Vego Eco
Mera vego till barnfamiljen
Mat och barn är ett ämne som går att diskutera hur länge som helst tror jag. Att hitta maträtter som faller de små i smaken är inte alltid det lättaste. Sara Ask och Lisa Bjärbo har skrivit Boken Mera vego : mat för hela familjen som förhoppningsvis ska hjälpa en bit på traven. De skriver att boken är för dem som sneglar bort från köttdisken och vill äta mer vego men även för dem som redan lagar vegetariskt och vill ha nya uppslag.
Om man ska utgå från att barnvänlig mat är sådan som går hyfsat snabbt att laga och är snälla i smak får man lov att säga att boken är en fullträff. Boken är indelad i tillagningstid och i slutet kommer en del mer avancerade rätter som tar längre tid att tillaga som dumplings och vårrullar. Men till största delen är det snabbt och enkelt som gäller. Sida efter sida ges recept på rätter som är precis så enkla anrättningar att de accepteras av även de små munnar som finns här hemma. Det är en blandning av pastarätter, falafel, pannkakor och soppor mm. Några rätter finns givetvis som inte alls går hem här, men så är det ju med all mat. Alla gillar inte allt. Men överlag så är det en bok där de allra flesta recept faktiskt fungerar. Inte bara när man sitter i soffan och bläddrar vilket jag ofta tycker man upptäcker när man väl står där och ska laga.
Till rätterna finns också några brödrecept som även de är tämligen lätta och snabba att baka. Enkla skapelser att ha till soppan eller grytan, även många röror att ha till. Dessa innehåller dock ofta animalier, precis som en del av rätterna. Detta kompenseras av att de har en vegansymbol under recepten som berättar om det är veganvänligt och med tips på hur du kan byta ut det animaliska. Men varför väljer man då inte från början vegetariskt alternativ när man ändå gör en bok om vegetarisk mat? Synd.
Här och där får man även små tips på vitaminer och tips på att få i sig viktiga näringsämnen. Inte något uttömmande men små hintar här och där.
Om man tar boken för vad den är, riktad till barnfamiljer, tycker jag det är en väldigt bra bok. Då mina små här hemma föredrar ”klassiska” rätter som korvstroganoff och spagetti med färssås som så många andra barn och dessutom lite kinkiga gällande kryddor och ”konstiga” saker (läs grönsaker) så är detta rätter som faktiskt fungerar. Det är lättlagat och även lättläst utan krusiduller vilket gör att man med lite tur även kan få dem att hjälpa till att laga maten. Och det är ju en vinst det med!
Snygg utan mjölk
Gång på gång får man höra hur animalier påverkar vår hälsa negativt. Kom att tänka på den här kommentaren i filmen Men in Black II. Lite roligt är det allt. Med tanke på vad det är för film.
Äppelkaka till många
Äppelkaka är ju så gott och är man dessutom många som ska dela på härligheten är det bra att kunna göra en lite större kaka. Denna bakas snabbt och enkelt i långpanna och räcker till många bitar.
Dumpstring och matsvinn
Matsvinn är något enormt provocerande. Jordens resurser är absolut inte oändliga och människor svälter på många håll. Att det då slängs massor av mat är inget annat än vansinne.
Det har på senare tid kommit en del företag som vill ta vara på detta på olika sätt. Intermarché som säljer ”fula” grönsaker som rensats bort för att de inte har perfekt form, slaktrester används till buljong eller företag som arbetar för välgörande ändamål.
Men detta räcker inte, i synnerhet inte när det verkar vara en så grundläggande tolerans för att slänga mat. Ofta hör jag föräldrar säga till sina barn att de kan slänga och ta annat om de inte gillar, hur man systematiskt slänger mat som närmar sig bästföredatum etc. Att inte alls tänka på hur man tar tillvara på maten är tragiskt och dumt. Somliga är fåniga nog att visa sin status via slängandet, man motiverar det med att ”jag har råd att köpa nytt”. Men även om individen har råd, har planeten det? Och vad är det som får dessa individer att själva sätta sig över naturens tillgångar och ge sig själv tillåtelse att slösa med dem? Och lära sina barn idiotin att slänga?
