Vego Eco
Recept örtmajonäs
Här är recept på en sås som är så enkel att det knappt kan kallas för ett recept. Och den är lika gångbar som enkel. Även vegan om du väljer äggfri majonäs och passar föredömligt till påskmat men givetvis när som helst på året också.
Recept
1 dl majonäs
1 msk finhackad persilja
1 msk finhackad dill
Rör ihop ingredienserna, klart!
Dags för Veganutmaningen!
För drygt ett år sedan arrangerade Djurrättsalliansen Veganutmaningen för första gången och nu är det dags igen.
Veganutmaningen går ut på att du som är intresserad av att börja äta mer grönt ska få pepp och stöd för att göra det. Med hjälp av matkreatörer, dietister och läkare får man allt som behövs för att bli inspirerad att laga vegetarisk mat och samtidigt vara lugn över att man får i sig allt man behöver för en god hälsa. Detta under en månads tid, 1 – 31 maj.
Förra året anordnades kickoffer i några städer inför starten av utmaningen där Vego Eco var en av de som var på plats i Stockholm för att inspirera. Jag har för mig att utmaningen då blev fulltecknad rätt så snabbt så se till att signa upp dig direkt så att du inte missar chansen i år. Det är gratis och du har allt att vinna på det. Du lär dig att äta en kost som är bättre för djur, miljö och din hälsa. Så gå med och dra med dig dina kompisar och familj också så blir det ännu roligare.
Konsumerar vi vår planet till döds?
Det är titeln på ett seminarium förra veckan där WWF presenterade sin rapport Living Planet Report 2014. Detta gjordes av Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck hos WWF.
Att vi är beroende av en levande planet kan låta självklart men onekligen lever vi inte riktigt som att vi förstår det. Det är naturen som utgör grunden för ett fungerande samhälle med fungerande ekonomier. Idag lever vi som att vi har 1,5 planet, inte bara en och detta främst på grund av våra koldiokidutsläpp.
Vad är priset?
Vad kostar vår överkonsumtion? Carina talade inte om det i pengar utan i arter som inte går att värdera ekonomiskt och miljöförändringar som höjda havsnivåer och minskade skördar.
Mängden djur har minskat med hälften på 40 år och orsaken är vårt ekologiska fotavtryck som har fördubblats sedan 70-talet. Värst bland länderna är Kuwait och bäst är utvecklingsländer som Eritrea och Östtimor.
Ur rapporten Living Planet Report 2014, WWF
Sverige då? Svenskar har ju en tendens att anse sig vara duktiga på återvinning och rent allmänt rätt så miljövänliga. Vi ligger på tionde plats, det är alltså bara nio länder i hela världen som är sämre än oss. Bedrövligt minst sagt. Om alla människor i världen hade samma fotavtryck som vi skulle vi behöva 3,7 planeter. Anledningen till att vi är klimatbovar beror på tre stycken B: bilen, biffen och bostaden. Dessa tre områden orsakar enorm miljöpåverkan och måste ner. Som det är nu så har vi haft en ökning av köttkonsumtionen på 40 procent sedan 90-talet. Kött som kräver mellan 5 – 20 gånger så mycket yta, vatten och orsakade utsläpp jämfört med vegetarisk kost.
En i publiken blev riktigt förvånad över vilka miljöbovar svenskar är. När ska detta gå fram? Ingen kan längre hävda att information om att kött och mejerivaror är det sämsta du kan konsumera ur klimathänseende inte kommuniceras. Det är dags att folk vaknar och tar sitt ansvar. De som hävdar sin rätt till köttet bör se tillbaka, det är inte många år sedan vi alltså konsumerade nästan hälften så mycket som idag, mycket skulle alltså vinnas på att bara minska till hur det var för några ynka år sedan.
