
Att man inte ska äta scampi vet väl alla nu, eller hur?
Anti Scampi postade precis det här på sin Facebooksida och jag känner mig helt enkelt tvungen att dela det vidare. Det är så jä-la vidrigt! obeskrivligt sjukt! Vad är det för fel på människor som hittar på såna här vidriga saker?
Slit och säng-livsstilen som vi människor dessvärre lagt oss till med är förstås ohållbar i längden och tack och lov något som allt fler försöker att ändra på. Det är upp till oss konsumenter att ta oss själva i kragen och inte konsumera så mycket men också att ställa krav på leverantörerna.
Så länge vi inte gör det kommer de med all sannolikhet inte att ändra sig utan fortsätta att producera på ett sätt som inte är hälsosamt för vår miljö. I boken Cradle to cradle – remaking the way we make things tittas det närmare på hela detta begrepp. Som att tendensen blivit att en t.ex. slänger en produkt för att köpa ny istället för att laga den. Och detta görs även av de som egentligen skulle vilja laga men på grund av att det idag är långt dyrare och besvärligare att laga en äldre modell än att köpa en ny.
Det hände oss för ett par år sedan då diskmaskinen la av. Efter felsökning så konstaterades att felet skulle bli besvärligt att åtgärda, ta lång tid och bli bra mycket dyrare än att köpa en ny. Vad gör en då? Samvetet säger laga, men tid och plånbok säger köp ny. Och detta är bara ett exempel, detta sker överallt hela tiden omkring oss. Inte konstigt att det konsumeras för mycket. Men vad som kan göra mig riktigt arg – som är än värre – är alla dessa människor som bara vill ha en större tv, snyggare brödrost etc och helt enkelt köper nytt och slänger det helt fungerande de har. För att de vill ha… Som det så enkelt uttrycks i boken: ”The best way to reduce any environmental impact is not to reycle more, but to produce and dispose less”.
Det okritiska tänkandet får ofta för stort spelrum i konsumtionssamhället av idag, om vi istället tänker ett steg till på vilka följder våra handlingar ger så är vi en bra bit på väg. Boken hjälper verkligen till med detta. Som exempel tas att man ser det som ekologiskt att använda kläder som är gjorda på återanvända plastflaskor men att det sedan innehåller massor av toxiner är inget som man kanske tänker på. Samma med återvunnet papper, även där måste det tillsättas kemikalier för att det ska fungera.
Svårigheterna med att göra ”rätt” val, önskan om att leva ekologiskt kan onekligen framkalla ångest när en inte känner att en har alla svar. Att t.ex. bestämma sig för att sluta med kött, att bli köttfri, eller sluta med kött med hormoner, hormonfri. Man föredrar ekologiskt odlat spenat men vet egentligen inte hur förpackning och transport har påverkat. Hur ska man veta, vad är bäst? Allt handlar om att börja någonstans och tänker man på detta vid sina beslut kommer det att ge större ekoeffekt än om man inte tänkt på det alls.
Jag tror återigen på att information behövs och vi behöver bli mer kritiska till vad vi konsumenter erbjuds. Om en ingrediens i en produkt tagits bort inte bara ropa hurra utan kanske fråga vad som ersatt den. Tyvärr är det inte alltid som det dåliga bara plockas bort eller ersätts med något ekolgiskt utan något som även det har negativ påverkan. Men det talar leverantören knappast högt om…
Se nu till att försöka bidra till rätt väg för vår miljö. Som sagt, alla kan göra något, det gäller bara att börja tänka på det. Och läs gärna boken, mycket värdefull kunskap och kommer att ge dig insikter och möjlighet att förändra hur du tänker kring konsumtion.
Jag blev tipsad om det här klippet och även om det är långt ifrån min musiksmak (endast nära må väl möjligen Billy Idol vara) så är det ändå roligt. Jag försökte live-översätta sångtexterna för barnen, det gick väl sådär, fick bli en summering istället.
Kanske fler kan inse att de egentligen inte väl äta Babe när allt kommer omkring? 🙂
För ett par dagar sedan bloggade jag om den trevliga nyheten att Oatly kommer med en ny glassmak; choklad. Glädjen blev dock kortvarig då det i en kommentar på Facebook från dem framkom att chokladen ersätter kolasmaken, den kommer att utgå. Kolaglassen är min personliga favorit, att jag tycker det är väldigt trist är en underdrift.
Jag har frågat Oatly om detta och enligt dem är anledningen till detta beslut att det är ”stenhård konkurrens om utrymmet i butikernas frysdiskar och många gånger måste man ta bort den smak man säljer minst volym av, när man vill lansera en ny smak”.
