Vego Eco
Hållbar kommunikation
Oatly har retat och roat många med sina annonser efter att de lanserade sin nya design för något år sedan. Designen som med sitt nya budskap till och med orsakat att de blivit stämda, men det har väl inte någon missat vid det här laget.
Stämningen där LRF tycker att det är fel att Oatly säger att deras havredryck består av ”No badness” har fått dem att fyndigt ändra sina förpackningar till ”No… eh… whatever.” Stämningen orsakade i sin tur en försäljningsökning och en annons med svar på tal. Att komjölken är till för kalven och inte människan har vissa svårt att tänka sig medan Oatly som kontrast säger att deras dryck är just det, ”It’s like milk but made for humans”. Deras fyndiga sätt att kommunicera något så trist som fibrer och varför de gör detta på det vis de gör och på engelska presenterades med rubriken ”It takes brains to be stupid”.
Idag syns de med denna annons där de påpekar vikten av att ha starka åsikter och att företag inte ska vara rädda för att skrämma konsumenterna på det viset utan att man på så vis får nya vänner. Lojalitet. Det som alla företag vill ha från sina kunder. Att arbeta på ett hållbart sätt där tanken om vår miljö finns med anses som självklart för dem vilket det tyvärr inte är för alla.
Det är ett kommersiellt bolag som ska gå med vinst så det är hyckleri kommer några att säga. Det må så vara, men företag som ändå arbetar för att hålla sin produktion så hållbar som möjligt bör ändå ses som rätt steg på den kommersiella marknaden. Istället för att klanka på de som arbetar för miljövänligare producentled hoppas jag på en utveckling där företag strävar efter att kunna skryta om att man är ledande inom miljö- och hållbarhetsarbete. Det är något som vinner i längden och verkligen kan bygga lojalitet i kombination med en i övrigt bra kommunikationsstrategi.
Jordnötssmör
Vad förenar nyttigt och gott på bästa sätt? Jordnötssmör förstås. Jordnötter innehåller en del nyttigheter som B12, magnesium och zink och är dessutom energirikt och består av enkelomättat fett. Och är så gott! Så varför äter man inte mer jordnötssmör när det är så enkelt att göra? Nu är det slut på det, vi har äntligen blivit av med den allergi som en familjemedlem haft så nu är det fritt fram att konsumera hos oss.
Ingredienser
250 g jordnötter (ca 4 dl)
1 – 1,5 msk solros- eller rapsolja
salt efter smak om du använder osaltade nötter
Mixa nötterna med oljan till ett mjukt smör. Mängden olja beroende på hur bredbar konsistens du önskar. Samma gällande crunchigheten. Beroende på vad du ska använda jordnötssmöret till så kan man vilja ha det helt slätt eller med lite crunch kvar.
Så enkelt är det! Det går givetvis bra att dubbla eller trippla receptet om du behöver större mängd. Och det är ju lätt hänt med tanke på att detta är ett så oerhört användbart tillbehör, bred på smörgåsen, använd i kakor, grytor, glass…
Debatt om mjölk och dess miljöpåverkan
Igår publicerades en artikel från Vego Eco på Metro Debatt där samhällets vurm för mjölkindustrin ifrågasattes. Önskan med artikeln var att få fler att tänka till angående denna dryck som så länge invaggat oss i tron att den är livsavgörande. Vilket den inte är och därmed bör ses som vilken annan kommersiell dryck som helst.
Minskning av köttkonsumtion
Idag presenterades siffrorna för hur marknaden för kött såg ut i Sverige 2014. Glädjande kan man läsa att den totala köttförbrukningen minskade med 0,7 procent förra året. En väldigt liten siffra men med den kötthets som varit senaste åren så får man väl vara glad för det lilla.
En annan positiv sak är att importen av griskött minskade totalt med nästan sju procent och den var störst från Danmark och Tyskland. Låt oss hoppas att detta är en ny trend. Köttkonsumtionen behöver för vårt klimats skull (och djurens givetvis!) minskas drastiskt och om de som ännu anser sig tvungna att äta andra individer väljer svenskt så har vi lite att vinna där. Sverige har hårdare djurskyddsregler och använder långt mindre antibiotika än andra länder så att välja svenskt borde vara helt självklart.
Lika självklart kan man tycka att det borde vara att välja vegetabilier men där är vi inte ännu. Med större medvetenhet om hur djur och miljö far illa och att fler lär sig laga god och näringsriktig vegetarisk kost så håller jag tummarna för att rapporten från Jordbruksverket nästa år visar på ännu större nedgång av köttkonsumtionen. Här kan du läsa hela rapporten om du vill ta del av mer info.
Överdriven proteinhets
Protein, protein, protein. Man hör hela tiden tjatet om proteiner numer och kommer det fram att man är vegetarian kan folk gå helt i spinn. HUR får man i sig tillräckligt med protein då? Hjälp, kan väl aldrig gå.
