Vego Eco
Vegetarisk påskmat
Jag får en del frågor gällande påskmat, vilket är ungefär samma sak som jul- och midsommarmat gissar jag. Just på grund av att dessa högtider generellt består i ett frossande i skinka, sill, ägg med mera så har jag aldrig lärt mig så mycket om det.
Istället har jag mest ätit potatis och grönsaker och aldrig förstått tjusningen. Sedan jag fick barn har jag dock tvingat mig att jag fått bry mig lite mer om dessa mathögtider. Mat är ju gemenskap, så för deras skull så gör jag det. Och idag finns det ju hur mycket vegetariska alternativ som helst om en vill ha mat som liknar den traditionella animaliska.
Vad jag, efter önskan från just barnen, kommer att göra är rödbetssallad (som jag själv är väldigt förtjust i!) och utöver det blir det färdigköpt prinskorv, eller prinsesskorv, som den faktiskt heter i vegetariskt utförande.
Jag har även för första gången köpt en vegetarisk sill då sonen ville testa. Det kan enkelt göras själv också, vanligast är baserad på aubergine.
En hel del tips på vegetarisk påskmat finns hos Vegokoll. Måste man av någon anledning absolut äta animaliskt så föreslår jag att man innan man gör det läser de här tipsen från Naturskyddsföreningen. Jag förutsätter att ingen, INGEN, äter ål?!
Enkel påsktårta finns det recept på här, eller varför inte göra en gul rulltårta med lemoncurd?
Tips till påskpyssel och äggfria ägg finns att läsa här.
Med dessa tips hoppas jag att ni får en god, vegetarisk påskbuffé att njuta av. Glad Påsk!
Enkel hallonsmoothie
Enkel är just vad den är! Så enkel att det är löjligt men jag har fastnat för den här sista veckan då jag inte riktigt orkat göra så mycket annat plus att jag inte heller haft så mycket gott hemma att stoppa i. Den här har bara tre ingredienser men blir ändå så god. Och lite vitaminer finns där allt ändå!
Ingredienser:
2 dl (havre)mjölk
drygt 1 dl hallon
1 banan
Mixa! Enkelt och gott! 
Kalas med smak av Ninjago
I helgen firade vi en av våra guldklimpar. Lite kalas med fika och ballonger, mycket mer än så önskade han sig inte. Inte mer än en Ninjago-tårta. Röda Ninjan. Förstås.
Syskonen hjälpte såklart till med paketöppning innan det var dags för tårtan.
Typsnittet blev lyckat, vid första anblick trodde han att det stod Ninjago och inte hans eget namn.
Lillasyster försåg sig som vanligt med det mesta på en gång, bl. a. kladdkakemuffins med grädde, nötcremebullar, kakor… och tårta.
Dagen avslutades lugnt och skönt med Earth Hour. En bild över Hägerstensåsen och Hägerstenshamnen visar att invånarna där var väldigt få till antalet som var med på aktiviteten.
Guldråttan 2013
Nu är det dags att rösta fram vem som ska få Guldråttan i år. Djurens Rätt tillkännagav nyligen vilka man har möjlighet att rösta på.
De som är nominerade är Elin Svanström, Sandra Jönsson och Caroline Ryding för avslöjandet om missförhållandena på Parken Zoo och Ölands djurpark, VOOV som arbetar ideellt med djur i våldsutsatta hem och sist men inte minst Way Out West som serverade enbart vegetarisk kost under festivalen.
Info, länkar till intervjuer och möjlighet att rösta finns här. Senast 10 april måste du göra ditt val.
Energibespara med Earth Hour – och resten av året
På lördag är det dags att släcka lamporna igen. Klockan 20.30 kan du visa ditt engagemang för miljön genom att delta i Hearth Hour och släcka en timma. Om alla gör det så går självfallet energiförbrukningen ner även om det i sig inte är enbart genom att släcka lamporna vi räddar vår planet. Men det är ett ställningstagande. Förhoppningsvis tänker folk till och gör detta året runt.