Kosten som klimatpåverkare
Mat är därmed en av de viktigaste och mest effektfulla saker vi kan ändra på för att förbättra vårt fotavtryck. Ica var på plats för att tala om deras initiativ för klimaträtt och hälsosam konsumtion där deras strategiska prioritering är att vara ledande inom ansvarsfullt företagande. Maria Smith påpekade igen – det verkar man alltså inte kunna göra för mycket – att för att göra skillnad ska man äta mer vegetarisk mat. Certifierad och varierad mat, släng mindre och ät mindre kött. De vill inspirera och göra det lätt att välja rätt och fokuserar på ekologiskt vilket givit resultat. Förra året ökade den ekologiska försäljningen med 55 procent.
Ica har historiskt tyvärr varit extremt köttiga får man lov att säga. Deras recepttips innehåller nästan alltid kött eller åtminstone animalier, är det något som utges för vegetariskt så visar det sig oftast att det inte är det utan innehåller både ägg och mjölk samt kompletteras med kommentarer som att vill du festa till det lite så kan du lägga till kött/fisk…
Nu kan vi förhoppningsvis få se ett större ansvar från Ica här. De lanserade för något år sedan Ta ett grönt år där de märker recept som har minst en tredjedel frukt eller grönt med sin symbol. Även deras förra nummer av Buffé var en trevlig läsning ur klimatsynpunkt, massor av info och recept på lakto-ovo-vegetarisk eller vegetarisk mat samt tips på hur du klimatanpassar dina recept. Bra men samtidigt gör de det så extremt på det viset. Det gäller att de nu fortsätter att ha denna typ av recept framöver. Inte märka ut det, många är motståndare och köttkramare, de brukar vända sig bort när det blir för uttalat. Om man istället integrerar det i det redaktionella och ser det som något naturligt och självklart framöver utan fåniga kommentarer som att man kan festa till det genom att lägga till kött, då tror jag att man kan komma en bit framåt.
Nytt klimatprojekt
Ica kommer att starta klimatprojektet Klimaträtt som är en förlängning av One tonne life ”men gånger hundra” som Maria uttryckte det. Det ska inspirera deltagare att göra förändringar. I det förra så innebar det inga komfortförändringar, man uppoffrade inget. Nu är det dags att gå lite längre och med en app som ger feedback på sina konsumtionsval så ska man få återkoppling och inspiration.
Tanken var att det skulle finnas tämligen gott om tid till frågor efteråt men tyvärr blev det inte så. Några få frågor hanns med, bland annat var det en person som undrade gällande soja. Soja som orsakar enorma skövlingar av regnskog gör att en del tror att de gör något dåligt om de äter t.ex. en sojakorv. En del till och med tror att det på grund av sojans dåliga rykte är sämre att äta sojakorv än en gjord på djur. Så är det inte. Sojan orsakar denna påverkan på grund av enorma odlingar men dessa går inte till oss människor utan till de djur vi äter upp. Så väljer man animalisk korv så bidrar man på sätt och vis dubbelt, du äter djuret som orsakat mycket utsläpp på olika vis, däribland soja som äts av mängder av djur runt om i världen – inte av människor. Sojaodlingarna går alltså till största del till att föda upp djur människor äter. Detta är ju så dumt att det knappt går att ta in. Mer om detta med soja kan du läsa här. Framöver, välj aldrig kött före sojaprodukter, animalier är alltid sämre för miljön.
Eftersom tiden inte räckte till så många frågor tog jag chansen till att tala med Maria från Ica efteråt. Ett ganska långt samtal där hon på ett mycket tålmodigt och trevligt sätt tog sig an min ström av frågor. Dels så tog jag upp det redan nämnda med att måla ut vegetariskt som något ”extremt” som man kan få känslan av ibland, precis som deras ansvar att nu fortsätta med detta. Det ska de göra hävdar hon. En annan sak är att Ica lanserar många så kallade vegetariska produkter i eget namn men som innehåller ägg och/eller mjölk. I en del butiker får därmed inte alla produkter plats och andra åker ut för att Icas egna ska få plats. De som åker ut är vegetariska produkter och in kommer alltså lakto-ovo-produkter. Motsägelsefullt, produkterna borde självfallet vara vegetariska och detta är också något de arbetar för att utöka menade hon.
