Vego Eco
Minskad klimatpåverkan med förnybart bränsle
Transporter utgör en stor del av kimatpåverkan och en omställning mot klimatsmartare alternativ bör ske snarast. Axfood tar nu ett steg i denna riktning med fler lastbilar som körs på förnybart bränsle samt ett nytt modernt system för effektivare körning.
Lastbilarna som distribuerar mat till Hemköp och Willys butiker ska minska klimatpåverkan. Detta sker tack vare HVO som är en syntetisk biobaserad diesel som produceras genom att tillsätta väte till slakteriavfall och växtfettet.
Hydrogenated Vegetable Oil, HVO, är en förnybar drivmedelskomponent för dieselmotorer som kan blandas i diesel eller användas istället för dieselbränsle i dieselmotorer. HVO-bränsle kräver inga stora investeringar i ny teknik, en fördel är att man kan fortsätta använda den befintliga fordonsparken.
Vegetable Oil låter ju väldigt bra. Att använda slakteriavfall mindre dock. Utgångspunkten borde vara att hålla det vegetabiliskt men å andra sidan bör allt tas tillvara på. Där är det inte slakteriavfallet som är problemet, det är usprunget. Så länge det existerar en köttnorm kommer kött produceras och vi kommer att ha slakteriavfall. Att inte ta tillvara på avfallet vore dumt, men det vore givetvis bättre att det inte uppstod. Därmed blir egentligen HVO motsägelsefullt, det är ett drivmedel som är bättre alternativ än fossilt sådant men går att framställa på grund av en industri som är en av de värsta klimatbovarna, animalieindustrin.
Miljöpåverkan kan minskas med upp 88 procent jämfört med vanlig fossil diesel om man tankar med 100 procent HVO. “Vi har testat att köra på ren HVO under en tid med mycket gott resultatet. Av våra 135 bilar har vi nu möjlighet att tanka 100 procent HVO på 123 av bilarna. Målet är att under 2016 ytterligare öka antalet transporter med förnybart drivmedel” säger Helena Blom, transportchef på Dagab.
Enligt Energifabriken ger HVO avsevärt lägre emissioner än fossilt alternativ:
Partiklar, 33% lägre
Nos, 9% lägre
HC, 30% lägre
CO, 24% lägre
Förutom att bränslet ändras så kommer man tack vare ett nytt tekniskt system bidra till att minska förbrukningen. Systemet möjliggör att man kan se var fordonet befinner sig i realtid och även följa bränsleförbrukningen och det uppmuntrar till eco-driving.
Kosten utgör en stor del i klimatpåverkan där transporterna hänger samman. Med initiativ för att minska matsvinn och hur maten transporteras kan man minska utsläppen. Men fortfarande handlar mycket om vad det är vi stoppar i vår mun. Välj vegetariska alternativ när du handlar nästa gång. Det är ett bra val för miljön.
Walmart bygger världens största mjölkfabrik
Veckans Affärer rapporterar att Walmart planerar bygga ett av världens största mejerier i amerikanska delstaten Indiana. För den som känner till Walmarts lågprisidé är syftet med bygget inte så förvånande: att pressa produktionskostnaderna för att erbjuda kunderna ännu lägre priser.
Planen är att bygga ett mejeri i Fort Wayne i delstaten Indiana. Bygget ska inledas till sommaren och fabriken beräknas vara i drift nästa sommar. Detta innebär att rörelsekostnaderna minskar och besparingarna ska föras över till konsumenterna. Låter ju bra att det kommer dem till del men prisfokus och besparingsiver oroar onekligen ur djurrätts- och miljöperspektiv.
Kostnadsbesparingar och prispress
Företagets satsningar handlar främst om att minska kostnader och med detta mejeri som kommer bli ett av USA:s största och uppta enorma 23 000 kvadratmeter kommer att producera vanlig mjölk och chokladmjölk för omkring 600 Walmart-butiker.
