Vego Eco
Lycka kan vara en korv
Tack vare intresset för vegetarisk mat har utbudet blivit rena festen jämfört med vad det var för bara några år sedan. Det är inte alls så svårt att få tag på längre och förvånade eller negativa svar möter en inte lika ofta.
Vad som dock kan vara problematiskt är när en som förälder befinner sig på platser där det som serveras består av varmkorv eller pizza, platser jag lärt mig räkna bort helt. Själv har jag svårt för korv alls och väljer helt enkelt att klara mig till senare men alla som har barn vet att det inte alltid är enkelt när tiden rusat iväg och frukt eller andra nödlösningar har tagit slut.
Vegoutbud på café
När vi idag var på just ett sådant ställe, ett café med servering av korv och pizza så noterade vi att det stod på menyn att det var “vegkorv” och “veganpizza”. Lät ju lovande men såg samtidigt grillen där korvarna låg. Inte lockande… Med tanke på barnens hunger så frågade jag ändå om det var så att de hade separat grill för vegkorven. Tappade bokstavligen hakan när jag fick svaret att de bara hade vegetarisk korv så det var inget att bekymra sig för. Helt fantastiskt! Och vegansk pizza. “Händer detta?!” tänkte jag stilla och det gjorde det. En milstolpe i veganlivets strävan om normalisering av vegetarisk kost.
Vegetariskt – inkluderande kost
Jag envisas med att år efter år uppmuntra folk till att testa vegetariskt, att byta ut köttet ibland. Att få fler, framför allt de som arbetar med utbud av mat, att tänka mer inkluderande. Att låta det vegetariska vara normen, genom att låta det vara det bidrar vi inte bara till att vara snälla mot planet och djur, vi är även snälla mot varandra.
Att servera något som alla kan äta underlättar och ger fler känslan av tillhörighet, det gör det dessutom långt lättare för de som arbetar i kök. Istället för att göra en mängd olika alternativ på grund av att några inte äter kött, inte äter ägg och så vidare, utgå från en helt vegetarisk kost. Lättare och bättre för alla.
Tack för denna glädjande och inkluderande erfarenhet idag! Mycket bra av Klättercentret som för övrigt även serverar rättvisemärkt kaffe och är Kravcertifierade.
Samarbeten minskar ICAs matsvinn
Matsvinnet är något vi behöver komma tillrätta med och ICA tar nu tag i det genom att inleda samarbete med både Food2change och Karma. Med dessa samarbeten kan en enda ICA-butik under ett år rädda 3 800 kilo mat.
Vego Eco har tidigare berättat om appar som hjälper till att minska matsvinnet. En av dem, Karma, knyter till sig ICA som med detta samarbete får med sig sin första dagligvaruaktör. Mat som av olika anledningar, till exempel kort datum, säljs via appen till ett förmånligt pris och på så vis räddas maten istället för att bli slängd. Inledningsvis kommer samarbetet att vara tillgängligt med två handlare i Stockholmsområdet, ICA Nära Sveavägen och ICA Kvantum Liljeholmen.
Stora klimatbesparingar
Att rädda mat har stora fördelar, att rädda 3 800 kilo mat motsvarar enligt beräkningar baserade på historisk data från Food2change så mycket som 30 ton CO2. Det är lika mycket som går åt för en bil att köra cirka tre varv runt jorden, 13 000 mil.
Icas samarbete med Food2change ger butiker möjlighet att istället för att orsaka matsvinn låta maten hämtas upp av personer och familjer med låg inkomst. Butikerna skänker maten som via en prenumeration hos Food2change ger kunder möjlighet att hämta matkassar i butiken. Innehållet i kassen styrs av vad som finns tillgängligt vid den aktuella tidpunkten. Från start har sju stycken ICA-butiker lokala avtal med Food2change.
Det är alltid glädjande att se när flera goda saker kan gynna varandra. Att ta vara på maten och samtidigt kunna hjälpa personer är förstås väldigt bra. Digitala lösningar bidrar till att utveckla tjänster som är till nytta på många sätt. Ser fram emot att se dessa lösningar sprida sig till fler butiker.
