Vego Eco
Surdegsbröd utan e-nummer
Vem tycker inte om surdegsbröd? Bröd med fyllig smak, härligt inkråm… Och inte ett e-nummer eller annat trist så långt ögat kan nå. Jag försöker tänka på vad det vi äter innehåller, men det är inte lätt att hålla sig helt borta från alla tillsatser.
Idag lyssnade jag på Sébastien Boudets Sommar i P1 och förundrades faktiskt lite över hur man kunde fylla ett helt program om i stort sett bara surdegsbakning och ändå inte bli långtråkigt. Hans entusiasm för sin bakning och för de ingredienser han använder var glädjande att höra. Tyvärr kan jag inte vara riktigt lika optimistisk angående att surdeg kan förändra världen men det vore väldigt trevligt om det var så. Man kunde ju önska att det sprider sig, att fler bryr sig om vad de stoppar i sig. Och där tycker jag nog att man börjar se en allt större förändring. Med personer som han och t.ex. Kicki som driver Middagsfrid så blir fler och fler medvetna om hur mycket skräp det finns i industriproducerad mat. Men kan vi vända utvecklingen?
Tyvärr bakar jag inte så mycket surdegsbröd. Av nån anledning så tycker jag inte att jag lyckas något vidare med dem. Vet inte vad jag gör för fel, men antar att det bara är att fortsätta, ibland blir det faktiskt riktigt bra. Frågan är varför surdegsbröd förhållandevis ofta misslyckas medan ”vanligt” bröd som jag bakar på jäst i stort sett aldrig gör det? För att det är fusk kanske om man ska tro Sébastien. Det är kanske dags för en kurs för att råda bukt på det. Kanske kan man be att kursen hålls på franska så att man kan få träna på det med. Franskan behöver sannerligen bättras på den med, antagligen än mer än mina surdegskunskaper. Får se om jag bokar mig, höstens datum finns här för den som är intresserad.
Rabarbermarmelad
Vad jag inte gjorde men sett att många har i sina recept är att tillsätta lite citron. Vet inte om det har mycket inverkan på smak och/eller färg men min marmelad blev vackert röd och mycket god. Och barnen fullkomligt älskar den och det är det bästa betyget för mig.
Miljövinkel från sommarpratare
Kanellängd eller bullängd? Gott är det i alla fall.
Bullar går det ju åt hur mycket som helst på sommaren. Jag vet inte hur många vi har smällt i oss vid det här laget. Senast vi bakade nya så gjorde vi faktiskt längder istället. Längder har en tendens att se så oerhört inbjudande ut tycker jag. Gott och fint, men att packa ner till utflykt är nog bullar ett snäpp mer praktiskt. Men man kan ju fika hemma också, även när det är sommar.
Denna gång fick jag fin hjälp med bakningen av den yngsta. Så trevligt med sällskap!
Hon laddade som synes med en banan- och chokladsmoothie innan resten av bakningen tog vid. (Jodå, hon tvättade händerna innan men man kan ju inte alltid komma ihåg munnen också…)
Knäckebröd med kummin
Riddardagar i Mariefred
Salladsstänk!
Vattenfåglar undersöks. 
Tidernas riddare, min favorit. Den hästen var så fin!
Höga ringar, riddaren ska plocka ringen som hänger tre meter upp i luften.
Det här är något jag aldrig smakat faktiskt. Och det blev inte av nu heller. Vi avslutade med glass istället. 
Regnet drar in
Sommar i vackra Stockholm
Oftast brukar vi åka ut med båten om det är fint eller åka till någon park om vi mot förmodan skulle vara trötta på det. Men idag har vi faktiskt tillbringat vår dag i stan. Barnen har ju otaliga gånger sett sightsingbåtarna och ville gärna åka. Så det fick bli en av dagens mål.
Lunch intogs på Hermans, ett av mina favoritställen. Det är så himla skönt att gå till en restaurang där man inte behöver oroa sig för ingredienser och som dessutom bjuder på en så fantastisk miljö. Verkligen inte dumt, inte många slår den. Lite väl bra för barnen kanske då de koncentrerade sig mest på vad som pågick på Grönan istället för sin mat…
Lite vila efter maten.
Makaronisallad med kidneybönor och tofu
3 st avokado
ca 300 g marinerad tofu
En överraskning vid grillen
Trots väderrapporter som hotade om regn så gav vi oss ut på en båt- och badtur idag. Rapporterna har ju stämt sådär, och vad sjutton, lite regn är ju faktiskt inte hela världen.
Är vi på utflykt brukar lunchen bestå av någon form av sallad eller vår favorit pannkaka, men i båten där vi har tillgång till grill så är ju det förstås att föredra att grilla något gott. Inget märkvärdigt med det om det inte vore för att jag helt plötsligt fick vara med om en ny upplevelse.
Lite bakgrund: jag är familjens soptunna. Jag gillar inte att slänga mat, helt förbjudet enligt mig. Så antingen sparas det till matlåda eller om det är för lite för det så brukar det sluta med att jag skrapar faten. Och idag var det den minsta som inte orkade sin korv och trots att jag inte alls äter korv så tänkte jag att jag testar, vill ju inte slänga och ingen annan orkade mer.
Jag får nästan kväljningar av korv, det är en produkt som är så enormt starkt förankrad med djur att jag har svårt för den. Men döm om min förvåning när jag faktiskt tyckte att det smakade riktigt gott. En trevlig överraskning, korv är ju så himla enkelt att ha med sig när man grillar. Nu kanske jag också kan delta i detta framöver.
Den korv vi åt idag var en från Astrid och Aporna som heter Mild Chörizo. Jag kommer nu att sondera korvterrängen för att se vad mer det kan finnas som kan tänkas vara gott. En hjälp på vägen kommer att bli Gaashud som jag vet har gjort en himla massa tester men som jag hoppat över att läsa då jag som sagt inte riktigt har klarat av korv som matformat. Men nu så kanske, vi får se hur detta kommer att utvecklas, intressant.
Vego Eco 