Ständigt denna prispress och fokus på det. Om man nu som konsument tycker att komjölk är så viktigt livsmedel, då får man väl ändå se till att betala för det? Sedan 2014 har världsmarknadspriset på mjölk fallit och Walmarts nya stora mejeri följer den trend av storskalig mjölkproduktion man ser sprida sig för pressade priser. Veckans Affärer refererar till ett citat av Tony Airoso, vice chef för Walmarts avdelning för globala livsmedelsinköp som ser Walmarts mejeri som en trend som ses i hela världen: ”Den här anläggningen är ett exempel på hur vi alltid hittar sätt att effektivisera i leverantörskedjan för att kunna erbjuda låga priser varje dag.”
Satsa på alternativ
Det som man borde fokusera på är snarare hur man kan effektivisera och göra växtmjölkaternativ storskaliga. Om Walmart satsat på en sådan anläggning hade det inneburit stora fördelar för vår miljö. Mejeriprodukter är en av livsmedelbranschens stora problem ur klimatperspektiv och innebär dessutom stort lidande för djuren. Att man inte kommit längre i denna tanke 2016, längre bort från animalienormen, är sorgligt. Denna fabrik är ett hårt slag mot klimat och djur, tänk om – tänk rätt tack.
Hudvård som värnar om hälsa, djur och miljö
Att skönhetsindustrins produkter har en tendens att innehålla mycket kemikalier som är dåligt för både dig och miljön har allt fler börjat uppmärksamma och söker sig till alternativ som är mer naturliga.
Om en sak är bra eller dålig för din egen hälsa är den i regel samma sak för miljön. Inte heller är det ovanligt att det gäller djuren. Ekologiska produkter som satsar på naturliga ingredienser brukar ofta stoltsera med att de inte använder sig av djurförsök och ofta inte heller animaliska ingredienser.
En del produkter har veganmärkning men absolut inte alla även om de är det. Därför kan det vara bra att tipsa när man hittar produkter som är snälla mot djur och miljö. Vego Eco träffade på ett nytt märke på Formex tidigare i år, Moyana Corigan, ett svenskt märke som vårar om hälsa, djur och miljö.
De arbetar med vegetabiliska oljor som är 100 procent naturliga och organiska, helt fria från parabler, silikon och skadliga färgämnen. Produkterna tillverkas för hand i Mölndal vilket kan tilltala de som inte vill att produkterna, även om de är vegan, ska komma från en större koncern där det förekommer andra märken som inte är det.
Alla produkter är dock inte veganska utan kan innehålla honung så en liten varning för det, kolla ingrediensförteckningen om du är sugen på att handla.
Det finns även tillhörande produkter som penslar där man endast säljer penslar i syntetmaterial för att inte gynna den plågsamma djurhantering där man framställer penslar av katt- och hundpäls.
Använder du produkter du gillar som är veganska? Tipsa gärna, får ofta frågor om det och på Vego Eco finns i dagsläget lite grann att hitta under taggen hudvård men det finns väldigt mycket mer än det som ligger där. Mer kommer framöver, ett område som minst sagt har stor inverkan på miljö, hälsa och djur beroende på hur det framställs och vad det innehåller.
(Kli)mat-smart, att vara smart med mat
Vi behöver bli bättre på att ta vara på våra resurser, konsumera mindre och bättre. Detta gäller givetvis även kosten som är en av de områden som har väldigt stor miljöpåverkan. Ett enkelt sätt att bidra är att inte slänga mat.
Det har kommit många bra initiativ sista tiden. Matbutiker som ger bort mat istället för att slänga, ”fula” grönsaker till försäljning men mycket handlar även om att både industri och privatpersoner tar hand om den mat de väl köper och lagar.
Quorn som förra året tog ett steg mot större miljömedvetenhet genom att lansera veganska produkter riktar även de in sig på detta område med uppmaningen att bjuda in till restfest. En barnfamilj slänger i snitt mat för 4 000 – 6000 kronor på ett år. Galet förstås när man kan äta upp den istället.