Out to Sea, en utställning om plastskräp till havs
Vi använder enorma mängder plast i vår vardag och mycket av det hamnar dessvärre inte i återvinningen utan i våra hav med stora konsekvenser djur och vår hälsa. På Tekniska museet i Stockholm kommer utställningen Out to Sea belysa problematiken om detta.
Utställningen handlar om plast och marin nedskräpning och öppnar i anslutning till Världsvattendagen den 22 mars. Den berättar om bakgrunden till problemet med plastnedskräpningen, hur det ser ut idag och vad vi kan göra åt det.
Tillverkningen av plast är ofattbar stor, globalt sett är det över 300 miljoner ton och varje år hamnar runt 10 miljoner ton sopor i haven. Plast är ett praktiskt material för oss människor men är en högst onaturlig sak för naturen. Den största delen av plastskräpet sjunker till havsbotten medan 15 procent flyter runt vid ytan och ytterligare 15 procent förr eller senare hamnar längs våra kuster.
Något natur och djur drabbas hårt av. Cirka 700 vattenlevande arter går mot utrotning och en studie visar att 50 procent av havssköldpaddor har plast i sina magar. Problematiken är stor och i de Globala målen där nummer 14 handlar om haven och de marina resurserna är det inte bara fisket som tas upp, vilket är nog så viktigt, men även att “förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen”.
”In the middle of the Pacific Ocean, a 200lb. mass of drift net and rope has tangled together slowly over time. Though fish and crabs live successfully in and around the debris, other wildlife like turtles, sea lions and sharks get tangled in the ropes and die of starvation.”
Hoppas att denna utställning kan öka medvetenheten för problemet och intresset av att ta hand om vår natur. De problem detta orsakar är enorma och vi behöver verkligen ta tag i detta. Du kan själv bidra genom att ta hand om ditt eget skräp, minska konsumtionen och läs gärna på lite om vilka produkter som är de stora plastbovarna. Peeling är till exempel i de flesta utföranden en fruktansvärd produkt för våra hav. Läs gärna dessa fem tips för att bidra till en förbättring.
Vill du få en större förståelse och insikt i våra enorma hav, vilken storslagen natur detta är, rekommenderas att lyssna på WWFs pod ”Under ytan”. Och den som vill kan följa utställningen på projektets hemsida PlasticGarbageProject.org.
Bananträd blir veganska plånböcker
Vill du ha ekologiska alternativ till läder? En plånbok gjord av bananträd, vegansk och ekologisk, kan det vara något?
Innovativa lösningar ger nya, smarta material vilket är välkommet. Både hållbahetsfaktorer likväl som omsorg om djur gör att önskan om vegetariska alternativ presenteras.
Vego Eco har tidigare berättat om MycoWork, “läder” gjort av svamp. Nu har ett annat alternativ presenterats, gjort av bananer. Det är företaget Green Banana Paper som gör produkter av bananfiber. Produkterna är eko och vegan och tillverkas lokalt på Mikronesien. Förutom att produkterna är snälla mot djur och natur innebär det även positiva effekter socialt på ön.
Det är verkligen roligt att se nya alternativ komma på marknaden. Ekologiskt tillverkade produkter av slitstarka material känns lockande framför kemikaliestinna alternativ. Med ökat intresse för veganprodukter får vi hoppas på att detta utvecklas och tas vidare till fler produktområden.
Vill du köpa en plånbok och vara med och stötta utvecklingen av företaget kan du göra det genom att bidra till den Kickstarterkampanj som företaget startat, du hittar den här.
Vilken blir nästa produkt på den eko- veganska marknaden att konkurrera med läder?
Alarmerande köttfrossa
I veckan presenterade Jordbruksverket skrämmande rekordsiffror om att svensk köttförbrukning ökar. Det är givetvis alarmerande att det är på det viset. Men frågan är – hur är det möjligt?
Allmänt så kan ett större intresse för vegetarisk mat skönjas. Restauranger satsar på bättre vegoutbud, personer runt omkring mig hör jag från alla möjliga håll berätta att de lagar vegetariskt åtminstone någon gång per vecka. Minst.
