna gång pratade jag en del med henne till min stora glädje, till skillnad från tidigare munhäfta. Jag älskar Vem-böckerna och det mesta andra också jag läst av henne och det är alltid trevligt att kunna få berätta sånt. Ofta tycker jag att det är för lite beröm och för mycket klagan, hur ofta hör man av sig till någon för att bara berätta hur bra något är till skillnad från när man i regel alltid hör av sig när det är något fel? För sällan av det första tycker jag. Låt detta år bli ett år med mycket positiv feedback till varandra!
Breakfast från Oatly
Nu lanserar Oatly en ny frukostdryck för den som vill ha något snabbt och enkelt på morgonen men som ändå är nyttig och mättande.
Paddington för större medkänsla
Idag har filmen Paddington premiär, baserad på böckerna som sålts i mer än 35 miljoner exemplar världen över. Ni känner igen detta, Paddington flyr från Peru till London efter en jordbävning som raserat hans hem och väl på plats i London ska han finna ett nytt hem. Men det är inte så lätt som han trodde.
I en inledande tillbakablick får vi se hur Paddintons faster och farbror för länge sedan träffade en upptäcktsresande som berättade för dem om London. Hur man där tar hand om varandra, hjälper varandra och att där skulle de alltid vara välkomna. Utöver det introduceras de till det engelska språket och givetvis marmelad.
Efter jordbävningen beger sig alltså Paddington till London, full med tilltro till vad upptäcktsresanden hade lärt dem. Han kan språket, vet hur man ska inleda konversationer om vädret och att man är välkommen. Men det är han inte, London är inte alls det välkomnande ställe de har fått beskrivet för sig. En tydlig känsla av det allt kallare samhälle som har börjat ta form i Europa visas där man ska akta sig för det okända och annorlunda, att någon annan kan hjälpa den utsatte – inte man själv. Självfallet mjuknar den som mest uttalat är emot att hjälpa, pappan i familjen Brown. Kan man hoppas att de främlingsfientliga personer runt om oss går och ser denna och tack vare det enkla språk som används i en barnfilm kan få dem att se på de som behöver hjälp på ett annat sätt. Kanske skulle visa filmen på SD-möten?
Förutom denna sociala del så sätter filmen även fingret på något mer som ständigt far illa: djuren. Upptäcktsresanden skulle när han kom till Peru ta med sig en av björnarna hem för att stoppa och ställa ut på museum. Men han klarade inte av att göra det efter att ha insett hur fina varelser det var utan satsade istället på att ta hand om djur. Den i barnfilm obligatoriska ”skurken” vill givetvis göra det istället med en lika obligatorisk räddningsinsats som följd. I äkta Cruella de Ville-manér ska därmed djur räddas, för det är ju vad alla vill, eller hur? Detta är vad barn från början tänker och känner: de som skadar djur är skurkar. Djur ska tas om hand och inte göras päls av eller misshandlas. Men sedan går de ut i ett samhälle som ändå fostrar dem in i att leva ett sådant liv. Hur kommer det sig? Min förhoppning är att man någon gång ska öppna ögonen och se det omfattande djurplågeri som pågår runtomkring oss, att inte fostra barnen in i detta sätt att leva.
Paddington är en rolig, mysig och ibland lite, lite läskig film som verkligen är sevärd. Kul också att den passar för ett tämligen brett åldersspann vilket gör att man sannolikt kan gå hela familjen och se samma film även om man har lite olika åldrar på barnen. Alla mina, 4 till 12 år, tycke mycket om den och det var länge sedan en film gav upphov till så många och långa diskussioner efteråt, kul.
En vacker dag kanske polletten ramlar ner hos ännu en familj efter att ha sett en film som denna. Att de vaknar och ser hur kallt och ogästvänligt många delar av vårt samhälle har blivit. Och att djur – även om det bara är en uppstoppad animerad björn i detta fall, faktiskt har både förstånd och känslor och därför inte ska torteras för att ätas eller sys kläder av. Hoppas kan man i alla fall.