Andra saker som nämndes var Icas ansvar för att pressa leverantörer att använda hållbar palmolja alternativt palmoljefria varor och generellt hur deras dominerande ställning i branschen har en viktig roll och därmed ansvar för att kommunicera hållbara alternativ. En hållning som att ”om det är lagligt och godkänt i Sverige, då godtar vi det” känns inte seriöst och hållbart. Ett uttalande som Maria inte hört men att avfärda frågor med att de inte är olagliga och därmed fortsätta att gynna produkter som generellt är extremt stora orsaker till koldioxidutsläpp el.dyl. kan inte vara ok. Bättring alltså, ser fram emot en uppryckning och fortsättning på spåret som presenterades i Buffé och nu med Klimaträtt.
Carina Borgström-Hansson undrade vid sin presentation när ska vi sluta att investera i fossil energi. En bra fråga, något som Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen också brukar ta upp. Viktigt, vi behöver angripa klimatproblematiken från flera håll. Det är en sak som är svår att göra privat, men du kan börja med att lägga om din kost. En enkel sak som gör stor skillnad. Do it!
Tack Social Venture Network för en bra morgon!
Minska på plasten, använd tygpåse
Den enorma konsumtionen av plast är något vi behöver minska på. Ett företag som nu vill dra sitt strå till stacken är butikskedjan Indiska som i sin vilja att förändra börjar att ta betalt för sina påsar. På detta sätt vill de bidra till ett ändrat beteende hos kunderna och få dem att välja bort dem när de handlar.
Påsarna förändras för att vara mer miljöanpassade, de består av 25 procent ostronskal, en biprodukt från produktion av ostronsås. Resterande 70 procent består av återvunnen plast. Kan inte påstå att jag gillar den animaliska delen men förhoppningen står till att det är ett första steg i deras utveckling och att nästa uppdaterade miljöpåse kommer att vara ännu bättre.
1 – 2 kronor ska påsarna kosta beroende på storlek och överskottet kommer att gå till Naturskyddsföreningen som i sin tur styr dem till att stödja arbetet med att informera om farliga kemikalier i vardagsprodukter. Ett prioriterat område där är Operation Giftfri förskola. Indiska har ett eget projekt de kallar We fight for Change där de fokuserar på hälsa, miljö, rättvis handel och vatten bl.a. Just vatten är något som de aktivt arbetat för att hitta miljömässiga förändringar för men även ett led i att förbättra villkoren för kvinnor. Mer om det finns att läsa här.
Personligen har jag alltid en tygpåse i väskan och tar därmed inte några plastpåsar när jag handlar, vare sig de är gratis eller inte. Ett enkelt sätt att spara mycket på miljön. Hoppas att initiativet från Indiska gör att fler kommer på hur enkelt det är att göra miljöbesparande förändringar.
Choklad- och kokosglass
Recept på en glass med härlig blandning av choklad och kokos. Tack vare kokossmaken från grädden blir sötman från kokosen inte för påtaglig vilket jag annars tycker att den kan bli.
Använd växtbaserad mjölk för vegansk glass, bättre för djur och miljö!
Vår tid är nu, hopp för klimatkrisen
Svante Axelsson som är generalsekreterare för Naturskyddsföreningen gav för en tid sedan ut boken Vår tid är nu där han ger sin bild av hur vi kan gå över till ett mer hållbart samhälle. Med olika perspektiv visar han här hur en omställning kan vara lättare än vad många tror och inte hotar jobb och välfärd utan istället kan bidra om det görs på rätt sätt.
Har man lyssnat på Svante när han debatterar eller föreläser så känner man igen tonen i boken, den är positiv men samtidigt lite aggressivt uppfordrande. Att motståndare till en omställning till mer hållbara alternativ hävdar att just jobb och ekonomi skulle försvinna motsägs för att istället visa att de kan påskyndas.