Det finns mycket energiförbrukning man kan spara in på om man bara tänker på det. Några enkla tips:
- Dra ur sladdar som inte används (klassiker är att se mobilladdare sitta kvar i eluttaget efter laddning överallt…)
- Använd timer eller grenuttag med strömbrytare
- Planera hur du lagar mat och bakar; ta tillvara på värme respektive kyla genom att t.ex. tina fryst mat i kylen
- Tvätta på låga temperaturer
- Diska i en energisnål diskmaskin, definitivt inte under rinnande vatten
- När du handlar, köp miljövänliga produkter och tänk på vad du köper. Köp bara det du behöver, resten som du klarar dig utan kan du därmed vara just utan.
Det är väl snarast detta det handlar om? Att tänka på hur man lever och hur man även lär sina barn att leva, att det ska vara naturligt att hushålla med resurserna. Jag har sedan jag var liten ständigt fått höra att lamporna aldrig får stå på, inte heller vattnet, vilket gör att det sitter i ryggmärgen för mig. Det skulle kännas helt fel att gå ut ur ett rum men lämna det tänt, eller låta vattnet rinna medan jag borstar tänderna. Dock ser jag allt oftare lappar på olika ställen där besökare uppmanas att släcka efter sig och trots det är lyset på. Hur kommer det sig? En enligt mig överflödig uppmaning och ändå är det tänt?
Nej, kom igen nu! Att effektivisera sin vardag, att få dessa självklara saker att bli just självklara så kommer vardagen direkt att bli ett snäpp mer energieffektivt. Alla kan bidra, stort som smått. Som Susanna säger idag; ”Att delta i lättsamma klimatjippon står inte i motsats till allvarligt engagemang och långsiktigt arbete för energieffektivisering”. Man kan göra båda.
Kemikalier i havre och jordgubbar
En pytteliten notis på svd.se noterar att det finns rester av kemiska bekämpningsmedel i hälften av 77 000 utförda prover. Till morgonens kopp te bläddrar jag sedan i DN som åtminstone ägnar samma nyhet en halvsida. Jag tycker det är anmärkningsvärt. Hur kan detta ses som så obetydligt? Varför tar man inte kemikalieproblemet på större allvar?
Rapporten fokuserar på vitkål, sallad, persikor, spannmål, äpplen, purjolök, mjölk, päron, jordgubbar, tomater och fläskkött. Jordgubbar, citrusfrukter och lever ligger högt både gällande mängd och antalet bekämpningsmedelsrester. I vindrovor har man hittat både cancerogena och hormon- och reprodutkionsstörande ämnen. Värst är de druvor som kommer från Indien med 53 % över gränsvärdena.
Man talar alltså om ”över gränsvärden”, man kan ju alltså anta att i stort sett allt innehåller något men att de håller sig under gränsen. Med tanke på vilka risker detta gör för hälsan, och hur mycket vi inte ens vet om följderna pga cocktaileffekten är detta verkligen oroväckande.
Anledningen till att det nu finns kemikalier även i spannmål beror tydligen på att tidigare förbjudna stråförkortningsmedel nu tillåts efter ansökan. Helt vansinnigt! Vad är det då för mening med förbud och vad är det överhuvud taget för idioti att hitta på något som stråförkortningsmedel alls?
Vad gör man? Jordgubbar äts inte mycket hos oss mer än Svenska under sommaren, jag hoppas att de inte innehåller lika mycket som de som testats här. Men havre och russin går det i mängder hos oss. Hur mycket blir kvar från druvorna till russin undrar jag stilla. Plågsamt och läskigt.
Hur illa är det med dessa tro?
Världsvattendagen 2013
FN har beslutat att utnämna 2013 till ett internationellt år för samarbete kring vatten och Världsvattendagen den 22 mars tillägnas just Samarbete kring vatten. Detta med fokus på bland annat utbildning, kultur och kommunikation. Målet är att öka medvetenheten om både möjligheten till samarbete men även de utmaningar som finns framför oss.