Vardagspuls med Arla på TV4
TV4 har presenterat ett nytt program, Vardagspuls, som ska sändas varje vardag med start i höst. Programmet kommer att handla om livsstil och hälsa vilket låter ju lysande! Med ökad ohälsa till följd av ett mer stillasittande liv tillsammans med ökad animalisk konsumtion behöver vi absolut hitta bra vägar att informera befolkningen. Vikten av att informera har påpekats tidigare och ska inte underskattas. Här kan man nu få det genom lättsam underhållning på en av Sveriges största tv-kanaler.
Men så är det tyvärr inte. Det är inte så bra som det låter utan snarare tvärtom. Programmet produceras tillsammans med Arla med populära Agneta Sjödin och Kristin Kaspersen som programledare. Arla förknippas med matinspiration säger deras affärsområdeschef Patrik Hansson vilket nog de flesta är benägna att hålla med om. Arla har med sin mjölkpropaganda under 1900-talet verkligen invaggat svenska folket i dessa tankegångar. Arla kommer att exponeras som sponsor före och efter programmet, detta är en redaktionell produkt och de kommer även att synas med reklamplats på nätet där programmet lever vidare.
Patrik Hansson säger att mejeriprodukter är en naturlig del av en hälsosam kost, men det mesta talar för att det inte alls är så vilket riskerar att leda folk in i sämre hälsa och än större förvirring kring vad som är bra för dem. Det hela blir dessutom extra fånigt när programmet har en programledare som själv slutat med mjölkprodukter just av hälsoskäl vilket Agneta Sjödin har gjort. Det antar jag att man inte kommer tala högt om nu? Att fler och fler vittnar om att de mår bättre när de utesluter mjölkprodukter, till och med elitidrottare, och att Livsmedelsverket råder oss att dra ner hindrar alltså inte TV4 från att sända ett helt program som vill hävda det motsatta.
TV4 är en kommersiell kanal där pengar styr vilket inte gör detta samarbete till något konstigt i sig. Men samtidigt är de en stor kanal och borde trots allt ta något ansvar. Det kunde man gjort genom att antingen stryka som sägs handla om hälsa och bara fokuserat på mat, då far man i alla fall inte med osanning. Men är det så att man anser att hälsospåret är det viktiga kunde man sett till att få in en annan partner. Samarbetspartners efterfrågas dock, fler får gärna vara med. Kan vi få se Alpro och Oatly där kanske?
Mejeriprodukter har starkt samband till prostatacancer och ökar risk för benbrott. Med det program som har presenterats kommer folk i bästa mjölkpropaganda invaggas i tron att komjölk är hälsosamt och detta om något borde anses som vilseledande. Ambitionen TV4 presenterar i form av ett hälsoprogram med folkära programledare är lovvärt, men gör det i samarbete med ett företag som förespråkar en vegetabilisk kost som inte kopplas så kraftigt till allvarlig ohälsa på det vis komjölk gör. Med tidigare historik där kanalen varit uttalat vinklat positiv till komjölk så har jag tyvärr inga större förhoppningar. Men med artikeln i DN för någon vecka sedan i färskt minne där man utsett kanalen till Årets Förvillare med motiveringen att de kan bidra till ohälsa så verkar kanalen satsa stenhårt på att få utmärkelsen igen.
Från Lima mot Paris
Igår arrangerade Fores ett frukostseminarie med fokus på hur man ska gå vidare mot Paris efter avslutning i Lima. De internationella klimatförhandlingarna går in i en långspurt som de uttryckte det och frågan är hur man kommer att arbeta med frågorna under 2015.
Ansvar är en grundläggande sak gällande klimat. Det är givetvis allas ansvar, alla kan bidra och förbättra men att man i sammanhang som dessa uttrycker det som att ”those in a position to do so” är onekligen väldigt svagt. Det är den väldigt flexibla formuleringen över vilka som är skyldiga att klimatanpassa enligt uppsatta mål. Vagt, men Parisförhandlingarna initierades redan 2005 så det finns mycket att bygga vidare på vid det här laget påpekade Mathias Friman från Linköpings Universitet.
Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen bombade oss entusiastiskt med fakta och en del bitska kommentarer. Som att det krävs ett mirakel i Paris om vi ska nå målet på två grader. Snarare får vi sikta på tre till fyra. Här var dock Petter Lydén från Diakonia något mer positiv och menar att ingen vill ha ett misslyckande och det får man ju verkligen hoppas. För att nå dit behöver vi ställa om till ett klimatsmart samhälle som ger både tillväxt och jobb och där har det gjorts vissa framsteg senaste åren. Vi behöver samtidigt döda myten om hur svårt och dyrt det är att sänka utsläpp, det går att göra på effektiva sätt om man bara vill. Men vi behöver bättre lagar för skattelättnad för mer plats att genomföra förändringar. Företag behöver en hjälpande knuff som får dem att tippa över för att välja hållbara alternativ.
Den ekonomiska aspekten är ett problem ur flera perspektiv. Idag finns problemet att det råder lönsamhetskonkurrens och Svante lyfte därför fonderna som ett sätt att stötta hållbara och lönsamma idéer. Det finns idag klimatsmarta idéer som stöttas samtidigt som andra bra alternativ blir utan finansiering på grund av att de inte är riktigt lika lönsamma men ändå ett bra alternativ ur både ekonomisk och klimatmässig synvinkel. Och det är där fonderna kan göra nytta.
Från näringslivet var Flavio Sandos från Schneider Electric på plats och han berättade stolt att de är med på tio-i-topplistan över mest hållbara företag i världen. Alla kan jobba med hållbarhetsfrågor ur sitt perspektiv och bestämma sig för att göra ett bra val. Och det är dessa val som behöver komma från fler håll. Vi fick spådomen att företag som inte ändrar till en hållbar affärsmodell inte kommer att finnas kvar om 30 – 50 år. För att sätta press för detta menar Flavio att fler ska våga fråga företag om deras hållbarhetsarbete. Låt inte företagsledare komma undan i godan ro utan ifrågasätt hur hållbara de är. Varför ska inte de ta ansvar på ett bra sätt?
Svante vill lyfta klimatfrågan från att vara just en klimatfråga. ”Klimatfrågan dör av att vara en klimatfråga. Det är en välfärldsfråga!” basunerade han ut. Kan politiker och andra makthavare förstå det och börja arbeta utifrån det perspektivet skulle vi kanske röra oss framåt på ett mer effektivt sätt. Vi behöver nya mer effektiva perspektiv och kraftfullare förhandlingar. Förhandlingarna har ett pedagogiskt syfte för att skapa tryckvågor över världen. Och där kommer man osökt in på okunniga politiker. Att det kommer personer som inte har tillräcklig kunskap och förståelse om detta är självfallet under all kritik. Mathias kom med den hårdaste domen här att man bör sluta flyga in hundratals ministrar som stjäl energi, tid och pengar. Man bör istället ta dit sakkunniga, låter rimligt?
Petter efterfrågar allmänhetens makt. För att nå framgång i Paris krävs opinionstryck. ”Om vi får fyra miljoner personer på gatorna i Paris kommer politiker att lyssna. Kan den enorma summan av 500 miljarder vara något som får folk att vakna? 500 miljarder som används till att subventionera miljöförstörande åtgärder, sabba planeten som Svante uttryckte det.
Avslutningsvis fick panelen välja någon sak som man tycker är av framträdande vikt på vägen till Paris. Svante menade att en indikator är priset på förnybar energi, Petter var inne på finansieringsspåret, kommer pengarna? Flavio fortsatte de ekonomiska tankarna och vill se mekanismer som får fler att göra val som skapar välfärd och Mathias vill att ambitioner mäts. Fortsättning följer som det heter.
En informativ och inspirerande morgon med många tankar, både rädsla och hopp för framtiden. Vill du se hela seminariet kan du göra det här.