Många perspektiv för ett mer hållbart leverne tas upp, bl.a. solenergi, matvanor, återvinning mm. Att minska köttkonsumtionen är det viktigaste vi kan göra för att få ned utsläppen från jordbruk menar han. Inte bara konsumtion av kött måste ner utan även mejerivaror måste drastiskt minskas för att vi ska komma ned på hållbara nivåer. Inom jordbruket handlar utmaningen därmed framför allt om förändrade matvanor.
Oavsett vilket område man talar om för en förändring mot hållbarare alternativ möter man motstånd baserade på värderingar och vanor. Detta ska inte underskattas, normer och invanda mönster är inte sällan första barriären man måste över vid förändringsarbete. Positivt är dock att värderingar kan ändras fortare än vad många tror men för att nå förändring krävs hjälp. Förändringen kommer inte av sig själv, det som kan upplevas som offer på förhand kan förändras till något annat när man väl förändrat synen på det och ändrats till att bli något man till och med är stolt över när man väl tagit steget. Allt beror på hur vi tolkar det och några jämförande exempel som ges är synen på barnaga eller homosexualitet. 1982 ansåg 18 procent av Sveriges befolkning att homosexualitet var försvarbart medan siffran 2006 var 61 procent. Gällande barnaga var 53 procent av föräldrar positiva till barnaga på 1970-talet medan siffran är 8 procent idag. Rökförbudet likaså, det som upprörde så många vill inte ens tas bort av rökarna själva idag, även trängselskatten är en sådan fråga. Idag ser de flesta sopsortering som något självklart man inte ens reflekterar över men som man inte förstod vikten av bara för några år sedan.
Denna process att vänja oss kallas för habituering och sker snabbare än vi tror. Men hur når vi dit på ett bredare plan för en hållbarare framtid? Hjälp till att förändra vanor och ekonomiska regleringar är delar som här presenteras som lösningar.
Just ekonomin och våra skatter är en viktig sak som påverkar mer än bara vår vardagsekonomi. Miljöproblem uppstår i allmänhet genom att de som förstör inte betalar skadan. Den enorma summan av 544 miljarder dollar per år används av världens stater för att stimulera användningen av kol, olja och fossilgas. Det är fem gånger mer än vad som satsas på förnybar energi och flera gånger mer än världens samlade bistånd.
Axelsson rör sig genom grundläggande problem och tankar kring lösningar för klimatkrisen där han tar upp många olika perspektiv. Mycket ekonomi men även den redan nämnda kosten. En ekologisk kost har i regel högre pris i kronor men desto lägre sett ur det totala perspektivet, om man räknar in vad de icke ekologiska produkterna har för åverkan på miljön. Men har man ont om pengar så kan man tyvärr inte alltid prioritera det ekologiska perspektivet. Och den privata ekonomin nämns inte bara i samband med kost utan även i andra sammanhang som el där han föreslår olika lösningar som bidrag/skattereglering för de hushåll som behöver som kompensation för t.ex. höjda mat- eller elpriser. Dock påpekar han att man redan idag borde kunna köpa ekologisk mat om man ser hur stor del matkontot har av hushållsbudgeten. 1985 stod maten för 18 procent medan den i dag är endast 12 procent. Även om man skulle välja genomgående ekologiskt så skulle man därmed inte betala mer för maten än vad man gjorde för 25 år sedan. Således inte bara en prioriteringsfråga för de flesta utan en samvetsfråga.
En annan sak som berörs är detta som jag hör ofta, att ”det spelar ingen roll vad jag gör”. Varför ska jag sortera/återvinna/köpa ekologiskt, det gör ingen skillnad i det stora hela? Samma sak sägs i större perspektiv, ”vad spelar det för roll om vi minskar utsläppen i Sverige, när det bara rör sig om några få promille av världens samlade koldioxidutsläpp”. Axelsson menar att i princip gör det ingen skillnad men om alla tänker så blir det ingen förändring. Det Sverige och EU gör ska i sin tur leda till att fler följer efter. Ha en strävan efter att länder ska bli bäst på miljö! Och på det privata samma sak, börja med dig själv, annars är det svårt att kräva något.