Jodå, dels så finns det massor av vegetariskt protein dessutom är proteinhetsen som pågår fullständigt överdriven. Vi får snarare i oss för mycket protein som det är nu, i synnerhet de som äter kött. Det är långt ifrån nyttigt att trycka i sig för stora mängder protein, framför allt animaliskt som är jobbigt för kroppen att ta hand om. Karin Bojs uppmärksammade detta i DN igår där hon tycker att det är dags att vi inser att ”nyttigt” inte betyder djupa tallrikar av protein. Vi bör istället äta mindre rött kött och charkprodukter, både för hälsans och miljöns skull.
Förra veckan hölls ett seminarium om protein som jag tyvärr inte hann gå på men Louise från Konusmentkoll var där och har gjort en summering. Hon nämner bland annat att vi på 50-talet åt 73 gram protein per person, en siffra som 2010 stigit till 112 gram. Och med den hets som exploderat senaste åren med kvarg och andra produkter som vill påskina att vi behöver bomba våra kroppar med protein så lär siffran åkt upp en bra bit till. Och med kraftfulla ord från WWF att ”Det är fullständigt ohållbart att äta så mycket animaliskt protein, kött och fisk, som vi gör. Vi måste växla till mer vegetabilier.”
Så är det minst sagt och därmed hoppas jag att hetsen skall dämpas snart och folk ska inse att det inte är några enorma mängder vi behöver och särskild den animaliska konsumtionen måste ner. Seminariet skall sändas på UR inom kort, ser fram emot det.
Ica bjuder på vegetariskt i Buffé
Senaste bidraget till en mer vegetabilisk kost kom i veckan när Icas nya nummer av Buffé damp ner i brevlådan. Framsidan av tidningen utlovar ”veggo” och faktiskt så står den för det. Visst, en del ägg och mjölk finns med kan den grinige påpeka men för övrigt så är faktiskt numret vegetariskt.
Förutom att man får massa vegetariska recept, och givetvis är det som vanligt bara att använda vegetabilisk mjölk eller grädde i recepten om man vill utesluta animalier helt, så får man en del intressant läsning också. Dels intervju och recept från veganvärldens främste omslagspojke Mattias Kristiansson så får man fler vinklar, fakta och pepp för varför det är viktigt att välja vegetarisk kost.
Ska vi ha en framtid så krävs det för miljöns skull att vi tar krafttag för att komma tillrätta med problemen och den animaliska kosten står för en stor del av de utsläpp som sker. I tidningen ges exempel på hur mycket mer hållbar maten blir om man byter ut ingredienser och återigen så nämns matsvinnet. Detta är minst lika viktigt att ta tag i för klimatets skull.
Om du inte fått tidningen i brevlådan så kan du läsa den här, testa att laga några av recepten, lär dig om bönor och att laga mat mer klimatsmart. Gott, nyttigt och mättande, den som fortfarande tror att man behöver animalier i sin kost har inte ätit riktigt god och vällagad vegetarisk mat. Och i så fall är det dags, börja med köttfri måndag som start om inte annat.
Tack Ica för att ni äntligen belyser kostens påverkan på vårt klimat. Hoppas att ni lever som ni lär framöver och inte har uteslutande animaliska recept i kommande nummer. Att föreslå vegetabiliska alternativ är något alla vinner på och som en ledande aktör inom livsmedelsbranschen får man hoppas att ni tar ert ansvar här.
Mjölkbransch i kris
För någon vecka sedan hölls Mjölkens dag, ett initiativ av riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD) för att hitta politisk lösning på mjölkkrisen. Försäljningen och framförallt lönsamheten rasar på grund av låga ersättningar till mjölkbönderna tillsammans med en ökad global produktion. Till detta kan man även addera det ryska importstoppet.
Så visst har de det kämpigt. I DN kan man idag läsa om bonden Thomas Bäck som förlorar pengar varje dag. Ersättningen är för låg och han klarar sig genom extra jobb och de som sköter 200 mjölkkor idag är totalt fem tjänster om man utgår från att han och hans fru arbetar heltid vilket de säkert gör. Minst. Att de jobbar och sliter är det säkert ingen tvekan om. Vad som dock är besynnerligt är att detta ska vara något som politiker och skattebetalare ska lösa. Vilken annan kommersiell aktör kan räkna med det? Och vilken annan kommersiell aktör bedriver verksamhet under dessa villkor? Borde man inte börja ta betalt vad det kostar och höja priset? Finns förstås många faktorer att ta hänsyn till innan man bara dubblar ett pris men faktum kvarstår, mjölken är för billig.
Och då tänker jag inte bara på vad det står på prislappen utan hur det är vi betalar. Mjölkindustrin subventioneras och ändå är mjölken så billig att bönderna inte klarar sig. För att effektivisera och konkurrera bättre med utländska aktörer vill nu svenska bönder sänka kraven på djurhållningen vilket är ett steg i helt fel riktning.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har föreslagit att man ska börja ursprungsmärka mejeriprodukter så att konsumenterna kan välja svenska. Som han påpekar så är folk villiga att betala mer för att få en svensk produkt som inte innebär riktigt lika stort lidande för djuren som i andra länder. Det är ju bra men att ha en sänkt dieselskatt som också föreslås drabbar miljön och varför ska en bransch som redan idag är en av de som bidrar mest till sämre miljö gynnas än mer? Subventionering borde inte utgå till företag som belastar miljön negativt vilket innebär att man snarare borde vända på det och införa en klimatskatt.
Centerpartiet har initierat Mjölklöftet som innebär att priset på mjölk höjs med en krona som går oavkortat till bönderna. Det är ju bra, de som dricker mjölk ska väl betala för det. Inte miljön. Är man villig att betala långt mer för en flaska vatten i ett land som har fullgod kvalité på vattnet i sin kran borde man likväl kunna ta ordentligt betalt för mjölk i handeln.
Låt mjölkdrickarna betala vad det kostar, inte miljön genom ytterligare subventioner. Och tumma inte på djurskyddsreglerna, djuren lider tillräckligt som det är. Kan man istället strama upp dessa och få fler att ställa sig frågan varför man dricker mjölk alls från en annan djurart har vi kommit en bit på bättringsvägen. Komjölken tillhör kalven, inte människan. Om man nu anser att man har stora likheter med en kalv och därmed känner sig lockad att dela di med den så må det väl vara hänt. Vad som då ter sig konstigt är att man samtidigt äter sin jämlike. Först anse sig vara så lik att man delar dess föda för att sedan äta upp den? Mycket märkligt, dubbelmoral.
Nej, inte innerst inne. Jag tror inte att det finns någon som tycker att människan är särskilt lik kalven utan det är tack vare lång tid av en effektiv mjölklobby som gör att vi tror att vi behöver mjölk och att det är något naturligt. Det är det inte. Att amma är naturligt. Av sin egen art. När man är bebis.
Recept veganska semlor
För varje år som går kommer det nya sorters semlor. Men den gamla klassiska varianten är ändå den godaste.
De flesta har säkert något gammalt recept och även om man vill börja äta mjölkfritt eller veganskt så är det ju bara att använda en växtbaserad mjölk och fortsätta med sitt gamla recept. Detta är nog sånär som på detaljer det vanligaste för grundrecept på semlor, vilken mjölk man vill ha är en smaksak men jag tycker havre är den som blir bäst.
Grundrecept, ca 15 st beroende på storlek
125 gram smör/margarin (mjölkfritt)
4 dl mjölk
50 gram jäst
1,5 dl socker
2 tsk kardemumma
0,5 tsk salt
ca 1,2 liter mjöl
grädde till pensling
Smält smöret och häll i mjölken, låt det bli ljummet. Smula ner jästen i en bunke och häll över lite av degvätskan. Rör ut jästen och häll i resten av degvätskan tillsammans med resterande ingredienser. Kör i maskin i minst fem minuter till en smidig deg. Täck över och låt jäsa en timma.
Häll ut degen på mjölat bakbord och knåda den smidig. Dela i bitar och forma till runda bullar, lägg dem på plåt för att jäsa till ungefär dubbel storlek, cirka 45 minuter. Sätt ugnen på 225°C. Pensla bullarna med grädde och grädda i mitten av ugnen cirka 10 minuter beroende på storlek. Låt svalna på galler.
Ingredienser semlor
200 g mandelmassa
inkråm från semlor
ca 0,5 – 1 dl mjölk
3 dl grädde (min favorit Alpro Airy Creamy)
florsocker
Vispa grädden riktigt fluffig, använder du växtbaserad så brukar högsta hastighet på vispen i fem minuter vara att rekommendera. Skär av lock på semlorna och ta ur lite av inkråmet och blanda tillsammans med mandelmassan. Tillsätt lite mjölk och rör ihop till den konsistens du tycker är lagom fast/lös. Klicka ut madelmassesmeten på semlorna. Spritsa eller klicka ut grädden och lägg på locket. Pudra över florsocker, sedan är det dags för fika!
Klassiska semlor, grundrecept
För varje år som går kommer det nya sorters semlor. Men den gamla klassiska varianten är ändå den godaste.