Individer, eller konsumenter, står för en stor del av svinnet men även leverantörer och grossister står för en betydande del. När företag som Intermarché kan startas säger det en del om vilka mänger som slängs redan innan de når våra butiker. Men sedan då, är det slut då? Knappast. Resursslöseriet fortsätter och detta kommer starkt till uttryck i ett långt reportage om dumpstrande i senaste numret av Hunger.
Det är ett intressant och mycket läsvärt reportage som dessvärre framkallar en mängd negativa känslor. Vanmakt, ilska, frustration… Att sådana mängder mat bara slängs bort är förfärligt. Läs och förfasas över hur sjuka mängder prima föda som slängs, både innan och efter den nått butiken.
Ur artikeln om dumpstring i magasinet Hunger
Även om grossister och butiker är en stor bov gällande matsvinn så är ändå individens ansvar stort. Förutom att vi kan se till att höja våra röster för att komma tillrätta med det borde alla se sig om i sitt eget kök. Sluta säga till era barn att det är ok att slänga mat och ta tillvara på den mat ni köper hem. Det är ju ändå så att precis som man tar upp i en annan artikel om dumpstring i Kollega; butikerna tjänar onekligen på att vi köper hem 20 – 25 procent mer än vi behöver. Sluta med detta och be era butiker att göra detsamma. Konsumenten har makt, se till att använda den rätt!
Vill du bli lite mer insatt i dumstringens värld och samtidigt få en hel del fakta kring livsmedelshanteringen i butiker så rekommenderas verkligen Hungers artikel. Man vill å ena sidan inte göra annat än smyga runt butiker på nätterna men å andra sidan banka något hårt i huvudet på alla som slänger mat.
Fairtrade med banankontakt
Faritrade som arbetar för att odlare och anställda ska förbättra sina arbetsvillkor har gått igång med kampanjen ”Hej då fattigdom!”. Ingen lätt uppgift men om man tänker på hur mycket mat som produceras men går till spillo och dessutom vilka enorma mängder ytor och gröda som går till att föda upp djur. Ineffektivt och tragiskt.
De laddar nu upp för årets fokus som sker i oktober med huvudbudskapet riktat mot fattigdomen. Man vill föra diskussioner kring global handel och fattigdomsbekämpning. Målet är att öka Fairtrade-märkta varor med 50 procent under veckorna och att varannan banan ska vara Fairtrade slutet av året. En bit kvar att gå om det målet ska nås, Sverige ligger tyvärr fortfarande efter många andra länder vad det gäller eko och Fairtrade.
Vill du få mer kunskap kring bananens liv så kan du läsa rapporten Schyssta bananer! som tagits fram. En snabbare väg till hårda fakta får du även i deras nya kampanjfilm som verkligen har banankontakt!
Intressant läsning
Det har varit lite glest med inlägg sista tiden. Tiden sätter sina käppar i hjulet ibland och min bokhög har dessvärre blivit liggande. Men längtar efter att få läsa dessa! Ser fram emot härliga recept med inspiration för middag och bakning men även intressant och viktig läsning om etik och miljö. Recensioner kommer så snart som möjligt. Ska bli bättre vän med tiden bara. 😉
Nya korvar och pålägg
Det fortsätter att komma fler och fler vegetariska alternativ på marknaden. Den vegetariska butiken Goodstore (som tyvärr bara finns i Stockholm i dagsläget) lanserade igår nya produkter i sitt eget namn. Dels är det tre olika sorters varmkorv, mild, rökt och chili. Alla passar att äta som traditionell korv med bröd men givetvis även att använda i matlagning.
Det är även tre pålägg som lanseras, nice slices som är tunt skurna skivor som passar som pålägg på smörgås, snittar mm. Eller varför inte på pizzan? De tre smakerna är salami, kyckling & gröna oliver samt skinka & grönpeppar.
Det är provsmakning i deras butiker 29 – 31 augusti och man kan även köpa korv med bröd hos Vegan Soul Train som gästar butikerna, för tider se här.
Passar även på att nämna en annan produktnyhet som kom i veckan. Det är Go Green som firar att de fyller tio år med fem nya grytbaser, bl.a. Indian Masala och Thai Curry. Låter ju toppen!
Heja alla ni företag som arbetar för att det ska bli lättare och finnas fler valmöjligheter till en god, miljövänlig och vegetarisk kost.