Klimathotet har gjort att det pratas om vikten av att minska på köttkonsumtionen. Även hälsoaspekter kommer in även om de inte talas om i lika stor utsträckning som klimatpåverkan. Men oavsett orsak eller anledning så har en kunnat glädja sig åt att medvetenheten om köttets problematik har ökat och frågor och intresse för det vegetariska gått upp.
Så kommer detta. Enligt Jordbruksverket ökade köttförbrukningen 2016 med ett halvt kilo per person till en ny svensk rekordnivå på 87,7 kg. “Trots ett växande intresse för vegetarisk mat” som de nedslaget konstaterar.
Min tanke är att gamla vanor kanske sitter i, att en inte orkar eller hinner lära sig nya recept. Men det behövs inte, i stort sett all mat går att laga på samma vis men byta ut animalierna mot vegetabiliska alternativ. De senaste åren har det sprutat fram vegetariska nyheter från alla möjliga producenter. Till och med det köttigaste av köttiga företag, Pärssons, har lanserat nya pålägg. Tyvärr med ägg och mjölk men ändå, ett steg i rätt riktning och en indikation på vegointresset.
Förutom vanor så handlar det ibland om rent motstånd har jag fått erfara. Jag vill så gärna nå fram till dessa personer för att få en dialog om hur vi kan närma oss möjligheten till att testa alternativ. Som när jag hör folk peppa familjemedlemmar eller vänner de ska hem till, där de ger tips om hur de kan göra maten vegetarisk så att alla kan äta. Hörde bara häromdagen en person som frustrerat berättade för sin vän hur hen försökt att få en i familjen att laga sin paella; ”snälla, lägg fisken i en skål bredvid så kan alla äta, de som vill ha fisk får ta det”. Men den som skulle laga vägrade.
Varför kom det inget svar på. Och det är här jag hoppas på att hitta någon form av mirakelkommunikation. Att finna möjlighet till dialog för att kunna förstå vad det är som gör det så motigt. Tycker du något är väldigt gott är det jobbigt att avstå, men du behöver inte sluta för evigt. Att minska antalet portioner med kött är en bra början, det är inte så svårt och skulle alla välja en köttfri dag i veckan så gör det skillnad. Många bäckar små…
En ökning är som sagt alarmerande, vi kan väl alla hjälpas åt att ta hand om vårt stackars klimat? Skippa köttet då och då, det är inte en så stor uppoffring, även hälsan vinner på det. Det går, jag lovar. May the vegetarian force be with you!
WWF vill hitta mest hållbara skolmatskommunen med White Guide Junior
Miljön är allas ansvar, inte minst politikernas. Det är dags att de ser till att maten som elever serveras i landets skolor är hållbar. Detta vill Världsnaturfonden WWF och White Guide Junior uppmärksamma genom en gemensam satsning på att hitta Sveriges mest hållbara skolmatskommun.
Det är stora mängder mat det handlar mat, varje dag serveras tre miljoner måltider inom den offentliga sektorn. En betydande del av dessa äts i landets alla skolor och därför ger sig WWF och White Guide Junior in i skolmatsdebatten för att lyfta vikten av hållbarhet. White Guide Junior är Sveriges enda tävling där landets skolrestauranger och skolmat bedöms med målet att alla barn i Sverige ska få äta god och inspirerande mat varje dag.
Priset en gemensam väg mot mer hållbar skolmat
WWF är en av initiativtagarna och Vego Eco har varit i kontakt med Madeleine van der Veer, Pr & Policy Manager på WWF, för att få veta mer om deras satsning på detta. Madeleine berättar att de länge har velat ta tag i frågor gällande den offentliga maten och träffade White Guide Juniors initiativtagare Per Bergqvist i somras. De kom fram till att de delade engagemanget om att Sveriges barn borde serveras en mer hållbar skolmat.
Priset är ett steg på en gemensam väg mot detta och WWF hoppas på att det kommer att inspirera fler kommuner att satsa på mer hållbar skolmat. I bedömningen av god skolmat värderas flera olika parametrar som till exempel god smak, näringsriktighet, utbud, måltidsmiljö, service, pedagogiskt samarbete, engagemang och kompetens.