De flesta har säkert något gammalt recept och även om man vill börja äta mjölkfritt eller veganskt så är det ju bara att använda en växtbaserad mjölk och fortsätta med sitt gamla recept. Detta är nog sånär som på detaljer det vanligaste för grundrecept på semlor, vilken mjölk man vill ha är en smaksak men jag tycker havre är den som blir bäst.
inkråm från semlor
ca 0,5 – 1 dl mjölk
3 dl grädde (min favorit Alpro Airy Creamy)
florsocker
Vispa grädden riktigt fluffig, använder du växtbaserad så brukar högsta hastighet på vispen i fem minuter vara att rekommendera. Skär av lock på semlorna och ta ur lite av inkråmet och blanda tillsammans med mandelmassan. Tillsätt lite mjölk och rör ihop till den konsistens du tycker är lagom fast/lös. Klicka ut madelmassesmeten på semlorna. Spritsa eller klicka ut grädden och lägg på locket. Pudra över florsocker, sedan är det dags för fika!
Om RSPO och hållbar palmolja
Palmolja är en produkt som väcker många eller inga känslor. Några få känner inte till dess påverkan på miljön och reagerar inte men desto fler känner till den och av dem är det ungefär hälften som ratar den. Fasansfulla bilder på skövlad regnskog och utsatta djur skrämmer men produktionen fortsätter.
Vad som dock ofta glöms är att det egentligen inte är palmoljan i sig som är det dåliga. Palmoljan är en produkt med många bra egenskaper vilket kommit i skymundan på grund av det förkastliga sätt som den framställs i sin iver att producera stora mängder. För att råda bot på detta har man startat organisationen RSPO, Roundtable on Sustainable Palm Oil, som är en frivillighetsorganisation bestående av flera olika aktörer, miljöorganisationer, plantageägare och livsmedelsindustrin. Den startades 2004 för att verka för en hållbar palmolja för människa och planet.
Organisationen är dock kritiserad för att vara för svag med regler som inte ställer tillräckliga krav och bristande kontroll. Vid årets ingång hade man 57 stycken certifierande odlare till en yta av 2 627 999 ha och arbetar för att öka andelen verifierade odlare. Här kan konsumenter bidra genom att ligga på sina handlare och få dem att bojkotta smutsig palmolja. Enligt undersökningar som gjorts så har 50 procent av de som säger nej till palmolja sagt att de skulle ändra sig om de visste att det fanns hållbar sådan.
Livsmedelsföretagen har gått ut med att hållbar palmolja måste bli norm och att det är en viktig fråga är det ingen tvekan om. Anneli Bylund, hållbarhetsstrateg på Coop berättar på seminariet om hållbar palmolja för någon vecka sedan att den allra största delen av frågorna som kommer till Coops kundtjänst handlar om palmoljefrågor. Så det finns uppenbarligen engagemang och därmed borde det finnas möjlighet att rikta detta mot producenterna för att gå över till hållbar olja.
Och det är hög tid. På Borneo har man skövlat regnskog och idag är den tragiska följden att hela 80 procent (!) av skogen är borta samtidigt som man tror att den totala palmoljeproduktionen kommer att dubbleras de kommande 20 åren. Vilket innebär en miljökatastrof om detta inte sker på ett hållbart sätt. Indonesien ligger i topp vad gäller skogsavverkning idag och de årliga skogsbränderna är omtalade. 40 miljoner av Indonesiens invånare lever av skogen vilket leder till motsättningar och markkonflikter. Mutor, korruption och barnarbete är några av de saker som pågår och som Naturskyddsföreningen arbetar för ska brytas.
Palmolja har en stor bredd i sitt användningsområde och dess sammansättning gör att man kan använda den i en mängd produkter. Det är väl också en av anledningarna till att den blivit så populär. Men vi ska alltså avsky metoderna bakom, inte produkten i sig, det är hur och var den är producerad man ska tänka på. Att bojkotta palmolja är inte ett sätt att rädda planeten utan alla måste snarast se till att bojkotta den smutsiga och gå över till hållbar. Nu!
Så vad kan vi göra? Först och främst protestera mot den smutsiga palmoljan. Greenpeace har kampanjat för att få företag att gå över till hållbar och under Super Bowl fick en internationell kampanj en del uppmärksamhet med sin önskan om bojkott. Stöd dessa organisationer och skicka mail till företag som bidrar till skövlingen. Men en helt annan men så oerhört viktig sak påpekade Lena Tham som arbetar för hållbar palomolja på WWF och det är att minska på matsvinnet. Inte bara palmoljan utan allt annat slöseri som orsakas av att mat slängs är förkastligt och är enorm slöseri på resurser.
Daniell Morley från RSPO och vegetarian sedan länge avrundade seminariets avslutande paneldebatt med att påpeka att den överlägset största påverkan på miljön har köttindustrin. Vilket inte på något sätt innebär att den smutsiga palmoljan ska förringas men tycker man att det är svårt att påverka för hållbar palmolja men vill bidra till miljön så är det däremot hur lätt som helst att utesluta kött ur sin kost.
Vego Eco 