
Axfood fortsätter sitt arbete med att minska plastförbrukningen. Nu slopar de 170 miljoner fruktpåsar. De blir med detta den första dagligvaruaktören som helt slutar att använda fruktpåsar av fossil plast.
Med detta beslut övergår Axfood till påsar av sockerrör i samtliga egna butiker, där ingår Hemköp- och Willysbutikerna samt Tempo och Handlar´n. Bytet till fruktpåsar av sockerrör innebär ett minskat koldioxidutsläpp med drygt 60 procent per år.
– Övergången till fruktpåsar av sockerrör är ett viktigt led i att ytterligare minska den totala klimatpåverkan, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.
Övergången till de nya påsarna sker successivt under hösten, först ut är två Hemköpsbutiker i Stockholm i slutet av november. Bytet av samtliga fruktpåsar beräknas vara helt genomfört i början av nästa år. Påsarna är återvinningsbara och sorteras med vanlig plast.
Axfood arbetar aktivt med att minska plastförbrukningen och har som Vego Eco berättat om tidigare infört pant på bärkassar på Hemköp vid Torsplan i Stockholm. Detta initiativ har hittills fallit väl ut och nu kommer fler butiker att ta efter.
Vegotrenden växer och under hösten har vi kunnat se nyheter hagla tätt på marknaden. Med fler valmöjligheter tack vare breddat utbud ökar chansen till att fler upptäcker vegetabiliska produkter som får ta plats på matbordet.
Enligt en opinionsundersökning som Djurens Rätt genomförde tidigare i år är säger närapå varannan svensk, 47 procent, som inte redan är vegetarian eller vegan att de har ökat sitt intresse för att välja vego under de senaste 12 månaderna.
Det märks, och med efterfrågan kommer ökat utbud. Den senaste tiden har massor av vegonyheter kommit ut på marknaden. Bra även för vårt klimat, att minska den animaliska konsumtionen är gott men en annan faktor är att många av de vegetabiliska producenterna även anstränger sig för att göra sina produkter klimatsmarta eller bidrar på annat sätt.
Att välja växtbaserade mjölkprodukter istället för animaliska är en stor besparing för klimatet. Vill en göra mer än så kan en bidra genom att välja Alpros specialupplaga av drycker som säljs till förmån för WWFs skogsskyddsprogram i Östafrika. Alpro och WWF har startat en kampanj för att skydda våra skogar och öka medvetenheten om att vi måste bli bättre på att ta hand om jordens resurser.
Specialupplagan av sojadrycker innebär att en krona per såld liter går till WWF:s arbete mot skogsavverkning i några av världens mest sårbara ekosystem. Skogen är hemvist för många växter och djur, men spelar också en betydande roll för klimatet och lokalbefolkningens försörjning. Trots detta avverkas hela 7,6 miljoner hektar skog varje år.
Jag hoppas att det kommer fler exempel på företag som aktivt tar ställning för vår natur genom samarbeten som bidrar till en förbättring där människan gått hårt fram. Här är det knappast vegoföretagen som är de största syndarna, kan vi få se riktigt bra åtgärder från animalieföretagen skulle det vara mycket välkommet.
Lika välkommet är det med nya produkter och företag som bidrar till en normförflyttning från det animaliska. Efterfrågan finns ju verkligen, så nu återstår bara att vänta in att fler företag ska inse det fina i att kombinera hälsa, djurrätt och klimat med bra affärer.
Delar av denna text har tidigare publicerats i tidningen Syre Stockholm.
Det efterlängtade och välbehövliga förslaget om ett ålfiskeförbud, som borde vara en självklarhet med tanke på risken för kollaps, har gått om intet.
Supermiljöbloggen rapporterar att det inte blir något ålfiskeförbud och torskfisket i västra Östersjön lämnas oförändrat. Detta trots att 99 procent av ålbeståndet vid Europas kuster försvunnit har försvunnit sedan 1950-talet. Detta är extremt beklagligt. Vad som är än mer beklagligt är att vi har en landsbygdsminister som återigen hasplar ur sig totala dumheter.
Sven Erik Bucht har tidigare trampat i klaveret när han sagt till P1 att han “tycker mycket om kött och inte anser att politiker ska lägga sig i vad folk äter”. Och nu, när den hotade ålen får fortsätta att fiskas, där Sverige kan stå i skammens skugga med att det är vi som fiskade mest ål i hela EU, stoltserar denna människa med att det är tillräckligt. Hur kan det vara tillräckligt?! Galenskap är vad det är!