Ok, det förstår jag. Alla leverantörer kan såklart inte få in hur mycket som helst. Men om man tittar på hur oerhört många olika varianter av glassorter det finns gjorda på komjölk kan man ju lätt bli lite bitter. Det får inte finnas mer än ca tre smaker mjölkfri medan animalisk kan få bre ut sig i vad som kan kännas som all oändlighet.
Vi behöver dra ner på vår animaliska konsumtion om planeten ska orka med oss ett tag till. Men så länge som de vegetabiliska produkterna hamnar i skymundan så känns det inte sannolikt att fler väljer dessa spontant. Som det är nu är det väl mest veganer och allergiker som köper dem. Lyft fram dessa produkter på ett mer naturligt sätt i butikerna, lägg dem inte i ett hörn utan ge dem mer plats så att fler förhoppningsvis upptäcker dem och köper dem för att de är goda.
Tänk t.ex. på produkten Creamy Spread som försvann från marknaden för ett tag sedan med motiveringen att den inte sålde tillräckligt bra. Tacka för det, hur skulle den kunna det med obefintlig marknadsföring, anonymt placerad i (fåtalet) butiker. Det skulle vara intressant att få ta del av dess försäljningssiffror om den fått samma exponering som Philadelphia i ett par veckor, kombinerat med annonser i kundtidningar och kuponger i butik…
När kommer detta att ske? När kommer man att tycka att vegetabiliska alternativ är lika självklara som animaliska? Av hänsyn till miljön (och djuren!) borde det väl vara så? Antar att vi inte kan göra mycket annat än att fortsätta tjata på butikerna. Men i slutändan handlar det väl ändå inte bara om dem utan även om leverantörerna? Somliga av dem gör det säkert, men i fallet Creamy Spread har jag svårt att tro att det låg något större arbete bakom att försöka få produkten att sälja mer, jag har då aldrig hört om minsta lilla marknadsaktivitet från dem.
Är rädd att det blev en något negativ ton från mig här, det är inte meningen, men jag är så evinnerligt trött på att sämre alternativ ges större utrymme i butikerna. Ungefär som att komjölk subventioneras i så stor utsträckning. Ska något som belastar miljön så hårt få stora bidrag? Kan inte lite av de pengarna gå till information om vegetabiliska alternativ istället? Det tycker jag vore ett litet steg åt rätt håll.
Kolaglassen som snart är ett minne blott, skynda till butiken om du vill hinna få en sista smak av den.
Det här receptet fick jag av en av kockarna på ett hotell vi bodde på nyligen. Barnen tyckte så mycket om brödet och hon langade snabbt fram receptet som är galet lättbakat. Det behöver bara jäsa en gång och är naturligt mjölkfritt. Klart på ca 35 minuter, från start till mål!
Ingredienser, ca 10 st bröd
1 paket jäst
5 dl fingervarmt vatten
0,5 dl olja
0,5 tsk salt
2 msk socker
2,5 dl havregryn
0,5 dl havre- eller vetekli
7 – 8 dl vetemjöl
Smula ner jästen i bunken och häll över lite av vattnet. Rör ut jästen och tillsätt sedan resten av vattnet samt övriga ingredienser. Knåda samman några minuter till en smidig deg.
Klicka ut degen i ca deciliterstor mängd, beroende på hur stora bröd du vill ha, på bakplåtspapper. Låt jäsa övertäckta i 20 minuter.
Grädda i 225°C i 8 – 10 minuter. 
Äntligen kommer det en ny glassmak från Oatly! För ett tag sedan hintades det om detta från dem och nu har vi alltså fått svaret: choklad. Inte helt otippat kanske, en klassiker för många. Ska bli intressant att smaka den, ser fram emot det. Kommer som start att finnas hos Hemköp, Coop, Willys och CityGross. Ica då undrar väl många med mig? Enligt info från Oatly får vi stöta på vår Ica-butik då de ännu inte valt att ta in den. Låt oss se till att de måste göra det!
En mindre bra sak som jag stört mig på länge är förpackningarna som är på endast 0,5 liter. Det tar ju slut på några sekunder. Större behövs verkligen! 5-litersförpackning finns förvisso, men det kan vara svårt med förvaring för den mängden.
Snälla Oatly, vi vill ha glass i stora lass! Snart är det sommar, kom igen, då kan väl 2-litersförpackningen komma? Säg ja!
På en restaurang jag var på förra veckan bjöd de på Coop Bordsmargarin mjölkfritt. Jag har aldrig sett det tidigare och inte hört talas om det heller. Det angavs inte på förpackningen om ingredienserna hade animaliskt eller vegetabiliskt ursprung vilket inte är helt ovanligt. Något som gjort att jag otaliga gånger genom åren kontaktat en massa företag för att ställa denna fråga.