Boken ger verkligen ett större ekonomiskt perspektiv och för den som inte är så påläst om det som påverkar klimatet får dessutom en ordentligt inblick även där. Oavsett om man håller med om de beräkningar och förslag som ges eller inte så får man både fakta och nya insikter. Läs för klimatets skull och för din egen. Boken är en sällsynt optimistisk sak så låt inte ordet klimatkris skrämma, snarare locka. Att Axelsson borde vara uppgiven och totalt less på hur långsamt och även bakåtsträvande miljöarbetet kan te sig märks inte annat än ibland i humoristiska vinklar. Det går att förändra och förbättra, det gäller bara att vi gör det. Det är en positiv bok! Så läs den och låt det inte dröja lika länge för dig som det tyvärr gjorde för mig.
Vegetariska spett – enkelt att variera och att göra
Att äta spett till middag är genialiskt, förstår inte varför en inte gör det oftare. Toppen att grilla på sommaren och väldigt enkelt och gott att slänga in i ugnen när det inte är grillsäsong.
Spett har många fördelar, alla kan få det de vill, det går fort och enkelt att göra och alla kan hjälpas åt. Även de riktigt små barnen vill ju vara med och pilla dit det som de vill äta. Vill man ha marinerade saker så krävs förstås att man kommer ihåg att lägga detta i marinad t.ex. på morgonen så att det har hunnit dra åt sig ordentligt till kvällen.
Men en riktigt snabb variant som är poppis hos oss, främst hos barnen kan tilläggas, är att dela korv och grönsaker som de är. Här är exempel på vad vi brukar göra som kan användas som idé, fritt fram att variera.
Recept
korv
paprika
champinjoner
lök
coctailtomater
vegbullar
Sätt ugnen på 225°C. Dela korv och paprika i mindre bitar. Halvera champinjonerna om de är stora och klyfta löken. Sätt alla ingredienser på blötlagda spett och tillaga i ugnen ca 20 minuter eller om det är säsong, grilla dem!
Servera med till exempel potatis och en god sås. Allroundsås är allas absoluta favorit hos oss. Använd vegetariska och ekologiska produkter, se till så att de även är äggfria om du vill att spetten ska vara vegan.
Normer och vanor
Oavsett om det handlar om konsumtion av komjölk eller kött så stöter man ofta på kommentarer som att det är normalt, naturligt eller rätt att konsumera. Men vad säger att det är det? Och detta måste man väl ändå få välja själv?
Mycket av detta handlar om vanor, vad vi har blivit lärda att tycka om. Barn som t.ex. inte druckit komjölk pga allergi eller dylikt tycker i regel inte alls att det är gott om de får smaka när de blir större. Precis som en del inbitna komjölksdrickare hävdar att havredryck är äckligt. Smaken är bekant som baken men det är inte hela sanningen. Vanans makt ska inte förringas. Inte samhällets normer heller. Många tycker att det är väldigt jobbigt att stå emot dem och orkar inte alltid stå helt för sitt vegetariska leverne.
Vända på normer
I fredags var jag på WIT2015 och fick jag höra om ett företag som arbetar på ett föredömligt sätt gällande just normer. WIT, Women in Tech, handlar om jämlikhet, ett initiativ för att öka andelen kvinnor inom media- och teknikbranschen. Problemet menade paneldeltagaren Jennifer Råsten från Netlight ligger mycket i normer. En sak de gjorde var att vid sammankomster där mat skulle serveras vända på normerna och ha vegetarisk mat som grund. De som ville ha kött fick markera det i en ruta för att påtala att de ville ha specialkost. Plötsligt var alltså köttisarna de som var annorlunda och vegetarianerna slapp ses som besvärliga personer som måste ha specialbeställningar.
En väldigt enkel ändring, endast ett byte av ord egentligen men resultatet så mycket mer. Det går inte att över en natt ändra normen i ett helt samhälle men jag tycker att initiativet och exemplet på vad de gjorde är väldigt bra. Små enkla medel som kan få folk att tänka till, att se det hela ur ett annat perspektiv. Hur är det att behöva känna sig annorlunda? Själv har jag otaliga gånger hoppat över maten helt eller försökt styra om det för att inte inkludera mat för att slippa känna mig besvärlig.