Tillgången till vatten är livsviktig och det är verkligen hög tid att företag, men även varje enskild individ, tar sitt ansvar i frågan. WaterAids arbete i världen hjälper många människor till ett bättre liv och de har nu en läsvärd nedräkning inför Världsvattendagen på sin hemsida. Att vatten är avgörande för överlevnad är självklart men här tas andra aspekter upp som att jämställdheten stärks, mödravård blir säkrare och att det ger förutsättningar för bättre försörjningsmöjligheter.
Kolla in vad som händer i närheten av dig på denna särskilda dag eller varför inte ge ett bidrag för att ge fler tillgång till vatten?
Veganmärkning 100 % veganskt
Nu har den äntligen kommit – märkningen som kommer att göra livet för veggisar mycket lättare: ”100 % Veganskt. Godkänd av Djurens Rätt”.
Jag försöker att hålla mig uppdaterad, men det är inte lätt att hålla koll på allt och absolut inte för alla andra att veta. Och som ni vet, innehåll kan rätt vad det är ändras och man kan även få olika eller undermåliga svar när man kontaktar kundtjänst så detta är mycket välkommet!
Märkningen är varumärkesregistrerad och företag får söka per produkt och jag hoppas att alla företag med produkter som platsar här ansöker för att underlätta vardagen för oss konsumenter. Först ut är Veggi, way to go! Härligt, tack för detta Djurens Rätt!
Vårt dyrbara vatten
Jag har haft nöjet att vara på ett mycket intressant frukostseminarum med WaterAid och Indiska där man talade om världens situation i vattenfrågan och hur arbetet kring den vattenkrävande textilindustrin kan förbättras.
Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare på WaterAid i Sverige, inledde med att berätta om sin morgon. Det var inte svårt att förstå var hon ville komma; att vi förbrukar stora mängder vatten utan att ta någon notis om det. Man går upp och gör en flaska välling till den lilla, går på toaletten, spolar, duschar, gör kaffe, äter frukost, diskar, borstar tänderna etc. Jo, vi tar vårt rena vatten för givet men jag hoppas att fler och fler ändå börjar tänka på hur de konsumerar vatten. Både tänker på att minimera konsumtionen men också är rädda om det och inte förorenar det.
Vad som är en riktig tankeställare är några av de siffror man serverades, bl. a. att 2,5 miljarder människor, detta är ungefär var tredje person i världen, saknar toalett. Och 783 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten – ca 90 gånger Sveriges befolkning. Det är en del… Följderna av detta är nog inte svårt att tänka sig men att det är så illa som att det dör 2 000 barn varje dag till följd av diarré är inget det talas så mycket om.
En annan aspekt av det hela är den utsatta situation som kvinnan hamnar i pga vatten- och toalettbristen. 40 % av en kvinnas tid i Afrika går till att hämta vatten och under denna tid riskerar de att bli våldtagna. Väldigt långt ifrån vår vardag och det är förstås helt fruktansvärt att flickor och kvinnor ska behöva riskera detta bara för att förse sin familj med vatten.
Att riskera våldtäkt för att hämta vatten är nog så illa men flickor har fler problem som gör att de hamnar efter i samhället och inte kan växa upp på lika villkor som pojkar. I skolor där toaletter (eller åtminstone någon avskildhet för flickor) saknas innebär det att de är hemma från skolan under de dagar de har mens. Det blir mycket förlorad skoltid och på en del håll går flickorna inte i skolan alls på grund av detta.
Med WaterAids arbete så kan fler få rent vatten och toaletter. Detta är förstås ett stort lyft för hela det samhället i allmänhet men hjälper flickor i synnerhet som slipper dessa vandringar efter vatten och kan gå i skolan alla dagar precis som pojkar.
Denna fruktansvärda utsatthet flickorna lider av är även något även organisationen Plan arbetar med. Deras projekt För att jag är flicka belyser just dessa skillnader som gör att flickorna hamnar obönhörligt efter pga ”enkla” vardagsskillnader.