Med recepttips på hur du kan ta tillvara på maten vill de uppmärksamma hur enkelt det är att ta vara på sina rester. För så är det ju. Att äta matlåda med samma mat nästa dag klarar de flesta men vill man variera sig mera så går det fint att kombinera resterna med annat för att få nya rätter. Har du färssås kvar? Addera bönor, chili och spiskummin så har den chili con carne. Vegetarisk förstås! Fyll ett pitabröd med grönsaker och biffar, bitar eller vad du kan ha fått över. Superenkelt och du gör miljön en stor tjänst. Precis som din plånbok.
Det går även utmärkt frysa in mat om du inte har tid eller lust att göra någon ny rätt av just för tillfället. Är det bara lite mat, spara ändå. Det passar garanterat ihop med något annat lite som blir över en annan gång. Och har du barn är det ju perfekt med små portioner att ha tillhands vid tidsbrist då lunch snabbt behöver komma på bordet. Går även att mixa och frysa in i pytteportioner om du har riktigt små barn, mer tips om det hittar du här. Fler tips för att sluta slänga mat finns under taggen matsvinn här på Vego Eco.
Panta saftflaskor!
Nu ska vi panta mera! Precis som pantareklamen uppmanar oss att göra vill nu Orkla Foods Sverige som en del i sitt hållbarhetsarbete bidra genom att införa pant på plastflaskor.
Att ha pant på flaskor bidrar till att minska nedskräpningen i naturen och sparar samtidigt energi. För att bidra till en bättre miljö inför man därför en pant på samtliga 31 produkter i dryckessortimentet från BOB och FUN Light. Koncentrerade drycker är undantagna från lagkravet att ingå i ett retursystem och valet att ansluta dem är frivilligt. ”Nu ser vi fram emot att tillsammans med Orkla Foods Sverige ytterligare öka återvinningen och få svenskarna att panta mera”, säger Bengt Lagerman, vd på Returpack. I april kommer de nya flaskorna med pantsymbolen att komma ut i butik.
Sverige är idag ett av världens bästa länder på att panta. Däremot inte lika bra på att sortera plastflaskor utan pant och mycket går därför till förbränning. Cirka 90 procent av alla de plastflaskor som ingår i pantsystemet pantas och blir till ny plast så det har onekligen en stor inverkan på mängden man får tillbaka jämfört med 35 procent som återvinns av de plastflaskor som inte har pant.
Så här mycket energi sparar du enligt Returpack om du pantar PET-flaskor:
34 små flaskor motsvarar en varm dusch i 10 minuter
2 flaskor motsvarar att kolla på en långfilm i två timmar
13 flaskor motsvarar att använda en bärbar dator i en månad (75 timmar)
Detta initiativ borde onekligen öka återvinningen och få oss att panta mera. Men det är inte bara plast som bör återvinnas, vill du ha mer tips och information om återvinning kan du kolla in myter om återvinning och ta chansen att bidra till ett mer hållbart samhälle.
Nomineringar till Guldråttan 2016
I veckan presenterade Djurens rätt vilka som nominerats till djurrättspriset Guldråttan. Priset instiftades 1987 och delas ut till de som gjort en exceptionell insats för djuren under det gångna året.
De nominerade är en blandning av kostrelaterad verksamhet, djurvård, upplysning och teknik. På kostsidan är det Ultuna mejeri som bidrar till att stilla många veganers längtan efter ost. De har sedan starten 2014 producerat dessertostar av cashewnötter och med råvaror från växtriket och gamla hantverksmässiga metoder har de bevisat att det går att göra ost utan att varken natur, människor eller djur behöver skadas i produktionen. “Jag tror att om man kan göra det lättare och bekvämare för folk att bli veganer så blir det lättare att ta till sig av djurrättsfrågor” säger Cecilia Tilli, VD Ultuna mejeri i ett pressmeddelande i samband med nomineringen.
Bioteknikföretaget SenzaGen har utvecklat en ny metod för att allergitesta kosmetika och andra kemikalier. Metoden använder odlade människoceller som modell för ett immunsystem som testas för reaktioner. Att kunna köpa produkter som känns säkra men utan djurtester är en önskan som de flesta torde instämma i. SenzaGen menar att framtidens vetenskapliga och medicinska utveckling inte ligger i djurtester. “Alternativ till dagens djurförsök är framtiden, och kommer i ökande utsträckning behövas för att minska kemikaliebelastningen på vår miljö och våra kroppar” säger Malin Lindstedt på SenzaGen.