Klimatmaxa med Neil Young
I augusti kom uppmaningen från Naturskyddsföreningen att vi bör klimatmaxa. I samband med detta välkomnades foton från allmänheten där man tar ställning för detta genom att göra ett X. Med sitt X visar man därmed sitt stöd för en tuffare svensk klimatpolitik.
Nu har det klippts ihop en liten film av en del av de foton som har kommit in tillsammans med musik av Neil Young. En del kända ansikten glimtar förbi som Georg Riedel, Tina Ahlin och Janne Schaffer. Och kanske någon du känner rent av?
Vill du också ta ställning för att klimatmaxa genom att fota så är det fortfarande bara att köra på. Naturskyddsföreningen kommer att fortsätta att samla in bilder tills i höst, tagga med #klimatmaxa.
Säg nej till hormonstörande ämnen
EDC-Free Europe har startat ett upprop för att få oss agera mot hormonstörande ämnen. Daglig exponering för hormonstörande kemikalier i hemmet, skolan, sjukhus etc måste stoppas för att skydda vår hälsa. Vetenskapliga bevis finns för att de hormonstörande kemikalierna kan kopplas till bland annat bröstcancer, testikelcancer, diabetes, inlärning- och beteendestörningar hos barn. Exponeringen stör även djur- och växtlivet och WHO har kallat de hormonstörande kemikalierna för ett ”globalt hot”.
Något som är obehagligt med dessa kemikalier är att det är omöjligt att undvika dem i vår vardag. Tragiskt med tanke på att de samtidigt är bidragande till ökningar av många allvarliga hälsoproblem. Speciellt känsliga är spädbarn och foster. Exponering från mamman kan påverka barnets utveckling i livmoderns och detta vill förstås ingen orsaka sitt barn.
För att få till stånd en förändring behövs nu att vi är fler som säger ifrån och låter hälsokostnader gå före vinst. I december förra året skulle den Europeiska Kommissionen ha fastställt kriterier gällande detta men att det inte har skett beror på intensiv industrilobbying med följden att kommissionen har skjutit upp åtgärder mot hormonstörande kemikalier.
Allmänhetens engagemang behövs och du kan nu agera genom att fylla i ett enkelt formulär för att skicka in dina åsikter till Europeiska kommissionen. Du gör det här och vill du läsa mer om detta kan du göra det via Frågor och svar som har sammanställts för att underlätta informationen kring detta.
Gå in och gör din röst hörd, fram till den 16 januari har du på dig.
Den veganska regissören
Ni som precis som jag är intresserad av film och fantasy vet att den fantastiska boken Cirkeln snart kommer att ha biopremiär. Filmen har varit på gång länge men efter havererade samarbeten lades det hela på is ett tag och räddningen kom via Ludvig Andersson som tillsammans med Benny Andersson förvärvade rättigheterna och började producera filmen.
DN sätter i en artikelserie några personer i rampljuset som kommer att ta stor plats under året och en av dem är filmens regissör Levan Akin. Förutom den trevliga läsningen om filmprojektet så får man i dagens reportage en fantastiskt fin bonus: Levan pratar om att han är vegan då han anser att vi inte har rätt att missbruka andra varelser som känner som vi gör. Hans äger att slakterier är helvetet och tar upp mjölkindustrins fruktansvärda press på kor där de tvingar fram tiofaldiga mängder mjölk mot vad som är naturligt. Tills kon är helt slut. En produkt.
En annan sak är även hälso- och miljömässiga skäl vilket påtalas i tid och otid på Vego Eco. Vinsterna med vegetabilisk kost är stora på dessa områden och Levan påpekar att inte ens elitidrottande personer måste äta kött för att få i sig tillräckligt med protein. Något som det verkligen är hög tid att folk börjar förstå.
Vegetabilisk kost borde hanteras på politisk nivå menar han men säger samtidigt att det är känsligt att säga åt folk vad de ska äta. Och så är det, få saker kan röra upp så mycket känslor och åsikter som kostval. Med filmen i antågande kan jag inte annat än hoppas på en förträfflig film där fans som ännu inte förstått vegetariska valets förträfflighet får upp ögonen för det tack vare Levan.
Vego Eco 