Värderingar
Jag är vuxen och känner ändå att det kan vara jobbigt att ställas inför dessa situationer och hur jobbigt ska det då inte vara som barn? Jag är mycket imponerad av de barn som orkar stå för sina värderingar i ett samhälle där animaliska produkter utgör normen och har en väldigt stark ställning. Som tack och lov börjar luckras upp en aning men fortfarande är man ändå outsidern. Och riskerar att bli utan. Vilket barn vill inte ha glass när alla klasskompisar får men ansvariga helt glömt att tänka på de som är vegetarianer eller veganer? Inte lätt, den styrkan de står för då är imponerande.
Likaså de personer som tar initiativ till att bryta normer, att hjälpa till att få fler att öppna upp för nya sätt att se saker och bidra till ett mer jämlikt samhälle. Heja er!
Ojämn kamp – Bikes vs Cars
Nu har filmen Bikes vs Cars haft biopremiär, en film som förhoppningsvis lyfter frågan om bilens makt över vårt samhälle. Den är regisserad av Fredrik Gertten som tidigare väckt debatt med filmen Bananas!* vars rättsliga påföljder resulterade i ytterligare en film, Big Boys Gone Bananas!*. Med denna bakgrund kan man inte ha annat än höga förväntningar på filmen.
De infrias rätt så väl, filmen ger en mängd fakta och insikt i bilindustrins maktställning. Grafiken i filmens inledning får med sina invävande trådar mig att tänka på sci-fi-filmen Lucy när Scarlett Johanssons Lucy förvandlas till överlägsen intelligens och tänker stilla att det är ungefär vad bilindustrin gjort bilen till, en överlägsen maktfaktor som styr vår vardag. Oavsett om vi har en bil eller inte så ligger den till grund för hur det är omkring oss och därmed styr vår vardag till mångt och mycket.
I 20-miljonersstaden Sao Paolo dödas en cyklist per vecka, en stad som har sju miljoner bilar rullande på gatorna och vars trafik skrämmer vilken hugad cyklist som helst. En cyklande invånare vi får följa i filmen undrar varför bussen är dyr men ändå dålig. En relevant fråga. I LA hade man innan bilindustrin satte sina klor i staden en av väldens bäst utvecklade kollektivtrafik. Sedan köptes spårvagnssystemet upp av bilindustrin, lades ner och idag består 70 procent av ytan av vägar och parkering.
Med ett klimat som kräver att vi människor tar krafttag i utsläppsfrågan kan man tycka att det vore en självklarhet att kollektiv- samt cykeltrafik borde främjas. Men med bilindustrins makt så ser det alltså inte ut så. Den nämna nedläggningen av LAs kollektivtrafik är bara en del, en annan hur politiker fullständigt ignorerar den viktiga klimatfrågan till förmån för bilen. Vi får se Torontos politiker Rob Ford raljera över galenskapen att det ens finns cykelbanor i staden och allt han öser ur sig om cyklism tillsammans med människornas rätt till bilar skulle snarare kunna vara en dålig satir, ett klipp ur Beavis & Butt-head men det är på riktigt. Man vet inte om man ska skratta eller gråta. När cykelbanor till slut målas över för att tas bort till en kostnad av 300 000 dollar börjar det sjunka in att det är en tragisk sanning och hoppet för mänskligheten får sig en rejäl törn.
En annan som också har svårt att acceptera cyklisternas framfart är en taxichaufför i Köpenhamn som förfasar sig över deras utbredning och jämför dem med insekter som tar över stan. I den här staden är cyklisterna fler än vad de är i hela USA. Hur kommer det sig? Det hävdas att de främsta cykelstäderna i världen är Amsterdam och just Köpenhamn. Förklaringen kan enligt filmen ligga i att varken Nederländerna eller Danmark har en egen bilindustri. Jämfört med USA där bilindustrin i stort sett tagit över makten helt så verkar det inte särskilt långsökt.