Föreningen Gotlands Djurfristad nomineras för sitt omhändertagande av djur. De tar emot och omplacerar avlivningshotade, vanvårdade och övergivna sällskaps- och lantbruksdjur. De bedriver djurrätt i praktiken och gör en stor insats för att lyfta lantbruksdjuren som de individer de är.
Den fjärde nomineringen går till Ola Waagen och Frank Nervik som med sin dokumentär Under pälsen visar vad som pågår bakom pälsdjursfarmernas stängda dörrar. Trots hårt motstånd har de på filmfestivaler och i nationell tv lyckats nå en bred publik och lyckats ge en röst till miljoner utsatta pälsdjur.
Omröstningen genomförs bland Djurens Rätts cirka 40 000 medlemmar och pågår fram till den till 10 april. Vinnaren kommer att presenteras på Djurens Rätts rikskonferens i Stockholm den 14-15 maj. Förra årets vinnare var Oatly.
Lista på prylarna du aldrig ska slänga
För att spara på jordens resurser ska vi använda, återanvända och återvinna så mycket som möjligt. Att handla begagnat är ett sätt att anamma detta på ett riktigt bra sätt. Enligt Blocket bidrog begagnathandeln på deras sida med att undvida 0,8 miljoner ton i utsläpp under 2015.
Under 2015 sparade Sveriges befolkning potentiellt 0,8 miljoner ton växthusgaser genom att handla begagnat istället för att köpa nytt eller slänga. Klimatnyttan kan jämföras med om Stockholm stads vägtrafik stod still i cirka ett år enligt Blocket som nu släpper en lista och en film som tydliggör vilka fem prylar som är allra viktigast att återanvända för miljöns skull.
Sverige en värsting
Sverige finns med på topplistan över länder med störst ekologiskt fotavtryck per person. Blocket vill bidra till att sprida kunskap om hur viktig begagnathandeln är för att minska utsläpp av växthusgaser och exploateringen av jordens resurser. “Vi är duktiga på begagnathandel i det här landet men vi kan bli bättre. Med vår kom ihåg-lista hoppas vi exempelvis att landets byrålådor töms på mobiltelefoner och att jeans eller skinnsoffor aldrig hamnar på tippen. Det mesta kan återanvändas, men vissa prylar är viktigare än andra att sälja eller skänka vidare eftersom de har särskilt stor negativ miljöpåverkan. Sälj dem vidare så gör du både miljön och plånboken en tjäns”, säger Linnéa Aguero, pressansvarig på Blocket.
Begagnathandelns klimatnytta
Blocket genomför beräkningen av begagnathandelns klimatnytta i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Det är fjärde året man gör detta och i år har kalkylen uppdaterats med nya materialkakor för varor där utvecklingen går snabbt exempelvis datorer och TV- apparater.
Begagnathandeln skonar miljön genom att förhindra nya varor från att produceras. Därmed minskar besprutning, vattenkonsumtion, brytning av råvaror, växthusgasutsläpp, kemikalieanvändning och annat som är förknippat med nyproduktion, och som påverkar miljön negativt.
Svarta listan
Genom att ge produkter längre livslängd minskar också de utsläpp som sker i samband med avfallshantering. Blockets svarta lista, 5 prylar man aldrig ska slänga, utan alltid sälja eller skänka vidare enligt ett samarbete med Ethos International som valt ut produkter med särskilt stor miljöpåverkan:
Jeans, att producera ett par jeans kräver ungefär 11 000 liter vatten. Farligast av allt är alla giftiga kemikalier som tillsätts vid färgning. Svarta och blå färger är värst.
Mobiltelefoner där produktionen av dessa och annan elektronik inte bara kräver miljöfarlig arsenik och cyanid. De innehåller dessutom flera konfliktmetaller vars brytning ligger bakom en rad konflikter i Centralafrika – såsom mutbrott, penningtvätt och allvarliga brott mot mänskliga rättigheter.