Ett par önskemål: byt ut denna landsbygdsminister och sluta äta ål. Om ingen köper ål så finns det ingen anledning att fiska den. Utbud och efterfrågan känner alla till. Att vi har en landsbygdsminister som inte verkar vilja ta ansvar över huvudtaget är sorgligt, men vi kan väl ändå se till att skippa ålen? Det är väl knappast någon uppoffring.
Videon om köttindustrins verklighet får en svensk version tack vare YouTube-kändisen och veganen Therése Lindgren som lånar ut sin röst till videon ”Glasväggar”.
Paul McCartneys video ”Glasväggar” från 2009 har uppkallats efter rocklegendens kända citat ”om slakterier hade glasväggar skulle alla vara vegetarianer.” Videon innehåller scener som filmats med dold kamera och visar systematisk misshandel på slakterier och industrifarmer. Detta har inspirerat många att bli veganer. Filmen har tidigare översatts till holländska, franska, tyska, italienska och spanska. Nu kommer en svensk översättning tack vare ett samarbete mellan PETA och Therése Lindgren.
”Filmen ‘Glasväggar’ belyser den fruktansvärda verklighet som djur genomlider på slakterier – från blod och skräck till hänsynslöst dödande,” säger Mimi Bekhechi, PETAs direktör för internationella program. ”Vi uppmanar alla att titta på den här starka filmen och ta ställning mot den utbredda tortyr som djur utsätts för genom att bli veganer.”
Mord på jägare, vacker natur och starka viljor. En skarp blandning som möter dig i filmen Villebråd av Agniezska Holland.
I Villebråd träffar vi lärarinnan Duszejko som bor med sina hundar på den polska landsbygden. På kort tid påträffas flera jägare döda i skogarna och vi får även se Duszejkos två älskade hundar försvinna. Kvinnans kärlek till sina djur är lika påtaglig som hennes avsky för jägarna.
När Duszejko får lämna vittnesmål om morden hos polisen är det ord och inga visor. Poliserna blir ursinningslöst utskällda för hur de gång efter annan gjort noll och intet av de anmälningar som har kommit in mot jägarna och det djurplågeri Duszejko bevittnat. Ursäkter förs fram men knappast kan någon större ånger läsas i männens svar. Allmänt ses snarare kvinnan som tokig och vad ska män behöva böja sig för? Kvinnor och djur är ju lägre stående än män.
En nedlåtande syn på djur är påtaglig i filmen. Djuren ses som en sak underställd människan men på det svarar Duszejko myndigt att vi för den sakens skull inte har fått tillåtelse att döda dem. Hon älskar sina hundar som sina barn, som sina närmsta vänner, men så får en inte säga blir hon upplyst om. Ett djur ska inte likställas med känslor en kan ha för människor av den enkla orsaken att djur inte kan behandlas som människor då djur inte kan ha känslor och inte är odödliga. Som människan är enligt prästen, som likt de andra männen i byn, inte vill höra talas om någon klagosång över försvunna hundar.
Det är alltid upplyftande att få se starka kvinnoporträtt i en annars ofta mansdominerad filmvärld. I Villebråd visar Duszejko synnerligen styrka och mod när hon med sällan skådad målmedvetenhet försöker stoppa jakt. Mot en hop beväpnade män har hon dock inte så mycket att komma med utan blir föga förvånande skrattad åt och ivägsläpad. Men hon har gjort det! Och att visa motvilja och säga ifrån till dessa mäns iskalla djurplågeri och tjuvjakt, till och med på husdjur, känns. Det värmer och en önskar att det gick att ropa sitt stöd till Duszejko i det kalla, snöiga landskapet.
Vackert är det, naturbilder som ger både kallt landskap och forskande djurblickar. Men det blir även rått och mörkt, den kritiska skildringen av jägarna är inte vacker på något sätt. Det bidrar till att visa dessa ynkliga mäns begär av makt.
Alla dessa faktorer borde vara nog så mycket att ha som diskussionsunderlag, bland samtal kring jakt och djurplågeri, varför inte i skolan? Hur ser vi på dessa frågor som handlar så mycket om förtryck och maktordning snarare än “bara” djurrätt?
Det är ett intressant drama regisserat av Agnieszka Holland som med denna film återvänder till sitt hemland Polen efter att ha arbetat i USA i flera år där hon bland annat har regisserat House of Cards. Villebråd är Polens bidrag till Oscar för bästa icke-engelskspråkiga film och är en filmatisering av boken “Styr din plog över de dödas ben” av Olga Tokarczuk.
Villebråd hade biopremiär över hela Sverige den 29 september, kolla in din lokala biograf för att se om den går där, här finns en lista på aktuella biografer.