För vem sitter på pengarna? Oljebolag och bilindustri vill inget hellre än att vi fortsätter denna förödande utveckling. Dessa industrier toppar även lobbyinglistorna och hur många politiker som fastnat i deras nät är väl omöjligt att säga men att Merkel stoppade ett EU-beslut om hårdare avgaskrav efter miljonbidrag från BMW säger en del.
Samma sak är det faktiskt gällande miljömärkningen för bilar som man skulle kunna tro är en vägledning om vilken bil som kan vara något mindre skadlig för miljön än en annan. Men märkningens stege grundar sig på vikten av fordonet vilket gör att en tung bil klassas som mer miljövänlig än vad den egentligen är jämfört med en liten bil som trots låga utsläpp alltså får sämre gradering. Hur kommer det sig? Jo, miljömärkningen är gjord av billobbyn…
Trots att man matas med alla dessa fakta så är det inte bara faktapumpande, filmen blir tidvis känslosam där man får inblick i cyklisters vardag i deras protestmarscher och målande av spökcyklar där vänner omkommit i trafiken. Filmen ska ha visats för regeringen i veckan och förhoppningsvis blev de berörda. Och fick några insikter. Låt oss hoppas att politiker kan plocka fram sitt förnuft och sin mänskliga sida och inte låta industrins lobbyister styra. Klimatet klarar inte det, vi måste satsa på mer hållbara alternativ. Se filmen för att vakna och inse vad det är som pågår om du inte redan är övertygad om att bilindustrin inte kan fortsätta sin framfart på detta sätt. 2012 fanns det 1 miljard bilar och med den utveckling som befaras så kommer det att vara 2 miljarder redan 2020. Hjälp till att sprida kunskapen om detta och se till så att denna utveckling inte sker. Då lär det inte finnas mycket till planet kvar till våra barn och barnbarn.
Hotad och hatad av att ifrågasätta komjölk
Debattartikeln om mjölkproduktion från Vego Eco som publicerades på Metro Debatt förra veckan fick en replik från LRF. En replik som inte kan ses som mycket till svar direkt. Man pratar där om att mjölk innehåller näringsämnen vilket vi vet, det ifrågasattes inte.
Vad jag tycker om svaret finns publicerat som en replik på Metro Debatt idag och har även kompletterat med lite info efter det första införandet här. Vad som inte fick plats att tillägga i dagens replik är att det tydligen är välbehövligt med en debatt om mjölk. Att tala ifrågasättande om komjölk innebär nämligen en risk för hot och anklagelser, vilket jag har fått motta via telefon förutom massa kommentarer som skrivs vilka kan vara väldigt elaka och personligt riktade. Oerhört tragiskt. Att ifrågasätta komjölksindustrin är uppenbarligen väldigt känsligt. Det fick jag erfara även förra gången då en artikel var införd på SVT Debatt.
Det säger en del om hur bra mjöklobbyn lyckats med sitt arbete genom åren. Att man ska få skit och få höra både det ena och det andra, för att man tycker att en industri som har stor negativ påverkan på vår miljö inte ska subventioneras säger ju en del. Varför inte hålla sig till sakfrågan? Tack och lov har vi rätt att debattera i det här landet, men varför tar man då inte den möjligheten? Jag vill gärna lära mig mer och förstå argument men om inga argument framförs utan bara spott och spä, hur ska man då kunna förstå vad det är mjölkälskarna tycker är så bra eller viktigt med mjölken? Jag vill värna om miljön och får till svar att jag ska ge fan i någons mjölk, vad är det för argument?
Nåja, så känsligt som det är att tala om mjölk så tolkar jag det inte på annat sätt än att det verkligen behöver göras mer. Samtidigt som jag blir trött av det. Trist att det ska bli aggressivt och personligt istället för att se på vilka lösningar som är bäst för vårt klimat. Hitta vägar till hållbara och nyttiga produkter. Men jag hoppas att vi ändå rör oss åt det hållet, sakta men säkert.
Vego Eco 