Alla som precis som jag gjort detta i en massa år, vet att man kan behöva vara övertydlig för att få rätt svar. Jag har t.ex. frågat om ett emulgeringsmedel varit av animaliskt ursprung eller inte och ett flertal gånger fått svaret att det kan vara både och. Precis, det är ju därför jag frågar… ”Jaha”, får man då till svar, ”jag ska kolla…”
För de som på senare tid blivit mer intresserade av vad som gömmer sig bakom E-nummer och även kanske vill utesluta animaliska ingredienser vill jag således göra uppmärksamma på detta. Som konsument kan man ju tycka att man ska få tydliga svar men icke.
Tillbaka då till bordsmargarinet där jag ännu en gång fick ett goddag yxskaft-svar. Jag undrade alltså om det var animalier i, min vanliga fråga. Coops kundkontakt svarade då att alla ingredienser fanns angivna på förpackningen. Ja, jag kan läsa och påpekade (igen) att jag ville veta om det var animalier i eftersom det inte var angivet. Då fick jag svaret nej. Jippi! Härligt, ett till bordsmargarin för veganer alltså. Men nej. När jag tackade för svaret och tyckte det var bra att de hade vegetabiliskt D-vitamin i fick jag svaret att ”nej, det är animaliskt”. Oh well… Hade jag inte skrivit detta följdsvar skulle jag alltså gått vidare i tron att det var en vegetabilisk produkt.
Detta har som sagt hänt förr och kommer hända igen. Tyvärr. Med hästköttskandalen i färskt minne så vill man ju som konsument verkligen veta vad det är i det man äter. Att leverantörerna inte har koll är uselt, och att konsumentkontakt på en direkt fråga inte kan svara korrekt, trots att information finns tillgänglig, det är minst lika uselt. Låt oss hoppas att detta förbättras, jag håller tummarna för det!
Det är mycket larm relaterade till kött och mat nu, idag handlar det om den stora ökningen av ehec och andra smittorisker från animalisk föda. Det är förstås allvarligt och jag hoppas att fler börjar tänka till. Mamman i reportaget säger att de köpt oxfilé från Nya Zeeland och fläskfilé från Danmark. ”Det är inget jag tänker på”. Nu gör hon kanske det? Inte nog med hur illa djurskyddet är i Danmark, det borde vara förbjudet att importera kött därifrån, men även alla följder som blir av detta forslande av mat fram och tillbaka. Maten åker runt och orsakar massor av utsläpp i sin färd mot den svenska tallriken samt att detta innebär längre tid från slakt till tallrik. Säger sig väl självt att detta inte kan vara det bästa?
När ett par barn blev sjuka i Västerås skulle man försöka spåra smittan som kom från hamburgare. Men det gick inte då köttet som använts till dessa kom från sex olika slakterier i fyra länder. Det säger lite om matens backpackerliv innan den når sitt slutmål.
Tyvärr tror jag fortfarande att problemen kring detta skulle minskas kraftigt om folk känner till lite mer om detta och därför började tänka efter lite mer. Som mamman erkände att hon inte gjort, och hon är absolut inte ensam. I böcker jag tipsat om tidigare, Hur mår maten?, Äta djur och Matens pris får man en mycket bra inblick i matens väg och hur den påverkar miljö, hälsa och även djurens välfärd. Mycket läsvärda! Just nu kan du även vinna boken Hur mår maten? i en mycket enkel tävling, så passa på. Tävlingen finns här.
Så framöver hoppas jag att alla går in för att äta mindre animaliskt, vegetariskt minst en dag i veckan, samt att köpa Svenskt kött om man nu måste.
Jag har fått en liten present från Natur och Kultur att tävla ut till er. Boken Hur mår maten? som jag skrev om tidigare i veckan kan nu bli din.
Boken är mycket intressant läsning, är du köttätare – låt dig inte skrämmas. Det är ingen uppviglande veganpropaganda om man skulle vara rädd för det. Författaren är själv allätare och önskar och tror att boken kan komma att bli underlag vid undervisning t.ex. Ett utmärkt sätt att lära sig mer om vad det är som ligger på så många tallrikar runt om i Sverige. Måsteläsning för alla tycker jag. Nu kan den alltså bli din genom att vara med och tävla här.
Hur många kycklingar slaktades i Sverige 2010? För att ha chans att vinna svarar du på den frågan samt delar detta inlägg på din blogg, Facebook eller Twitter. Skriv svaret och din delning i kommentarsfältet så är du med. Enkelt!
Tävlingen pågår till och med den 3:e mars. Lycka till! (Ledtråd kan förstås finnas i tidigare inlägg).