Cyklar då stålproduktion är extremt energikrävande. Att lyfta ett lass järnmalm från gruvan i Kiruna kräver lika mycket energi som hela Enköping förbrukar under ett dygn.
Skinnsoffor, dessa kräver stora mängder mat till kossor, som i sin tur rapar och pruttar ut farlig metangas. Därtill krävs stål och träd, som ska växa i minst 50 år, för att utgöra soffans stomme. Tar här tippfället i akt att påminna om att animaliska produkter över huvudtaget bör minimeras. Välj vegetabiliskt, både produkter och kost, det är bättre för miljön.
Vitvaror vilka är mycket energikrävande såväl vid produktion som vid återvinning. Dock bör kyl eller frys äldre än 10 år hellre lämnas till återvinningcentral än säljas vidare eftersom de kan dra onödigt mycket el och innehålla miljöfarliga ämnen.
Bra tips, konsumera inte i onödan, köp helst begagnat när du handlar.
Klimatsmart protein
Animalisk kost påverkar vårt klimat mer än vegetabilisk. För att få fler att lämna animalier satsas det alltmer på att hitta klimatsmarta alternativ för proteinkällor.
Vinnova har nu en utlysning där man kan söka pengar till ett innovativt koncept för en klimatsmart och hälsosam proteinkälla. Har man en idé för detta som man vill ta vidare och utveckla till en ätbar prototyp så är detta ett utmärkt tillfälle att erhålla stöd och få chansen att delta i ett smakprovningsevent senare i år.
Bakgrunden till utlysningen är enligt Vinnova att de ständiga hälso- och miljölarm som den globala produktionen och konsumtionen av kött- och mjölkprodukter ger innebär stora utmaningar, men också stora möjligheter, för svensk livsmedelsindustri.
Satsningen Klimatsmart protein genomförs både i form av en utlysning och en tävling. Dels erbjuds möjlighet till finansiering för att utveckla innovativa ätbara prototyper som vänder sig till företag, ekonomiska föreningar, institut samt universitet och högskolor. Den andra delen är smakprovningsevent med Tareq Taylor. De projekt som får finansiering i utlysningen kommer även att få delta i en tävling, ett smakprovningsevent där bland annat gourmetkrögaren Tareq Taylor ingår i juryn. Eventet hålls mot slutet av året och vinnarna i denna tävling har sedan möjlighet att söka ytterligare finansiering för att utveckla konceptet vidare mot färdig produkt.
Har du en idé så är det bara att passa på, sista dag för att söka är den 6 april 2016 klockan 14.00.
Kan korv bryta köttnormen?
Är det för kontroversiellt att skippa animalier i kosten? Törs man stå för det vegetariska eller är det fortfarande för annorlunda?
Frågor som börjar snurra då nyheten om att vinnaren i tävlingen Sveriges yngsta korvmakare korats även om jag är högst medveten om att korv är ett köttfäste och det inte alls handlade om något annat än just korv. Vinnaren blev en korv baserad på kyckling trots att det fanns en korv, troligen två, som var baserade på vegetariska råvaror.
Med detta sagt så är det säkert en god korv, för de som nu kan finna njutning i att äta andra individers kroppar. Men oavsett inställningen till det, hur stark är fortfarande normen? Vi kommer sannolikt aldrig få veta om det verkligen är så att denna korv var överlägset godast eller om man inte vågade lyfta ett vegoalternativ. Och eftersom det är barn som tävlar kan mitt modershjärta inte annat än att glädjas med alla dessa barn som fått chans att briljera med sina matlagningskonster.
Den vinnande korven var förhoppningsvis en godare korv men kan inte låta bli att börja tänka på detta med normer. Korven blir ett tillskott i Garants utbud av ekologisk korv så det handlar givetvis om försäljning. Men det är här jag vill se större ansvar från producenterna. Det är hur de kommunicerar och lyfter fram produkterna i butik som kan bidra till att vända köttnormen. Att presentera vego som något naturligt och bra istället för speciellt och annorlunda är chansen större att en större del av kunderna i butik väljer den varan. Undanskuffad till en vegokyl någonstans gör inte en produkt till storsäljare av sig själv.