Tips på sommarpratare
Sommaren är förbi och höstterminen är här och med den tystnar sommarpratarna. Efter 58 dagar med lika många pratade blir det onekligen lite tomt när det är slut. Men om du inte har hunnit lyssna ännu så tänkte jag ge några tips på mina favoriter.
Om man börjar med miljön så var det inte så mycket revolutionerande tyvärr. Ingen person som har miljöarbete som yrke eller på annat sätt hade det som huvudspår i sitt program. Däremot kom Östersjön att lyftas fram i två program. Dels var det i fotografen Jeppe Wikströms program som var mycket fint om skärgården, djurliv, natur och miljö där den sjuka Östersjön berördes tillsammans med uppmaningen om att rösta för miljön – vår gemensamma framtid.
Äventyraren Oskar Kihlborg pratade också om Östersjön. Han har till forskare ställt frågan vad man som privatperson kan göra för dess hälsa och svaret är minskad köttkonsumtion. Tydligt och klart. Den animaliska matkonsumtionen måste minskas, inte bara för Östersjöns skull utan hela vår miljö.
Ett annat program som tog med lyssnaren på en naturupplevelse var Sebastian Kirppu, lyssnarnas sommarvärd. Hela programmet sändes från en naturskog där man fick en rejäl dos träd, bark och ekosystem.
Natur och vår omtanke för vår miljö bör ju rimligen även innefatta omtanke om människan och här tycker jag att det fanns mycket att hämta i år. Jason ”Timbuktu” Diakité som var först ut i år gav en stark berättelse om rasism precis som det mycket omtalade programmet av Athena Farrokhzad. Att säga nej till rasism och ja till allas lika värde är grundbulten för många men som samhället ser ut idag är det uppenbarligen inte så. Vi har en lång historik av olika typer av förtryck och ett av sommarens absolut bästa program bjöd Agnes Wold på som förutom intressant om allergi och myter gav en historielektion om kvinnligt förtryck inom forskarvärlden. Men det var inte bara då och där, vi har fortfarande lång väg kvar innan vi har en jämlik arbetsmarknad.
En annan som pratade om allas värde var Karin ”Kakan” Hermansson, också ett program som alla borde lyssna på, i synnerhet alla vita (kränkta) män. Om kvinnor har det svårt att få sin rätta plats i samhället så är det knappast lättare som homosexuell sådan. Man tas med i hennes utsatta vardag som är en ständig kamp och rädsla pga hotbild och misshandel. Med frågan hur homofober kan tro att man vill ha det så!? Otroligt bra program! Ett absolut måste.
Ytterligare en person som talade för rätten till att älska vem man vill var Svante Pääbo som pratade om att kärleken berikar våra liv och förhoppningen att vi är på väg bort från tankesätt som tvingar oss att begränsa kärlek till personer av bara den ena eller andra sorten.
Starkt var det av Christian Falk som tyvärr lämnade oss i somras pga cancer men som hann spela in sitt sommarprat där man omöjligt kan lämnas oberörd. Han talade om sorgen att förlora familjemedlemmar och om alkoholmissbruk, ett missbruk som är så fruktansvärt utbrett. Finns det någon som inte har missbruk i sin närhet eller åtminstone har en nära vän som har det? Tror inte det. Detta talade även Sofia Helin om. Hennes program handlade mycket om psykisk ohälsa och där även alkohol kom fram. Alkohol är ett sorgligt utbrett problem i vårt samhälle.
Har man intresse för film och kultur så tror jag inte att man har missat att lyssna på Johan Croneman eller Baker Karim men nämner dem ändå. Croneman som förvisso inte gav så mycket om kultur och film som man kunde tro (eller hoppats) men dock ett mycket bra program om 70-talet och sin väg till att bli journalist. Av Karim som är långfilmskonsulent fick man dock mer film, fyndigt ironiserande och imitierande av hur somliga som söker stöd motiverar sitt jobb och hans väg inom filmbranschen från sin uppväxt via Hollywoodstjärnor till SFI.
Det var några av guldkornen i år enligt mig. Även om miljön som sagt inte fick den plats den förtjänar så var den mänskliga värmen där ändå. Allas värde, oavsett ursprung och läggning, djur eller människa, ska ges samma respekt och kärlek.