– Utan pekpinnar och med uppmuntran hoppas vi att det ska sprida sig bland landets kommuner, säger Madeleine van der Veer.
Kött och matsvinn problem
Att vi äter mycket kött, slänger mat i onödan och har en hög matimport är anledningar till att trenderna går åt fel håll. WWF och White Guide Junior vill förändra skolmaten, målet är att maten som serveras i skolorna ska vara klimatsmart, inte tära på vare sig djur eller natur och vara näringsrik. Siktet är också inställt på framtiden då de vill att skolorna ska jobba för att hållbar mat ska vara en självklarhet för framtidens vuxna.
Priset riktar sig till kommuner som är duktiga på hållbarhet över hela skolmatskedjan och utgår från fyra områden; klimat, schysst mat, matsvinn och att öka kunskapen om hållbar mat. WWF säger att de vill minska på växthusgasutsläppen och köpa mindre kött vilket låter som en vettig väg – köttet är ju en stor problemfaktor inom kost. De två första, klimat och schysst mat handlar mycket om vegetariskt. Vego Eco ber Madeleine van der Veer berätta mer om den vegetariska aspekten.
– Självklart är vegetariskt och växtbaserad mat en del i vårt arbete för en mer hållbar skolmat. En stor del av matens klimat- och miljöpåverkan kommer från animalieproduktionen och vi driver aktivt inom olika arenor att vi som minst bör halvera det svenska köttätandet och välja bättre kött när det serveras kött.
Det finns dock ett motstånd här, Madeleine syftar på att alla inte är med på en övergång till vegetariskt och undviker därför pekpinnar eller måsten för att inte skrämma bort de som är skeptiska mot växtbaserad kost.
– Vi tror att vi kan komma långt och fånga upp fler med inspiration, uppmuntran och glädje utan att alltid stirra oss blinda på en vokabulär eller en mall för hur skolmåltiderna ska vara, säger hon.
Men för att minska utsläppen från skolmåltiderna så går det inte att komma ifrån vilken stor inverkan köttet har. Madeleine håller med:
– Det är enklast att dra ned på köttet och det tycker jag att vi fångar in bra i prisets klimatdel som fokuserar på hur kommunerna ska minska skolmåltidernas klimatpåverkan, säger hon.
Mejeriprodukter har stor klimatpåverkan
Vego Eco tar även upp frågan om mejeriprodukter som näst efter kött utgör en stor negativ belastning. Mjölken är ett produktområde som historiskt haft stark närvaro i svenska skolor. Det finns mjölk, smör och yoghurt på de flesta ställen men inga eller få vegetabiliska alternativ. Madeleine van der Veer berättar om hur WWF jobbar med detta.
– Det stämmer att det finns stora globala utmaningar med mejerikonsumtionen också. Det är en fråga som inte är helt enkel att ta sig an eftersom mjölken inte bara påverkar klimatet. Det handlar ju också om öppna landskap, näringsinnehåll och att mjölken är en viktig del av vår kost. Men det betyder inte att vi inte ser frågan som viktig. För det första så har vi aktivt valt att prata om skolmåltider när vi pratar om priset med White guide junior. Det innebär att priset inbegriper både maten och drycken som serveras i skolan. Vi ser det också som positivt om skolor väljer att satsa på fler alternativ till mejeriprodukterna, som till exempel havrebaserad dryck som vi producerar mycket av i Sverige. Men vi undviker återigen här att komma med ”recept” för hur kommunerna ska ta sig an skolmåltiderna utan vi vill gärna att de ska ta sig en ordentlig funderare om all mat och dryck som ska serveras till barnen i deras kommun, avslutar Madeleine.
Ett mycket viktigt område att prioritera. Mjölken har historiskt ett starkt fäste i skolan och Madeleines svar om att mjölken är viktig vittnar om det. Det är näringsämnen i mjölken som är viktiga och finns som hon mycket riktigt påpekar andra alternativ. Att vara låst vid en produkt som är dålig för klimatet, och även hälsan, känns dumt.