I just denna korvtävling som inledde dessa tankar pratar man om eko och ett steg i rätt riktning är initiativet att inför tävlingen sälja korv där hälften är kött och hälften vego. Man har på senare tid kunnat höra fler kockar inom både restaurang och skola som minskar på köttet i till exempel köttfärssåsen för att minska klimatavtrycket. Att ersätta delar – eller helst allt kött – med vegetariskt protein är förhoppningsvis en kommande trend och en sådan kan onekligen hjälpa till att driva köttnormen på flykt.
Jag håller tummarna för det. Som vanligt i dessa fall så hänger det positiva ihop, vegetariskt är bättre för både din egen hälsa, vårt klimat och icke att förglömma – alla dessa miljontals djur som föds upp i varierade grad av förfärliga förhållanden. Så välj en vegokorv nästa gång! Finns numer en uppsjö av varianter att välja bland. Även om det inte blev något nytt tillskott i Garants utbud denna gång.
Myter om återvinning
Återvinning av material är ett bra sätt att vara energieffektiv och spara på resurser. Men området dras även med en del myter huruvida det är bra att göra det eller om det bara är onödigt jobb.
Seglivade myter och misstro riskerar att regeringens återvinningsmål som gäller från 2020 inte kan uppnås. Därför har Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) valt att bemöta de vanligaste myterna om återvinning och även startat en onlineutbildning Åter-vinneriet, som alla kan delta i för att lära sig mer om hur återvinning av förpackningar och tidningar går till.
Återvinningsmål
De återvinningsmål som gäller från 2017 överträffas redan för samtliga förpackningsmaterial och tidningar men trots detta finns det rykten och myter som utgör hinder för att uppnå ökad återvinning. “Generellt är vi i Sverige duktiga på återvinning och de allra flesta gör rätt när de sorterar och återvinner sina förpackningar och tidningar, men jag vet att vi kan bli ännu bättre. Av någon anledning finns det kvar flera väl spridda myter om hur återvinning fungerar och inte fungerar. Därför arbetar vi kontinuerligt med att sprida kunskap och ett exempel på det är Åter-vinneriet, en onlineutbildning öppen för alla” säger Annica Dahlberg, kommunikationschef vid Förpacknings- och Tidningsinsamlingen.
Gamla myter
Några av de vanligaste återvinningsmyterna är bland annat frågor kring förpackningar av flera material. En del tror att mjölk-, fil- och juiceförpackningar inte går att återvinna om de består av flera olika material. Många färskvaruförpackningar består av kartong och en plasthinna på insidan. Plasthinnan skiljs åt från kartongen i återvinningsprocessen och därför ska förpackningen sorteras som pappersförpackning. Har förpackningen en löstagbar plastkork ska den läggas bland plastförpackningar.
Generellt gäller samma sak för alla förpackningar som består av flera sammansatta material. Man kan ofta utgå från vikten, sortera efter det viktmässigt dominerande materialslaget.
En annan myt gäller energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna, att detta äter upp miljönyttan med återvinningen. Men den miljöbelastning som uppstår av transporter motiveras flera gånger om av de miljövinster som uppnås.
Det gör skillnad
En annan myt handlar om detta att det inte spelar så stor roll vad man gör, många hävdar – oavsett om det handlar om återvinning, kost eller resor – att bidraget eller orsaken är så liten att det inte spelar någon roll vad man gör. Men naturligtvis gör det det, alla bidrar och kan göra skillnad.
Gällande återvinning så nämner FTI några exempel på vilken nytta det ger om vi gör det tillsammans: Om vi skulle lämna alla metallkapsyler till återvinning, skulle det gå att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år. Om alla svenska hushåll återvann ytterligare en plastförpackning till i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmning av 675 medelstora villor.
Det är en hel del. Och som sagts så många gånger tidigare: ingen kan göra allt men alla kan göra något. Allt man gör påverkar och gör skillnad. Tillsammans kan vi bidra till en minskad belastning av vår miljö. På sopor.nu kan du läsa mer om återvinning och dessa myter.
Vego Eco 