Hur går vi vidare efter Paris?

Det är nu två månader sedan världens nya klimatavtal godkändes vid FN-mötet i Paris. Hur ska arbetet med att minska klimatutsläppen gå till, vad har vi framför oss?

I veckan arrangerade Naturvårdsverket konferensen Klimatforum 2016 där man diskuterade vad som kan göras för att öka takten, vilka politiska styrmedel som behövs för att uppnå målen. Vi som missade konferensen fick följa Twitterflödet #Klimatforum men vill man höra lite diskussioner kan man lyssna på Klotet. I ett efterföljande samtal med framtidsminister Kristina Persson, professor Björn Sandén, miljöforskaren Annika Carlsson-Kanyama och Mattias Svensson, författare till boken Miljöpolitik för moderater diskuterades det vidare.

Man konstaterar där att vi kommer att uppnå målen om att minska utsläppen med 40 procent till 2020. De enkla bitarna är avklarade, nu väntar de svårare där man talar mycket om större förändringar inom industri, transporter och kost.

Köttkonsumtion

Vår matkonsumtion måste förändras, detta är ett återkommande ämne här på Vego Eco. Vi kan inte fortsätta att äta som vi gör idag, vi måste äta annorlunda vilket man i programmet nämner som en utmaning. Kött är det mest belastande för klimatet och nya sätt att producera proteinrika livsmedel kommer. Insekter istället för gris- och nötkött men även alger och forskning på hur man odlar muskler i laboratorium. Men detta känns onödigt krångligt. Det finns redan vegetariska, bra proteiner som bönor.

Bönor

Till tidigare nivåer

Om man tittar tillbaka så har man redan ätit så här, köttkonsumtionen har gått upp med 40 procent sedan 1995. Och det är knappast så att folk med den konsumtionsnivån gick omkring och svalt, klagade över ständig hunger eller hävdade att de inte klarade sig på den undermåliga kosten… Som Mattias påpekar, det var “inte så att tillvaron då var remarkabelt annorlunda, men den mindre klimatbelastande ur den aspekten”. Så det handlar egentligen inte om så dramatiska saker.

Köttskatt

Politiken kan också bidra mycket, Annika lyfter tillgänglighet och enkelhet. Det ska vara lätt att göra rätt vilket det inte är idag, samhället måste agera och införa styrmedel. Man måste våga ta tag i köttfrågan och lösa de konflikter som kan komma när man gör det. Vi kan inte låta en sektor vara friskriven från beskattning.

Och där har man en bit kvar, de uttalanden som Sven-Erik Bucht fällde i programmet Matens pris nyligen är häpnadsväckande och vittnar om totalt motstånd, okunnighet och antagligen mycket starka lobbykrafter från köttorganisationer.

Normer

Något som enkelt går att förändra är att det i samhället över lag erbjuds mer vegetariskt så att det blir enklare att göra snällare val. Här behöver normen brytas, varför ska det alltid serveras kött? Det är enklare att erbjuda vegetariskt vid större sammanslutningar, då utesluter man inte någon och belastar inte miljön lika mycket. Gör det till extraval att ha kött istället för tvärtom.

Politiker måste ta sitt ansvar här men samtidigt så finns det mycket samhället i övrigt kan göra. Max har på ett föredömligt sätt lyft det vegetariska genom att lansera en ny meny för att bidra till en minskad köttkonsumtion. Denna väg kan fler ta. Alla som arrangerar event kan t.ex. vid beställning av mat se till att det är vegetariskt som serveras, in med mer vego på menyer. Det är enkelt och effektivt!

En kommentar på “Hur går vi vidare efter Paris?

  1. Pingback: Upprop för att skärpa insatserna för miljön | Vego Eco

Lämna ett svar

%d bloggare gillar detta: