Vego Eco
Domen mellan Svensk Mjölk och Oatly
Förra veckan meddelade Marknadsdomstolen sin dom, Oatly förlorar mot Svensk Mjölk. Detta innebär att formuleringar som Oatly använt sig av förbjuds och de ska betala rättegångskostnaderna på 1,3 miljoner kronor.
Detta är häpnadsväckande. Många med mig blev förvånade, till och med komjölkstrickare har hörts oja sig över dumheten i denna stämning. Man har inte kunnat se hur detta kan vara något nedvärderande för mjölken, enkom att man lyfter sin egen produkt. Och det gör ju alla, ingen marknadsför sig för annat syfte än att höja sin produkt, öka försäljningen, bygga varumärket. Och så vidare.
Det är därför närmast chockerande hur man kan fälla Oatly. Är det någon industri som systematiskt använder sig av vilseledande kommunikation så är det mjölken. ”Naturens egen sportdryck” är en av de mest provocerande formuleringarna i modern tid. Mjölken kommer inte från naturen, den kommer från kon. Det är di till hennes avkomma. Inte något man skördar i naturen vilket dock snarare havren är. Så kanske skulle mjölken ge den formuleringen i present till växtdryckestillverkarna? Men ingen vill väl ta i den men tång efter att ha använts av en industri som är en av de mest miljöförkastliga vi har.
Den tid vi lever i nu visar att vi snarast måste lägga om vår kost. Klimatet och vår hälsa drabbas oerhört hårt av kött- och mejeriprodukter. Nu handlar inte domen om klimat utan om formuleringar, men i detta är det fortsatt så att formuleringarna vänder sig till att just hävda det, att det är en produkt som är ett fördelaktigt val utifrån hälso- och miljöperspektiv. Att mjölkindustrin som är långt sämre alternativ här väljer att se det som riktat mot dem kan bara ses som en patetisk panikåtgärd. Soja nämns bokstavligen men ingen som gör sojaprodukter har reagerat. Borde inte t.ex. Alpro istället gått i taket snarare än Svensk Mjölk om det var andras produkter man refererar till? Jo, men det gör de inte, denna dumma idé har inte kommit till dem, tack och lov.
Vad man istället behöver göra, från både politiskt håll och industri är att ställa om till en mer hållbar produktion. Vegetabilier är vad man behöver satsa på, ställa om till produktionsmodeller som främjar hälsa och miljö. Men nu väljer man att tolka marknadsföringen för en produkt som går denna väg på ett sätt som bär iväg åt helt fel håll.
I domen står det att formuleringar som ger intryck av att mjölkprodukter, till skillnad från havrebaserade livsmedel inte passar eller är dåliga för människor inte får användas. Inte heller får man komma med påståenden som ger intryck av att havre är hälsosamt. Såklart ska man inte smutskasta andra produkter men det är inte heller vad man syftade till. Men ännu märkligare är det väl ändå att man inte får säga att havre skulle vara bra. Komjölken, precis som många andra produkter, hävdar ju sin förträfflighet men det ska alltså inte havredryck få göra. Ytterst besynnerligt.
Detta är en trist utgång, låt oss hoppas att det ändå innebär att folk tänker till själva, läser på och inser vad som är det bästa för både klimat och hälsa. Och det är att minska på animaliska livsmedel till förmån för vegetabiliska. Styrmedel behövs från politiskt håll och tills vi har det så är det upp till industrin att själva ta ansvar och oss konsumenter att välja att äta grönt. Börja med en dag i veckan om du är ovan, testa olika recept och produkter. Du kommer snabbt hitta några favoriter och njuta av att äta på ett per hållbart sätt.
Vilken sort häller du i glaset, mandel, havre, soja, ris…?
Här kan du läsa domen om du vill ta del av den i sin helhet.
Vad är ditt skärp gjort av? Vad har det orsakat?
Har du tänkt på vad det är du har på dig? Reflekterar du över sätena i bilen, skärpet eller jackan du bär? Många gör inte det. Något många har åsikter om och fler och fler tar ställning mot är päls, men hur är det med läder?
Var kommer läder egentligen ifrån? Läder, eller skinn vilket säger mer tydligt vad det faktiskt är, någons skinn. Djurrättsorganisationen PETA i London har gjort en video tillsammans med Catsnake där man tar upp avsaknaden av transparens inom industrin. Det finns inga lagar som säger att man måste benämna plagg med specifik djurart eller lagar som rör djurens välfärd.
Videon lyfter just okunskapen och detta ur barns perspektiv, deras sökande efter ursprung för produkterna i deras vardag. Många skinnprodukter kommer från länder som Indien och Kina där det är få eller inga regler för djurskydd.
Det finns givetvis enkla sätt att undvika att bidra till detta. Köp skinnfria produkter, PETA har en lista på fashion som tar avstånd från detta och har du något favoritmärke som inte finns med där, kontakta dem. Fler och fler företag ansluter sig kontinuerligt till päls- och läderfri produktion, och fler blir det om vi konsumenter efterfrågar det. Så gör det!
Klimatmanifestationer 29 november
Med bara dagar kvar till det stora klimattoppmötet i Paris så samlar sig miljöentusiaster runt om i världen i hopp om ett hållbart klimatavtal. Mer än någonsin behöver vi göra detta för att göra våra röster hörda.
Efter de fruktansvärda terrordåd som drabbat Paris är det nu ännu viktigare att samlas för att visa att fred, miljö och rättvisa hänger ihop. Manifestationerna runt om i världen är ett sätt att visa det på och över hela världen planeras det för cirka 2 000 demonstrationer.
Du kan vara med och demonstrera. Den 28 och 29 november arrangeras manifestationer på ett tjugotal platser i Sverige. Här kan du se vilka de olika orderna är och en del av programmen.
Värvet om kött och Cowspiracy
Podden Värvet har i sitt senaste avsnitt träffat kocken Tina Nordström. Denna glada kock som underhållit på olika sätt, främst känd från tv ger oss många inblickar i hennes välfyllda matlagningsliv. En bit av programmet behandlar hållbarhet vilket onekligen hänger starkt ihop med kost.
Värvets Kristoffer Triumf tar upp den miljöpåverkan som kött har efter att ha sett filmen Cowspiracy. En film som belyser vilken enorm klimatbov kött är, en film ni bör se om ni inte gjort det ännu. Något Tina inte har gjort men som säger att hon borde. Helt riktigt.
Man kan absolut inte hinna allt så att hon inte sett den kan man inte orda så mycket om men vad som är anmärkningsvärt är att hon inte verkar ha koll på vilken i omfattning som kosten påverkar klimatet. Eller försöker bara förbise för att släta över köttkonsumtionen hon själv bidrar till? Inte heller Kristoffer verkar ha insett animaliernas påverkan på miljön förrän efter att ha sett filmen. Vilket återigen belyser vikten av att fortsätta att informera om detta.
Kött är en enorm miljöbov i form av utsläpp, vattenåtgång etc. Tina tycker att det puttrar om miljöfrågor, att man kan välja att lyssna men främst använda sitt sunda förnuft. Vi måste själva ta ställning vad som är bra för oss. Det handlar om medvetenhet, att ta åt sig av fakta men tänka efter själv. Självklart ska man det men vad betyder det för den stora allmänheten? Att lyssna på sig själv och äta kött varje dag för att man tycker att det är gott? Det är inte hållbart. Men där menar Tina att bondförnuftet kommer in, att man själv vet innerst inne att det inte är hållbart.
Förhoppningsvis är det så men så länge det fortfarande går så många förbi att kött- och mejeriindustrin är en klimatbov av värsta sorten som orsakar mer växthusgaser än alla transporter i världen så behöver informationen fortsätta precis som att styrmedel behöver sättas in för att styra om industrin till en mer hållbar produktion.
Tina nämner även djurhållningen i förbigående där hon menar att vi har bra djurhållning jämfört med andra länder. Betyder det att det är fritt fram att äta då? Nej, det är fortfarande förkastligt klimatmässigt och att djuren har det bättre här än i andra länder betyder inte att de har det bra. Bara att de inte har det riktigt lika dåligt. Men summa summarum, om du absolut vill ha en köttbit, köp svensk ekologisk sådan.
Det var bra att det togs upp men trist att Tina inte tog starkare ställning för klimatet. Där var Kristoffer mest på (bra!) och faktum kvarstår, vi måste minska vår köttkonsumtion. Att vi drar ner på det, äter vegetariskt några dagar per vecka skulle alla må bra av. Det innebär inte att valfrihet minskas, näringsbrist uppstår eller att man behöver gå hungrig. Det gjorde man inte för några år sedan då konsumtionen var mycket lägre. Så det är bara att gå tillbaka till hur det var för ett tag sedan, minska lite och det bidrar mycket.
Good Mood Food
Ulrika Hoffer har kommit ut med en ny bok, Good Mood Food. Hon är kostrådigvare, journalist och författare som förra året gav ut boken Smarta Sötsaker. Nu har alltså en uppföljare kommit där man fokuserar på mat som sätter hjärna och humör i fokus.
Boken fokuserar på kost som givetvis ska förse oss med den näring och energi vi behöver och detta med din hälsa i fokus. Men inte med perspektivet kropp och vikt utan att man ska hålla sig pigg och glad. Kan låta lite präktigt men att vara pigg är onekligen en väldig humörpepp och genom att äta på ett sådant sätt kommer i regel en sund vikt på köpet. Att äta så att man mår bra påverkar både fysiskt och psykiskt.
Boken inleds med en faktadel om olika näringsämnen, i vilka ingredienser du hittar dem och vilken inverkan de har på vår kropp. Vid många av dem påpekas särskilt behovet av att vara noga med t.ex. järn, omega, D och B12 för vegetarianer. Detta är en klassiker, B12 bör man ta tillskott på om man äter vegetariskt men D-vitamin är något de flesta behöver på vinterhalvåret på våra breddgrader.
Recepten i boken är uppdelade efter Ulrikas tallriksmodeell gröna kolhydrater, grova kolhydrater, protein och fett. De gröna ska stå för ca hälften, en liten del fett och resterande delas mellan grova kolhydrater och protein. Samtliga recept är utan socker, gluten och mjölk. En del innehåller dock ägg och många honung så det är inte någon vegetarisk bok att tala om men väldigt lätt att bara utesluta dessa ingredienser. Vad som dock är lite av en besvikelse är proteindelen. Den innehåller 24 stycken recept och endast ett är vegetariskt. Nu utger sig boken inte för att vara vegetarisk men när man utgår från hälsa borde man ha fler vegetariska alternativ.
De övriga delarna är dock närapå vegetariska sånär som på honungen som alltså är lätt att byta ut. Det är en blandning av sallader, bönröror och rotsaker. Tämligen lättlagade och goda smakkombinationer, tyvärr salladsanrättningar som jag har väldigt svårt att få i mina barn.
Boken innehåller även tips på frukostar och sötsaker där de ska ha en positiv inverkan på humöret och som ska kunna ätas med gott samvete. Råa bollar, mufifns, mandlar och chips. Finns massor av gott med en chokladkaka med tofufrosting som pricken över i.
Good Mood Food ger en bra genomgång och tips över viktiga näringsämnen och massa smårätter man kan kombinera. Lite mer av en buffé av rätter snarare än rena middagstips. Välj och plocka det som passar, dessvärre väldigt lite om du har barn som systematiskt väljer bort den typen av sallader som det är här. Men personligen gillar jag dem. Traditionella råvaror men som får lite nya kombinationer som sötpotatis med jordgubbar eller en sallad med fänkål, hallon och lakrits.
Hälsotemat är givetvis bra och nya recept på fika utan rent socker är välkommet. Hade det varit mer vegetariskt i den hade det varit en fullpoängare, nu faller tyvärr möjligheten att sätta samman en mängd middagar med dessa recept enligt Ulrikas tallriksmodell som utgångspunkt.
Klimatpodden SvD 2 grader
SvD har startat klimatpodden SvD 2 grader för att förstärka sin bevakning av klimatet under superklimatåret. Programledarna Jenny Stiernstedt och Peter Alestig guidar genom aktuella frågor inom klimatet tillsammans med olika gäster.
I ett av programmen diskuterade man hälsa i ett miljöperspektiv. Det mesta av det vi gör påverkar både miljö och hälsa på något sätt och dessa hänger i regel samman. Är det dåligt för hälsan är det även det för klimatet och vice versa. Därför känns detta mycket relevant att diskutera vilket man gjort med AT läkaren Sofia Lindegren.
Jenny Stiernstedt och Peter Alestig möter Sofia Lindegren, AT läkare, i klimatpodden SvD 2 grader. Foto: Yvonne Åsell
Ett varmare klimat gör att nya sjukdomar får fäste i länder som Sverige. Sjukvården är inte förberedd på de utmaningar som vi nu ställs inför. Enligt Sofia så är ökningen av sjukdomar så tydlig att det går att säga med ganska stor säkerhet att det är klimatförändringar som är orsaken.
I slutet av programmet talar man om på det som har en av den största inverkan på både hälsa och klimat, nämligen köttet. Det kommer Sofia in på vid frågan om vad de själva gör för att identifiera de stora hälsoriskerna och minska på klimatförändringarna. Det finns många bra exempel på vad som görs, t.ex. har man infört vegetarisk kost till hjärtpatienterna. I USA har 900 sjukhus infört en köttfri dag per vecka. Anledningen till detta är enkel, kött är inte bra för hälsan, dels hur det behandlas samt att det även innehåller lite fibrer men mycket av de dåliga fetterna och det är konstaterat att det orsakar cancer.
Ur miljöperspektiv så är det också helt galet att konsumera kött. Det går åt extremt mycket energi på olika sätt. Foder som odlas fram till uppfödningen av djuren kräver mycket mark och vatten och är därmed väldigt resurskrävande på många sätt. Så skippar man köttet vinner både hälsa och klimat på det.
Bra att man lyfter dessa två ämnen tillsammans, de hänger så nära ihop. Lyssna gärna på programmet, det gör du här. Detta, precis som alla program avslutas med det stående inslaget Veckans Rockström där alla miljöengagerades egen rockstjärna ger olika råd och klimatförklaringar. Du lyssnar på podden via Soundcloud eller iTunes.
Lista på opinionsbildare med störst makt
Idag presenterade MiljöAktuellt en lista över de mest inflytelserika opinionsbildarna med störst makt i sociala medier. Vego Eco är placerad på en 34:e plats och är mycket stolt.
Känns otroligt roligt att hamna där. Listor kan tyckas fåniga men är ändå en fingervisning om vilka som engagerar sig i detta ämne. Ambitionen med Vego Eco är just att inspirera och informera för att folk ska hitta sätt, kunskap och ork att leva mer hållbart. Det finns så mycket man kan göra och alla kan göra något. Och det är just så som vi kan göra skillnad, att alla bidrar.
Undersökningen Sustainability Engagement Mapping är gjord av Whispr Group och Sustainable Brand Insight och rankar företag, politiker, organisationer och opinionsbildare inom hållbarhet. Utgångspunkt är det digitala samtalet på Twitter där de som hamnar i topp visat högst trovärdighet och engagemang i sociala medier.
Listan är grundad på data under de senaste 12 månaderna genom en kombination av statistisk textanalys och manuell selektion. Istället för att bara utgå från hur många följare någon har så har man undersökt hur man uppfattas av andra, om folk interagerar och hur trovärdig man upplevs. Dialog och generell engagemangsnivå för ämnet hållbarhet där man tittat särskilt på Twitter då det är där opinionen för hållbarhet sker idag.
Med detta som grund känns det helt enkelt oerhört roligt att som en liten aktör hamna på en så fin placering som 34. Så låt oss nu fortsätta det viktiga opinionsarbetet mot en mer hållbar framtid! Följ gärna Vego Eco på Twitter om du inte redan gör det.
Utstickarpriset för nytänkande och uthållighet
Ansvaret för vår miljö ligger hos oss alla men ofta kan man uppleva det som att största delen av bördan läggs på konsumenterna. Vad fler nu efterfrågar är styrmedel från politiker och större ansvarstagande från företag. Ett företag som försöker ta sitt ansvar är Polarbröd som förra veckan delade ut Utstickarpriset som en del i sitt hållbarhetsarbete.
Polarbröd menar att det inte räcker med att vara resurseffektiva utan att man måste tänka i flera led, däribland råvaror från fossila mångfaldsgårdar för att värna om hållbarhet i hela produktionsledet. Men det finns en del utmaningar för att nå hit. Med ohållbart vattenuttag och övergödning har man allvarliga problem som måste tas tag i och Polarbröd har som mål att det ska vara 100 procent hållbara råvaror 2022. Det handlar om råvaror, transporter, emballage och elförsörjning.
För att få hållbara råvaror måste vi sluta att använda fossil uppvärmning och se till hur odling sker. Att värna om hälsan i jorden och stoppa det som ger negativ utveckling som markpackning där vatten och luft inte kan andas. Detta gör att grödor inte växer ordentligt och ger sämre skördar. Dåligt på flera sätt alltså och något man måste komma bort ifrån.
För att få en fossilfri mångfadsgård arbetar man på flera sätt, man odlar inte samma sak år efter år, gården drivs med förnybar energi och har lärkrutor. Att ha det och arbeta på ett vis där naturen får vara utgångspunkt ger bördigare jordar vilket innebär mindre bekämpningsmedel och varierat landskap som gynnar småvilt och pollinatorer. Vi får renare luft och mindre utsläpp av koldioxid. Polarbröd har investerat i vindkraftverk som tagits i bruk under detta och föregående år och man är nu helt självförsörjande på förnybar energi. Målet nu är att arbeta med att stärka delaktigheten hos partners och medarbetare.
Ett par andra faktorer som nämndes för att nå hållbarhet är de ständigt återkommande i dessa sammanhang: matsvinn och animalier. Vi måste gå över till vegetarisk kost och sluta slänga mat. Men även här måste producentleden ta större ansvar. Det är inte bara konsumeter som slänger och det är inte heller där alla beslut fattas angående matval. Ju mer butiker och leverantörer pushar för vegetarisk kost och gör det attraktivt och tillgängligt, desto mer kommer den att öka.
Utstickarpriset då, ett pris som instiftades 2012 och premierar innovation och hållbarhet och är ett erkännande av ”modiga människor som går sin egen väg. Människor som visar hänsyn och handlingskraft, nytänkande och uthållighet”. Årets tema var nytänkande inom jordbruket och priset gick till Artur Granstedt, docent i ekologisk odling. Han fick priset för att i över 50 år tagit strid för ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Genom vetenskapliga studier har han visat att en omställning till uthållig matförsörjning är både möjlig och nödvändigt.
Det är mycket riktigt både möjligt och nödvändigt. Låt oss alla bidra genom att välja vegetariskt, cykla eller gå mer, stoppa ditt matsvinn och handla eko. Små saker i din vardag som gör stor skillnad om du gör det och därmed även inspirerar andra att göra detsamma. 
Vid prisutdelningen bjöds på en stor buffé, tyvärr väldigt mycket animalier vilket var förvånande med tanke på företagets hållbarhetsarbete. Tomatsallad och rotsaker fanns för den som ville ha vegetariskt och bröd givetvis. Men ett bröd var inte vegetariskt, det var deras nya bröd gjorda av syrsor. Många reagerade med lite lätt avsky, jag försökte tjuvlyssna men hörde inte så mycket intresse. Nej Polarbröd, skippa det där och fortsätt med vegetabiliskt bröd och föredömligt hållbarhetsarbete!
Rädda klimatet med rätt kost
Matens inverkan på vårt klimat är enorm, den som följer Vego Eco har hört det många gånger. Men vid det här laget borde det inte ha undgått någon, inte ens den mest klimatförnekande kan blunda för denna verklighet. Och det är köttet det handlar om, inte att vi äter utan vad vi äter.
Maten står för cirka en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser och här är köttet den avlägset största klimatboven. Utöver köttet så är mejeridelen en annan av värstingarna och dessa två hör onekligen ihop – på många sätt. Industrialiseringen, hälsoaspekten och klimatet. Det är så mycket som skulle vinna på att vi minskade dessa konsumtionsområden.
Minska konsumtionen
Vi måste alltså minska konsumtionen, störst förändring ger det givetvis om man övergår till vegansk kost, det är inte svårt att räkna ut. Men redan vid en fjärdedels minskning av konsumtionen får man en halvering av utsläppen enligt forskning från Lunds tekniska högskola. Så även en minskning betyder mycket för klimatet.
Köttkonsumtionen har gått upp med ungefär 50 procent sedan 70-talet och det var väl ingen som klagade och högljutt skrek ut att de inte klarade sig, hade näringsbrist och deras kostvanor var bristfälliga då? Så en minskning, bara till nivåerna som var då bör väl inte vara orimlig. Det trista gällande diskussioner om vegetarisk respektive animalisk kost är just att köttförespråkare har en tendens att så kraftfullt hävda sin rätt till kött och i de mängder som äts idag. Var kommer den ”rätten” ifrån? Var det någon som ransonerade maten på 70-talet? Nej, folk köpte kött som de ville då också, denna fruktansvärda konsumtionsökning som skett sedan dess är snarare frosseri och en totalt onödig inverkan på hälsa och miljö.