Alarmerande – köttkonsumtionen gått upp
Förhoppningsvis kan priset bidra till att lyfta frågan högre upp på agendan inom den offentliga sektorn och framför allt inom skolan. För att barnen ska orka med långa skoldagar är det avgörande att skolmaten är god och näringsriktig. Men det är också viktigt att maten som serveras inte tär på vår planet. Att normalisera vegetariskt, se det som tabu att slänga mat och bryta den inrotade mjölkpropagandan är väldigt välkommet.
Hoppas White Guide Junior kan sporra skolrestauranger runt om i landet. I synnerhet som det precis presenterats alarmerande siffror om att svensk köttförbrukning ökar. Märkligt och tragiskt. Det är närmast chockartat att konsumtionen efter flera larm om köttets påverkan på klimatet och vår hälsa kan öka. Här vill nu WWF att regeringen agerar och tar fram en strategi för hur den svenska köttkonsumtionen ska minska.
Nej, kom igen nu politiker, dags att agera! Och alla ni inom skola, hoppas att ni blir inspirerade av White Guide Junior. Våra barn är inte värda något annat än bra, klimatsmart och hälsosam kost om dagarna.
Earth Hour 25 mars – fem tips för klimatet
Lördagen den 25 mars kl 20:30 – 21:30 är det återigen dags för WWFs Earth Hour, världens största miljömanifestation. Det är elfte gången i rad den arrangeras och hundratals länder beräknas delta.
Inte bara under denna timma sker aktiviteter utan på flera håll i Sverige ordnar kommuner, företag, skolor och organisationer aktiviteter under Earth Hour – veckan i mars.
– Världens länder har i Parisavtalet enats om att hejda den globala temperaturökningen till väl under 2 grader. Det är ett historiskt beslut för människor, djur och miljö. Men nu krävs att löftena omsätts i verkligheten. Politiker, företag, städer och investerare måste fatta beslut som gör det enkelt att leva klimatsmart och hållbart. Vad som händer de närmaste åren är avgörande för att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer år 2030, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
Klimatsmart med fem B:en
Årets manifestation sätter extra fokus på mat, konsumtion, livsstil och global rättvisa. Enligt WWFs Living Planet Report lever mänskligheten som om vi hade 1,6 jordklot till vårt förfogande och svenskarna som om vi hade på 4,2 jordklot. Många i världens mer fattiga delar har inte ens en halv planet att leva på.
Syftet med kampanjen i Sverige är inte minst att få folk att tänka klimatsmart året om. För att lyfta det brukar några B:en lyftas; bilen, biffen, bostaden och börsen. Senaste tiden har dock ett till B tillkommit, butiken, för att lyfta konsumtionsfrågan.
Mycket bra, allt vi konsumerar påverkar givetvis på olika vis. Både vad som konsumeras men även hur mycket. Att slösa har aldrig varit vettigt och kan vi börja tänka lite mer på vad vi faktiskt köper så bör vi kunna komma ner i konsumtion. Vi behöver inte handla bara för att det är billigt. Och är det väldigt billigt så finns det en baksida av det, det är billigt för dig men sannolikt inte för miljön eller den som varit med och tagit fram produkten.
Fem tips inför Earth Hour
- Ät vegetariskt, gärna varje dag men även en dag i veckan är en jättebra start.
- Åk kommunalt eller ännu hellre, gå eller cykla om det inte är för långt. Låt bilen vara det sista alternativet.
- Smarta tips som gör din bostad och börs mer klimatsmart är att minska elanvändningen och att byta till förnybar el om du inte har det.
- Minska utsläppen från ditt sparande och öka ditt klimatsmarta sparande. Be din bank om hjälp om du behöver – byt bank om de inte är lyhörda för klimatfrågor.
- Konsumera klokare med cirkulära och digitala tjänster, välj ekocertifierade varor med kvalité framför “slit-och-släng-produkter”. Läs till exempel boken Den lilla svarta om textil- och klädindustrin.
Förra året deltog 84 procent av Sveriges kommuner i Earth Hour, kommer den siffran stiga i år? Du är väl med? Oavsett om du är det eller inte just den timmen, låt syftet med den följa med och inspirera dig till klimatsmarta val under året.