Surdegsbak med Le Bakbok
Den franske bagaren Sébastien Boudet gav för en tid sedan ut en ny bakbok, med det enkla fransosifierade namnet Le Bakbok. Boudet som förespråkar en ekologisk bakning med den självklara grunden att använda bra råvaror och mjölsorter som inte behandlats och blivit utsatta för en massa kemikalier.
Inledningen av boken handlar lika mycket om miljö som om själva bakningen där han konstaterar att många snabbt ger upp efter några misslyckade försök att baka. Men som med allt annat handlar det om träning, han jämför det med att cykla, man får en känsla för hur det känns och efter mycket övning så klarar man sig fint efter att ha ramlat några gånger.
Miljön då? Boudet säger att han inte vill vara lika naiv och godtrogen som tidigare generationer och tänker inte invänta myndigheters besked om att bekämpningsmedel som används att bespruta fälld med och som hannar i våra livsmedel skadar våra barn. Att det är vår skyldighet att som förälder skydda våra barn från det som kan skada dem som kemikalier, processad mat och GMO. Precis som vi ofta diskuterar hemma hos oss påpekar han att ekologiskt märkt mat inte borde finnas utan vara standard. Det är så maten ska vara, den ekologiska bananen ska vara den ”vanliga” bananen och den besprutade ska kallas för vad den är: besprutad och onaturlig. Den besprutade borde kosta mer, vad vi sparar med billiga livsmedel kommer att kosta oss i framtiden i forma av sjukdomar och miljöförstöring. Tack och lov börjar alltfler butiker att anamma detta och säljer t.ex. bara ekologiska bananer och bojkottar de besprutade.
Så tillbaka till bakningen. Recepten i boken är märkta med groddar för att markera svårighetsgraden på dem. Och de svårare recepten som är markerade med två eller tre groddar innefattar bl.a. smördegsbaserade bakverk och mer avancerade tekniker. De allra flesta av dem är ändå överkomliga att göra, det är snarast tiden som är en av de större ”svårigheterna”. Är man inte van att baka kan det vara nog så skrämmande att ett bakverk kommer att ta 15 timmar att få klart. Men ofta är det värt det, jästid som gör att smaker kommer fram och gör den klassiska kanelbullen till ett snäpp godare genom att låta dem jäsa längre tid.
Boken bjuder således på klassiker som kardemummabullar, mördegskakor och maränger. Lite glass finns med och ett kapitel med lördagsgodis där man imponeras av recept på geléhallon utan gelatin eller pektin. Här används istället äpplen för att få rätt konsistens. För övrigt så är många recept vegetariska, en del har ägg i men går ju att trixa till för att komma runt det.
Även brödkapitlet bjuder på klassiska brödrecept som Lingongrova och Sirapslimpa där surdeg (förstås) används. Avslutningsvis får man en del handfasta tips på knådning och sätt att hålla igång sin surdeg.
Trots att många av recepten alltså tar rätt så lång tid och har både två och tre groddar så är de i receptmässigt inte oöverstigligt svåra om man bara ser till att inte få ångest över tiden och inte har krav på att det ska bli lika snyggt som i boken. Att satsa på att klara av bakverket i sig är en bra start och det klarar nog de flesta med lite övning tack vare de lättbegripliga beskrivningar som ges, inga krusiduller med obegripliga termer. Så tänk på cykeln, träna och träna. Till slut så har man sitt goda surdegsbröd. Om man får tro Boudet.
Meat Free Monday
Vill du vara med i en ny musikvideo? Paul McCartney som startade Meat Free Monday ska nu göra en ny video för att fira dess femårsjubileum.
Vill man vara med så kan man välja ut text från Pauls sång och återge dem på något sätt och fotografera det. Göra ett kollage med frukter, skriva raderna på papper eller vad man nu vill göra, fritt fram att hitta på något och sedan dela för chansen att vara med i videon.
Så sätt igång och kreera, fota och dela på Instagram (eller maila om du inte har konto där) och gör det senast den 22:a augusti. För låttext och mer info om hur du går tillväga kolla in här. Sedan är det bara att hålla tummarna för att din bild kommer med.
Vego Eco 