Gällande industrin så är den en stor bov gällande föroreningen av vattnet. Nästan allt vi omges av tillverkas i länder där villkoren är undermåliga och lagar inte efterlevs och vattnet i områdena därmed blir gravt förorenat. På en del håll rinner det smutsiga och giftiga vattnet rakt ut från fabrikerna. Och som så ofta så ska man inte luras av att man köper ett ”fint” märke istället för billigare, även om man helst vill tro att det ska göra skillnad. Yves Saint Larent tillverkar sina sjalar i samma fabrik i Indien som Indiska gör. Skillnaden är att Indiska varit där otaliga gånger för att förbättra arbetsvillkor och miljöarbetet, YSL har visst aldrig varit där…
Tack vare bl.a. påtryckningar från företag som vill arbeta åt ett miljövänligare håll är en ny vattenpolicy på gång i Indien. Men det går långsamt och det behövs fortfarande stor ändring i inställningen hos ledarna. Regeringen där, och i alla andra länder med för den delen, måste börja ta sitt ansvar. Det är den politiska utmaningen som är en av de största frågorna för arbetet med rent vatten inom industrin. Och inställningen måste ändras! När några ansvariga politiker (män förstås…) blev uppmärksammade på problemet att flickor inte kunde gå i skolan pga avsaknaden av toalett och möjligheten att byta mensskydd kunde de inte ens se detta som ett problem. Flickorna var ju bara hemma då… Hjälp…
Det var väldigt intressant och positivt att få lära sig om WaterAids arbete och hoppfullt att höra om hur villkoren förbättras för människor runt om i världen. Och glädjande att höra om arbetet Indiska gör, både för miljön men även för jämlikheten och trygghetsarbete för kvinnor. Kan ett så litet företag som Indiska göra så stor skillnad, vad kan då inte de stora göra? Mycket förstås, men varför tar inte fler företag sitt ansvar? Låt oss hoppas att många fler följer efter och att konsumenter väljer att köpa endast från dessa företag. Några av de som engagerar sig i detta är medlemmar i STWI som arbetar aktivt med detta.
Ett bidrag på 200 kronor ger en person varaktig tillgång till rent vatten. Svindlande att tänka sig att pengar motsvarande några latte som folk köper utan att reflektera något över kan innebära ett nytt liv för en människa. Här kan du läsa mer om på vilka sätt du kan bidra till arbetet med rent vatten.
Tack SoStockholm för en mycket intressant morgon!
Det glada kosläppet
Anna och Mattias har skrivit en väldigt bra text om detta som sätter ljuset på precis de olika delar som man verkligen bör tänka på i sammanhanget. Det här att korna far illa av att stå fastbunda på betonggolv, att det finns kor vars ägare motsätter sig beteskraven och inte släpper ut dem ens på sommaren.
När korna ska in igen, hur ser det ut då? Och hur ser det ut sedan, under största delen av året? Det är knappast något man vill att allmänheten ska bevittna. Nej, bara när korna rusar ut ur sitt fängelse. Och är de egentligen glada? Nej, snarare rädda och framför allt, hur mår de? Kolla på den här korta filmen:
Jag tycker inte det ser ut som de skuttar av glädje, de ser knappt ut att kunna gå. Flera ramlar och de ser ut att hoppa fram snarare av att de inte kan gå ordentligt, av smärta, vad beror det på…? Nej, lyft fram den mer sanna bilden av hur korna har det under året och lär folk hur det går till ”på riktigt” inom mjölkindustrin, inte bara den gulliga, falska bilden av den glada Arla-kon som betar så fint med sin kalv. Så är det tyvärr inte.
Hela denna förträffliga text som ovan nämnda skrivit hittar du här. Och mer info om mjölkproduktion finns t.ex i det här öppna brevet jag skrev till skolborgarrådet förra året i samband med skolans planerade Arla-besök. En sammanfattning om det hittar du här.
Vego Eco 