NMC-konferens om cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi och hållbarhetsfrågor diskuteras i dag i många olika sammanhang. Det är dags att gå över från den linjära ekonomin och in i den cirkulära. För det kan behövas inspiration och vägledning beroende på verksamhet och inriktning, något NMC vill bidra till.
NMC Nätverket för Hållbart Näringsliv är en förening som samlar företag och organisationer som vill utveckla sitt arbete inom miljö och hållbar utveckling. Föreningens mål är att underlätta för medlemmarna att aktivt bedriva utveckla ett professionellt hållbarhetsarbete. För att inspirera inom ämnet cirkulär ekonomi arrangerade de en konferens om detta för sina medlemmar.
Övergång till cirkulärt
Temat på konferensen var “How do we accelerate the transition to a circular economy? – Barriers, challenges and opportunities”. Flera intressanta föreläsare tog upp ämnet ur olika perspektiv. Anders Wijkman som har lång erfarenhet inom europeisk och svensk politik inledde dagen med att tala om skatter och vikten av att stödja övergången till en cirkulär ekonomi.
Efter Anders tog dagens huvudtalare Peter Hopkinson över, professor i innovation och miljöstrategi vid Bradford School of Management i England. Han bemötte det cirkulära ur flera vinklar, bland annat nämnde hand det sneda i att det investeras så mycket i en bilindustri där bilar står stilla 95 procent av sin tid. Bilismen är något som tagits upp flera gånger här på Vego Eco.
En annan sak han var inne på är att vi fortfarande fokuserar väl mycket på avfall och återvinning vilket bara är en liten del i ett hållbart arbete. Vi behöver lyfta in mer av sociala aspekter och produkters livslängd. Ett steg i att arbeta mer cirkulärt är att satsa på resurseffektiva sätt för att sänka kostnader och åtgång av material och energi.
Avslutningsvis påminde han oss om att tänka positivt, att fokusera på vad vi kan göra, det är det som spelar roll – inte vad du inte kan göra. Bra där, igen kan göra allt men alla kan göra något.
Finland bäst i Norden
Efter dessa talare fick vi en rapport om cirkulär ekonomi på den nordiska marknaden av Erik Hedén på Sustainable Brand Insight. Han berättade om medvetenheten om hållbarhetsfrågor som varierade en del i Norden. Tyvärr innehar inte Sverige någon topplacering så vi får helt enkelt fortsätta att jobba vidare här. Det är istället Finland som har den klart högsta medvetenheten om detta bland konsumenter av de nordiska länderna.
Dagen innehöll även information om Ragn-Sells satsningar kring cirkulär ekonomi av deras hållbarhetschef Pär Larshans. Ett företag som har återvinning som grund men det krävs mer än det för att verksamheten ska bli cirkulär. Företagets utveckling handlar om att kalkylera sin cirkularitet, använda uppgraderingsprognosverktyg, checklistor och att förlänga livscykler.
Workshop som summering
Amir Rashid, universitetslektor vid KTH höll i den avslutande delen av dagen. En workshop där vi fick möjlighet att med olika givna företagsutmaningar diskutera olika områden som är avgörande för en övergång till det cirkulära och vilka hinder som kan finnas på vägen. Det var verkligen bra att summera dagen på det viset, dels att få chans att diskutera en del av det vi hört av föreläsarna men även att träffa andra personer som är intresserade av att arbeta aktivt för att bli mer cirkulära.
En verkligt intressant dag där inte bara föreläsarna bidrog utan möjligheten till att diskutera med de olika deltagarna kändes minst lika givande. Tack NMC för en inspirerande dag om cirkularitet.
Strategi för färre djurförsök
Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för hur myndigheten ska bidra till att minska, förfina och ersätta djurförsök med andra testmetoder.
Kemikalieinspektionen arbetar för att främja utvecklingen och användningen av alternativa metoder.
– Den nya strategin stärker våra förutsättningar att arbeta långsiktigt med att driva på utvecklingen och användningen av metoder som kan ersätta djurförsök. Vi ska arbeta aktivt med djurförsöksfrågor inom EU och på internationell och nationell nivå, säger Henrik Appelgren, utredare på Kemikalieinspektionen.