Grafik från DN
Förutom de enorma utsläpp som köttproduktionen orsakar finns några andra aspekter som även de är oerhört viktiga att ta in i sammanhanget. Vatten är en där det går enorma mängder för att driva animalisk produktion. Det går åt 6 800 liter vatten för att framställda ett kilo kött. Det är väldigt ineffektivt med kött även ur fodersynpunkt. Det går t.ex. åt sju kilo foder för att få ett kilo färdigt griskött och det säger ju en del om hur galen resursfördelningen är. Om planetens enorma odlingar av majs och soja gick direkt till människan istället för till djur som kräver så enormt mycket mer så kan vi mätta långt fler människor.
Antibiotikaresistens
Ytterligare en mycket viktig faktor är antibiotikaresistensen som är ett allvarligt hot. Köttindustrin bidrar genom sitt systematiska användande av antibiotika till resistensens utbredning. Hur detta kan försvaras är obegripligt.
I DN kan man idag läsa många intressanta artiklar och analyser om köttets påverkan på vårt klimat. Karin Bojs levererar som vanligt insiktsfulla kommentarer där hon likt tjatet här på Vego Eco efterfrågar måtta. Vi skulle vinna mycket om köttisar kunde ta till sig lite relevant fakta och helt enkelt börja med att dra ner på sin konsumtion. Som sagt, bara en återgång till hur vi åt på 70-talet skulle hjälpa klimatet mycket. Det handlar inte om att alla ska bli veganer över en natt, men att fler väljer mer vegetariskt. Man får inte näringsbrist eller går alltid hungrig etc bara för att man minskar köttätandet. Det är väldigt sakligt med hur hon framställer fakta som är bakomliggande hos veganer respektive köttförespråkare och möjligheten till argumentation: ”Det är förvisso svårt att vinna en debatt mot en påläst vegan, antingen de kör med miljöargument, hälsoargument eller etiska argument om att det är fel att döda djur”. ”Å andra sidan har vi köttproducenterna och de hängivna konsumenterna av kött. De är lättare att argumentera emot.” För ja, det råder ingen tvekan, vegetariskt måste öka, kött minska.
Byt ut en måltid om dagen, eller en hel dag i veckan till vegetarisk kost. Det är en enkel start som gör stor skillnad. Många som gör det inser hur lätt det är och upptäcker efter en tid att de faktiskt äter vegetariskt ännu oftare av bara farten. Det finns inget att förlora, alla vinner på det. Klimat, djur och hälsa. Och en sak till: släng inte mat!
Förutom dagens otroligt bra belysning av kostens inverkan på klimatet bevakar DN klimatfrågan löpande nu, mycket bra och läsvärt!
Hållbar sojaproduktion
Att produkter ska produceras hållbart är en förutsättning en fortsatt framtid. Med ökande befolkning behöver livsmedelsindustrin se över sina led och nyligen presenterade Axfood att de nu stödjer hållbar sojaproduktion till hundra procent.
Detta inbär för Axfoods del att den soja som används vid deras produktion antingen är certifierad eller kompenserad genom köp av certifikat. Certifierad soja ställer krav på stopp för avskogning och omvandling av naturområden samt bättre produktionsmetoder och förbud mot barn- och tvångsarbete. Med försäkran om arbete mot diskriminering och säkra arbetsförhållanden blir den även socialt hållbar och inte bara miljömässigt. Med dialog med lokalbefolkningen behandlar man både människor och natur med större respekt.
Den soja som Axfood kommer att handla med som ännu inte kommer från certifiierade odlingar kompenseras genom pengar till sojaodlare som ställer om produktionen genom organisationen RTRS (Round Table Respnsible Soy).
Problemet med soja är ungefär detsamma som med palmolja, det är inte produkten i sig som är ett problem utan hur den framställs och att det sker i sådan enorma mängder. Huvuddelen av sojaproduktionen som sker runt om i världen går inte ens till mat utan används till djurfoder. Det är alltså inte till vegetariska produkter sojan går, istället är det något miljömässigt långt sämre; att föda upp djur för att äta dessa proteiner.
Det handlar alltså om att få till en omställning för att gå över till hållbara odlingar och metoder för både miljön och befolkningarna som lever i områden där det odlas. Använd din konsumentmakt genom att påpeka att du vill att producenter och leverantörer går över till hållbar produktion. Och sluta konsumera kött. Det är också en viktig faktor.
Vego Eco 