Kemikalieinspektionen fick i uppdrag att upprätta en strategi för arbetet med så kallade 3R-frågor. 3R står för de engelska orden replace, reduce och refine, ”ersätta, minska och förfina”. Det innebär att djurförsök så långt det är möjligt ska ersättas med djurfria metoder, att antalet försöksdjur ska begränsas och att metoderna ska förfinas för att minska djurens lidande, till exempel genom smärtlindring och bättre djurhållning.
Metoder som kan användas för att minska användningen är bland annat att använda provrörstester på celler och delar av celler, matematiska modeller och redan tillgängliga försöksdjursresultat. Men att få alternativa testmetoder godkända kan ta flera år, vilket gör att arbetet med 3R-frågor behöver bedrivas långsiktigt.
På internationell nivå deltar Kemikalieinspektionen bland annat i en översyn av klassificeringskriterier för hälsofaror och för att anpassa dem till information som tas fram genom alternativa testmetoder. Låt oss hoppas att det är de djurfria metoderna som vinner mark, inte bara att minska lidandet utan att få alternativ att ta över.
Fem trender som formar framtidens lunch
I veckan har Lunchrapporten 2017 presenterats och den visar att den traditionella lunchen är under förändring med en ökad medvetenhet om hälsa och miljö. Detta tillsammans med nya lösningar från matbranschen vilket i framtiden kommer förhoppningsvis leda till att göra lunchen nyttigare, grönare och mer flexibel.
Rapporten baseras på researcharbete, djupintervjuer och en undersökning bland 1 000 svenskar gjord av Fazer och undersökningsföretaget YouGov. För ett företag som Fazer som står för en oändlig mängd luncher varje dag är det förstås av intresse att veta vad vi önskar oss. Positivt är att vegetariskt fortsätter intressera.
Oftast består en traditionell lunch av husmanskost eller pasta men vi tar större ansvar för en mer hållbar konsumtion i dag än tidigare då andelen som väljer vegetariskt har ökat med sex procent sedan 2012 och de 16 procent som tidigare valde äta ekologiskt har ökat till 21 procent. Mindre bra är att nästan var tredje person hoppar över lunchen mer än en gång i veckan, ofta på grund av stress och det är oftare kvinnor än män som gör det.
Så vad gäller i framtiden då? Trender som presenteras handlar bland annat om vetenskaplig mat, digitala hjälpmedel och vegetariskt.
Fem trender som formar framtidens lunch:
- Vetenskaplig mat
I dagens funktionsdrycker är funktionen ibland viktigare än smaken och stort intresse för vad maten vi stoppar i oss har för effekt kan skönjas. Framtidens lunch ska hjälpa oss slappna av, minska risken för förkylning eller öka vår kognitiva kapacitet. - Knäck distributionskoden
Appen är den nya menyn där hembeställning blir ny norm. I USA öppnar allt fler ”delivery only”-restauranger som satsar endast på mat för leverans. Framtiden innebär även ökad automatisering då gäster kommer beställa sin lunch via touchdisplayer och i många fall få maten tillagad av en robot. - Vegetariskt 3.0
Den vegetariska trenden fortsätter, men inte som en trend utan som vardagsmat. 34 procent av svenskarna uppger att de ska förbättra sina hälsovanor genom att äta mer vegetariskt under 2017 och nästan var fjärde person mellan 18 och 34 år uppger att de oftast äter vegetariskt till lunch. Nya proteiner och råvaror gör att vi kommer fortsätta utforska den vegetariska och veganska kosten. - Gastronationalism
I takt med att vi blir mer mångkulturella blir maten mer internationell. Sydfransk tapenade på det svenska knäckebrödet och vi söker oss tillbaka till traditionella företeelser som gråärtor och husmansrecept som stöps om i nya former och lyfter både tradition och innovation. - Lunch dygnet runt
Nya livsmönster pekar på att vi kommer göra om lunchen från en stor måltid till ett antal mindre måltider utspridda över arbetsdagen. Det är inte säkert att vi äter alla våra luncher med våra kollegor då vi i en uppkopplad värld kommer värdesätta att få tid för oss själva. Lunchrestaurangen kommer därför i framtiden inte bara vara ett socialt rum utan även ett rum för egentid.
Vego Eco 